• Pema

    Ångest över min 4 årings förskola

    Ja som det står i rubriken, jag har börjat känna ångest när jag ska lämna min son på förskolan. Anledning? Min son började på sin nuvarande förskola förra året, inskolningen gick bra men fick höra från personalen att han är blyg och försiktig av sig, att man måste lyfta upp han så att han vågar mer. Min son har alltid varit en försiktig unge, går inte till vem som helst och tar inte kontakt om han inte känner nån väl. Sedan han fick sin lillebror för nästan 2 år sedanhar även hans protester börjat. Under VT har personalen börjar beklaga sig över hur han bli lätt arg, jag gick med och vi gjorde fram en handlingsplan om hur Man skulle bemöta honom på bästa sättet men det rann ut i sanden för inget gjordes där. För nån vecka sen var det dags för samtal. Ja min son blir arg, min son vill kasta leksaker när han är arg, han blir arg så han spänner sig, han blir arg flera gånger om dagen, personalen vet inte hur dom ska hantera det. Min son är en kille som reagerar genom att sura när saker inte sker på hans villkor och då verkar det som att bara låtit och stärkt detta beteendet mer och mer. Nu välter han nämligen stolar, vill inte vara under samlingen och det leder till maktkamper vilket triggar honom ännu mer. Det känns som en ond cirkel där mitt barn är omringad av negativ uppmärksamhet. Har tagit upp det med dom men dom kan inte tillgodose allas behov, de säger att de testat med olika saker men det känns inte så. Varför funkar det hemma men inte där, varför välter han inte stolar här hemma? Varför går det att resonera med honom hemma men inte där. Har han blivit svarta fåret? Jag känner sån ångest över det hela, vad är dom ute efter? Känns inte rätt i min mage.. någon som varit i samma sits som kan dela med sig av råd och tips? :/

  • Svar på tråden Ångest över min 4 årings förskola
  • elyse

    Hur kom ni fram till innehållet i handlingsplanen? Har en specialpedagog varit inblandad?

    Situationen en vuxen - ett barn är såklart mer hanterbar än när den vuxne har ansvar för 6-7 barn till samtidigt. Det måste den eventuella specialpedagogen ha med i beräkningarna vid förslag av åtgärder/förhållningssätt.

    Hur gör ni när något går emot sonen hemma?

    Vet du om han har vänner på förskolan?

  • Namelesss

    Hej där! Såg tråden och reagerade direct! Jag var presis sådan när jag var mellan 3 och 13 andledningen till att han inte gör så hemma kan va för att han respekterar dig eller är rädd för konsekvenserna med dig/annan person i hemmet! De flesta barn har den typen av problem när de är unga. Jag till exempel var alltid rädd för att min mormor skulle bli arg på mig, skötte mig hemma hos henne. Överallt annars va jag väldigt stökig. Att ni gjort upp en handlings plan är väldigt bra men om det inte händer ngt inom 8 månader efter start av handlings plan så rekomenderar jag insättning av resurs/extralärare som han får lära känna på ett personligt sätt! Jag har haft många resuser och kan med erfarenhet säga att den bästa resusen är den man känner väl! Vet att ditt barn är väldigt ungt men det e bättre att starta för tidigt än försent!

  • Pema

    Ja det var en special pedagog som var med, hon har slutat nu. Hon har ju varit och observerat honom och det mesta handlade om hur man skulle bemöta honom , hon tyckte inte det var mer än så. Vi ignorerar onödiga konflikter, vi väljer strider, sätter gräns där det behövs, berömmer honom när han gör positiva saker det negativa lämnar vi om vi inte behöver ta upp. Inkluderar honom i saker och tvingar inte. Kompisar har han där och går bra ihop med de flesta barnen.

  • elyse
    Pema skrev 2017-10-17 22:27:51 följande:

    Ja det var en special pedagog som var med, hon har slutat nu. Hon har ju varit och observerat honom och det mesta handlade om hur man skulle bemöta honom , hon tyckte inte det var mer än så. Vi ignorerar onödiga konflikter, vi väljer strider, sätter gräns där det behövs, berömmer honom när han gör positiva saker det negativa lämnar vi om vi inte behöver ta upp. Inkluderar honom i saker och tvingar inte. Kompisar har han där och går bra ihop med de flesta barnen.


    Låter ju bara sunt. Vet du om han främst hamnar i konflikter med barn eller vuxna?
  • Pema

    Jaa jag förstår din tanke, och gällande handlingsplanen jag bad dom riva sönder den eftersom jag i pappa fick aldrig ta del av den och inte heller fick vi en uppföljning för så veta hur man jobbat och om det gav resultat. Nu har han inget plan men eftersom de hela tiden vill ha samtal känns det som att de är ute efter något. Och det är det jag undrar över? Jag bad dem filma honom men dom vägrar, jag var tom där i förskolan under en timme och dert gick bra, han lekte inga konstigheter.

  • Pema

    Mest med vuxna är det, exempel han vill inte vara med på samlingen och då ska det leda till konflikt..helt onödigt, han vill inte vila konflikt..grejer som är helt onödiga och lägga energi på..

  • Anonym (Hmm)

    Jag skulle precis skriva att många förskolor och skolor HAR problem med att enstaka elever inte kan anpassa sig till gruppen och bete sig "normalt". - För att underlätta behövs utredning för diagnos, för att förskola/skola ska ha rätt till någorlunda resurser.

    Men så läste jag att han INTE beter sig så hemma. Då kan det ju knappast handla om någon diagnos, utan något som felar just på förskolan.

    Testa att vara med några dagar och se själv hur det fungerar?
    Eller byt förskola. Många förskolor ÄR värdelösa.

    Jag hade mitt barn på en riktigt usel lantisförskola. De skulle ha återträff och jag frågade mitt barn om det skulle bli skoj.
    Svaret: Jag sätter inte min fot där! Jag ryser av bara tanken på att någonsin gå dit igen.

    Säger magkänslan nej, lyssna på den. <3

  • elyse
    Pema skrev 2017-10-17 22:36:47 följande:

    Mest med vuxna är det, exempel han vill inte vara med på samlingen och då ska det leda till konflikt..helt onödigt, han vill inte vila konflikt..grejer som är helt onödiga och lägga energi på..


    Det låter som att det har tagit stopp. :( Har ni funderat på Montessoripedagogik?
  • Anonym (C)

    Men de ska väl vända sig till en specialpedagog om de inte vet hur de ska bemöta honom? Du kan ju omöjligt hjälpa dem med det för situationen hemma ser ju inte ut som på förskolan. Min son hade åxå det jobbigt och då frågade personen bara om de fick ta hjälp av en specialpedagog och det fick de såklart.. Sedan fick de ju hjälp av henne med hur de skulle agera.

    Vad vill de att DU ska göra?

  • Pema

    Ja min känsla är ingen bra just nu, ungen pratar inte ens om sina pedagoger, hans favvo är kocken ???? känner bara att dom är kvar i det gamla tänket att alla barn ska vara likadana faller du ur ramen då tillhör du normen. Jag skulle söka hjälp om kag tyckte att det behövdes men här behövs det ej tycker jag.

Svar på tråden Ångest över min 4 årings förskola