• Mrs.W

    Äggdonation 2017

    Hej!

    Någon fler som ska påbörja äggdonation i höst? Vill gärna hitta någon i samma sits att prata känslor, tankar och frågor som dyker upp.

    Jag och min man har försökt få barn i 4 år. Vi har gjort flera IVF-behandlingar innan vi fick veta att jag har väldigt liten äggreserv. Vårt hopp är nu äggdonation.

    Idag ska jag ta nedregleringssprutan Enanton och därefter Femanest fram till ÄD i november.

    Känner mig väldigt väldigt liten i världen just nu. Det är så många känslor inblandade.

  • Svar på tråden Äggdonation 2017
  • Familj77
    Sjuttiosjuan skrev 2017-11-23 19:49:12 följande:
    Skicka PM! Inga frågor är förbjudna!
    Förlåt min okunskap....men hur skickar jag ett PM? Glad
  • UndrandeSökare
    Familj77 skrev 2017-11-23 20:18:58 följande:

    Förlåt min okunskap....men hur skickar jag ett PM?


    Du skickar ett meddelande till en ny kontakt genom att klicka på det blåmarkerade namnet (om du använder en mobil) sen klickar du på rutan Nytt mefdelande som dyker upp. Skriver och skickar.

    Vill du läsa dina nya meddelanden som andra skickat till dig ,så klicka bara på kuvert ikonen långt upp i denna meny vi är i nu. Jag har skickat ett meddelande till dig nu, så klickar du på kuvertet så kan du läsa.

    Så funkar det att inboxa någon /skicka personligt meddelande. Nu kan du testa själv.

    Hör av dig om det var något du inte förstod av förklaringen.
  • Zwillinge86
    strong85 skrev 2017-11-23 11:24:53 följande:

    Så härligt att höra att det lyckades, Jag känner att många andra har gjort betydligt fler utredningar än vad jag har. Fick veta att jag inte kunde få barn när jag var 23 (är 32 nu) har inte tidigare varit så aktuellt med barn då jag träffade min man för 3 år sedan.  Äter novofem varje dag för menstruation och jag och min man Vi var i Linköping förra året i september och jag har haft spontana ägglossningar emellan varven på kontroller. Dock så fick jag hör att mitt AMH värde var 0,7 över telefon av min läkare och då tänkte jag det var ju inte helt hopplöst iallafall. Sen när jag träffar henne 3-4 veckor senare för kontroll så säger hon -ja men här står det 0,07 varpå jag funderar på om hon själv skrivit in det och skrivit fel eller om det är svaret från provet hon talar om (vet fortfarande inte vilket) då jag i den stunden var lite i chock eftersom jag inser i den stunden att det är helt kört ingen kommer ta i det med ett värde på 0,07. Så i mitt chocktillstånd (då jag ändå haft lite lite hopp om 0,7 inte är fullt extrem dåligt) bara börjar gråta och på något sätt släpper väll något i mig som så kämpaglöden eftersom det varit upp och ned dom senaste åren. Men jag känner när jag läser andras inlägg att någon speciell utredning mer än AMH FSH värden mätta  har jag inte fått utan efter de mätt dessa blev det direkt svar ÄD i Linköping punkt. Ibland undrar jag om jag gjort tillräckligt skulle jag ifrågasatt mer eller  är det bara så att det aldrig kunde blivit mer..


    Jag beklagar det fruktansvärda beskedet att det är hopplöst, känner så väl igen mig. Men det behöver inte vara negativt att du fick detta besked och hänvisades till ÄD direkt. Jag fick missfall i v.11 efter att ha blivit gravid på första försöket när jag var 25år. Sedan dess har jag harvat på och slitits mellan hopp och förtvivlan så många gånger. Efter 3 IVF:er med riktigt dåliga resultat där Linköping hänvisade till låg äggreserv (amh 0,7) så gick vi över till ÄD. Men jag har hela tiden försökt på naturlig väg då jag har regelbunden ÄL och blir gravid lite då och då. Just att jag ändå blir gravid gör att jag aldrig slutar hoppas, vilket blir min förbannelse. Har gått igenom många missfall nu. Så i efterhand kan jag säga att ÄD var en sån befrielse, ibland önskar jag att jag inte blev gravid på egen hand så kunde jag helt släppa de ständigt malande tankarna och bara fokusera på livet. Var dock så rädd att misslyckas även vid ÄD att jag gjorde en immunologisk utredning i Grekland. Där fick jag mer förklaringar till min infertilitet så jag kombinerade immunologisk behandling med ÄD i Linköping (som inte gjorde några som helst test på mig) och lyckades den gången. Nu är vi på gång med syskonförsök i Umeå, och återigen kombinerar jag på eget initiativ behandlingen med immunsupport.

    Hör av dig om du vill bolla nåt, vi har ju en del gemensamt verkar det som :)
  • Zwillinge86

    Ego: Slemhinnan var idag 16mm och donatorn hade igår 8+6 folliklar så nytt Vul för henne imorgon och preliminärt ÄP på tisdag :)

  • Mrs.W
    Familj77 skrev 2017-11-22 19:38:19 följande:

    Vi har tagit ett beslut idag, jag och min man.
    Vi har ställt oss på kö för en ny ÄD. Dom sista slantarna....hoppet om en familj
    På Tisdag ska jag till min privata gynekologmottagning för att bli undersökt och gå igenom lite av det som hänt och vad vi kan förmedla till vår klinik som kanske kan göras annorlunda. Mediciner, undersökningar, prover mm mm

    Vi vågar inte vara hoppfulla men måste ha modet att våga.
    Det blir i Januari eller februari.
    Hur man ska hålla huvudet högt fram tills dess vet jag inte. Känns som man är helt dränerad på energi, ork och känslor....
    Ska jag orka arbeta? Möta människor?

    Tänker mycket på er Mrs WHjärta


    Tänker på er också!

    Blir det ny ÄD i januari/februari redan? Ingen kö, för visst fick ni inget ägg i frysen?

    Skönt att ha tagit ett beslut. Vi har nog också tagit beslutet att ställa oss i kö igen, i Sverige. Vi vrider och vänder på alternativen men inser att vi inte har råd att göra det någon annanstans. Vi bor i norra Sverige så att bara resa till och från klinikerna utomlands blir dyra pengar, plus själva behandlingarna då. Allt vi sparat har vi redan använt så nu blir det att börja om.
  • Mrs.W

    Ställde oss i ny kö idag. Ca. 2 års väntetid. Vi ska undersöka andra alternativ men detta är planen så länge.

    Just nu känns det som att jag inte orkar mer. Ska sluta tidigt och vara med hundarna på eftermiddagen. Samla kraft och energi!

  • Familj77

    Vill bara fråga er om er åsikt. Var med om något väldigt tråkigt idag.
    Med tanke på mitt minustecken på stickan i Tisdags och hela min värld rasade så orkade jag självklart inte att gå till jobbet. Ringde min chef och sjukanmälde mig.
    Idag ville hon ha ett möte med mig för att höra hur jag mår då hon har "märkt av att något är fel" Jag åkte dit med en klump i hasen och med tårar jag tvingade bort. Men det brast direkt jag kom in på hennes kontor....
    Gjorde n lång historia kort och berättade för henne om min och min mans situation.

    Efter ett tag av komentarer som "å vad jag tycker synd om er" och "vilken kamp det måste vara" så gled hon sakta in på ett nytt spår.
    Eftersom jag bara har ett vikariat fram tills årsskiftet, som hon lovat att förlänga, fick hon nu fram något helt nytt.
    Jag var det svaga kortet i arbetsgruppen och har inte presterat det hon förväntade av mig. Hon är nu väldigt osäker på om jag ska få en förlängning av min anställning.... Efter det jag just berättat så har hon i princip bestämmt sig för att ge mig sparken. så min fråga är nu, Får man göra så??
    Gäller inte muntligt avtal??

    För övrigt...
    Mår väl inte så bra egentligen. Känner mig ganska vilsen. Trött på att tämka och känna. Önskar att det fanns en pausknapp att trycka på där allt blir tyst för en stund. Kan ju inte springa ifrån allt heller. Tröttsamt.

  • UndrandeSökare

    Familj77-Jo, muntligt avtal gäller men svårt att bevisa när man inte har bevis på papper. Blir ditt ord mot chefens. Men prata med facket föreslår jag (om du är med där).

    Om det inte blir förlängning så kom ihåg att skriva in dig på Af första arbetslösa dagen för att skydda ditt SGI (sjukdompenninggrundade inkomst).

  • UndrandeSökare

    Familj77- Hur långt är vikariatet? Tror att om man jobbat i minst 20månader så kan man vara skyddad av LAS. Men facket vet allt sånt.

  • tant rosa
    Familj77 skrev 2017-11-23 03:27:25 följande:
    Mitt i natten....
    Kan inte sova
    Vi har valt samma klinik i Finland.
    Kan man verkligen få en garanti på att det blir en graviditet efter ÄD?? Hur kan en klinik lova det??
    Låter ju för bra för att vara sant.

    Efter alla år av kämpande, hopp och förtvivlan i en enda soppa, vet jag inte om jag vågar tro längreGråterMen jag vill så gärna, känns ändå in i benmärgen. Vill och önskar!!
    Hur upplevde ni kliniken i St Petersburg?? Proffsiga? Välkomnande? Fanns det en känsla av att "här bryr dom sig"?

    Kram
    Vi har också vart till St Petersburg - Ava peter för äggdonation och lyckades på första försöket och har många fina embyon i frysen, våra 2 första försök gjorde vi i Finland Helsingfors...där fick vi 3 st ägg vi kunde använda oss av, men som sagt där blev det inget, vi gjorde ett färsk och ett frysförsök...då satte vi tillbaka 2 st.
    Har du några frågor om Ava P så är det bara att fråga på =)
    Hjärta
Svar på tråden Äggdonation 2017