Skaffa katt?

Då har alla era katter trivts och mått bra! Då finns det hopp för här kommer katten få det utmärkt med ett härligt klätterträd, bra foder och kärlek.

Det man ska se upp lite med är ensamhet om det är en innekatt. Är det mycket tomt i huset och inte mycket aktivering kan katten få det tråkigt och börja göra dumheter

Vi har fem katter. Inga av de klöser på annat än klösmöbeln. Jag har även haft katter under min uppväxt och alla har fostrats på samma sätt. 

När katten klöser på annat än klösmöbeln så använd ordet nej och ta bort katten därifrån. Bär katten till klösmöbeln och spraya den med kattmynta. 
Mina katter har fattat galoppen efter 1 eller 2 tillfällen. 

Lycka till. 

Jag har 2 katter av rasen ragdoll. Har inte haft några problem alls med dom. Bara att dom är uppe på bord/bänkar när vi inte är hemma(dom vet att dom inte får vara där) men inget annat.

Jag har 3 katter och de fungerar finfint som innekatter.

Se till att ha tillräckligt med lådor (rekommendationen är lika många låder som katter plus en) och sand som katten gillar. Vissa katter gillar inte grovkornig sand, andra gillar pellets osv, så det kan hända att du får prova några olika sorter innan du hittar rätt. Se till att hålla lådorna rena och fräscha, rensa minst 1-2ggr/dag.

Vad gäller klösandet, se till att du har bra med andra klös-möjligheter som klösträd, klös-pelare osv. Helst minst en vertikal klös-yta som är lika lång eller längre än katten när den är fullt utsträckt. När katten är liten kommer den klösa fel ibland, men varje gång den gör det så bara lyft över den till närmaste klös-möbel så lär den sig fort var den får och inte får klösa. Att försöka lära den genom att spruta vatten är inte att rekommendera om du inte vill att katten ska känna sig rädd/otrygg med dig.

Katter hårar ner, det är bara att acceptera. Skaffa en bra dammsugare, borsta/kamma ofta och köp klädrollers i bulk. :)

Mina katter spyr ibland, det kan bero på att de ätit något eller har blivit rädda/stressade av något, eller har en hårboll på gång. Hos mig så sker det några ggr/månad, men jag har långhåriga katter (mer hårbollar) och har en katt som hetsäter om jag inte passar henne tillräckligt vid utfodringen och kräks av det.

Se till att aktivera katten med lek och lite hjärn-gympa varje dag så kommer den vara lugnare och mer harmonisk. Och ju mer katten associerar dig med roliga saker, desto bättre kommer katten tycka om dig.

Och självklart, borsta/kamma katten, kolla/klipp klorna och kolla att ögon, öron och mun ser  bra ut och luktar bra. Jag brukar gå igenom katterna en gång i veckan så jag säkert inte missar något, men jag hade definitivt märkt om klorna blev för långa eller ögonen rinniga utan att ha speciellt avsatt tid för 'hälsokontroll light' varje vecka.

Om katten klöser på soffa eller liknande så ha en blomspruta med vatten och ett par droppar diskmedel eller citron i. Några få gånger kommer räcka för att lära katten och då slipper den testa gränser mer och fundera vad som gäller. Bättre för alla inblandade. Men förhoppningsvis behövs det inte ens. 

Vill lägga till att ni bör köpa en bok om katter och dess beteenden. Extremt många vet ingenting om katter fast de haft dem hela sitt liv. Liksom hundar finns en mängd olika raser med olika temperament. Många har uppfattningen om att katter gör saker för att jävlas, typ kissa på nåns kläder men det kan faktiskt vara så att katten vill blanda sin doft med människans eftersom den tycker om denna. Katter är fascinerande djur. Och snälla spruta inte vatten på katten, de förstår inte bestraffning. Mycket bättre som många tipsat om att flytta katten till klösträd och berömma med klappar och godis eller kattmynta. Hoppar de t ex upp på bord de inte får vara på kan man tillfälligt sättas dubbelhäftande tejp där, de vill ju inte att tassarna ska bli klibbiga så då slutar de efter några gånger. Kolla gärna in några klipp "my cat from hell", på youtube eller animal planet så kommer du lära dig massor. Ofta (typ alltid!) är katterna bara missförstådda. Tänk också över detta beslut ordentligt. Katter kan leva upp till 20 år och många överges av ägare eftersom de anses besvärliga. Se till att förstå kattens behov och respektera den så kommer du ha världens bästa vän! Lycka till!

Jag måste tillägga något här, som många andra missar, för den som är ovan vid katter.

Min man är kattmänniska och har alltid haft katt. Jag har aldrig haft katt. Efter några års tjat, så började jag vänja mig vid tanken och kände till slut att ja! Det är klart att vi ska ha katt! Vi köpte två huskatter. De är de finaste, mysigaste, mest underbara katter och jag tycker verkligen om dem, men jag var inte beredd på hur de skulle vara när vi fick hem dem som kattungar.

Det var stökigt hemma precis hela tiden. De tuggade på två krukväxter så till slut fick vi ta bort dem. De hade maratonlopp efter varandra i vardagsrummet så att de välte ner en bordslampa så att den gick sönder; de välte en blomvas som gick i kras och klättrade i alla gardiner så att de blev fula. De bet sönder små plastflaggor som satt på vår sons leksaksgarage och de rev sönder allt som bara liknade toalettpapper eller hushållspapper. Under en lång period kunde vi inte ha hushållspapper framme för då hade vi konfetti i hela lägenheten och toapappret fick vi sätta in i badrumsskåpet.

Hade jag vetat detta innan, så hade det inte hindrat mig från att skaffa katter, men jag hade varit mer förberedd och kanske inte varit så jäkla irriterad på dem när de höll på så där.

Man får helt enkelt vara förberedd på att kattungar är som barn. Man får lära dem vissa saker, helt enkelt, och de stökar ner som sjutton i början. Våra katter klättrade verkligen inte många gånger i gardinerna, eftersom de lärde sig att de inte fick, men innan de lärde sig det, så hann de ju gå sönder, liksom...

 

Vill tillägga att det är dumt att straffa en katt. Den förstår inte varför du är dum med den. Den kopplar helt enkelt inte sin handling med straffet.

Vill man säga åt en katt måste man göra det precis när de tänkt sätta igång med vad de nu gör. Det syns rätt bra ifall man betraktar dem.

Bra inlägg.

Att skaffa katt är både dumt och onödigt. Dom kommer ändå, oavsett om man vill ha dem eller ej. Samtliga fyra katter, som vi haft genom åren, bara flyttade in. Det var inget att göra åt.
En kolsvart, okastrerad katthane flyttade in, trots att vi redan hade både hund och stor vädurkanin. Katten begrep att man framförallt måste göra sig kompis med jycken för att få komma in i huset. De båda blev snart jättekompisar och hängde ihop dygnet runt. När vi tog ut hunden på promenad hängde katten alltid med.
Kaninen var mer avvaktande, man han och katten kom också bra överens efter ett tag och satt ofta bredvid varandra i husets bästa fåtölj.
Som sagt - katten hade bestämt sig för att bo hos oss. Men varifrån kom han?
På Irland tror dom att helsvarta katter är "djävulens sändebud". Tja vem vet, varifrån den katten kom?

Skaffa en vuxen katt, då är katten redan uppfostrad och har vuxit ifrån kattunge beteendet. Att en katt kissar utanför lådan brukar betyda att något är fel, t.ex urinvägsinfektion, smutsig låda eller fel sand. Är katten okastrerad kissar de utanför för att locka till sig en partner så se till att katten är kastrerad.

Vi tog hem våra kattungar när de var 14 veckor. Så de hade blivit uppfostrade av sin mamma hur man använder låda osv. Sen klöste de lite på soffan i början men då körde vi på vattenspruta eller sa NEJ! Och lyfte de till klösbrädan. Hände kanske en gång om dagen i en vecka.

Jag har även hört att vissa raser mer tenderar att klösa, riva eller hänger i gardiner. Myt kanske?

Har fått kanonbra svar här!!! känns som om vi vågar och kommer vara väl förberedda. Skulle ändå vilja höra era åsikter om ifall ni föredrar honor eller hanar och varför?

Katter är rätt könslösa, min erfarenhet är att det inte spelar någon roll vilket kön man har.

Vi har en innekatt, raskatt avlad för att klara av innelivet. Han har aldrig klöst på ngt annat än klösmöbeln och han har aldrig kissat någon annan stans än på sin låda. Klorna klipper vi 1-2 ggr/vecka. Om han mot förmodan "trampar" i en möbel är de så korta och trubbiga att det inte gör ngn skada alls. Han är tre år, kom när han var 14 veckor.

Det är inte någon större skillnad på temperament mellan könen i min mening. Hankatter är enklare att kastrera, det är ett mindre ingrepp och de läker därmed mycket snabbare. (Både honor och hanar kan kastreras efter 12v, och bör för allt i världen kastreras innan de blir könsmogna. Om man nu inte vill riskera felkissande och andra fel-beteenden som kan uppkomma med okastrerade katter.)

Hanar blir generellt något större än honor inom samma ras, bland bondkatter/huskatter/blandraser så är individ-skillnaden större.

Själv föredrar jag hanar, helt utan några belägg för det. Men jag skulle aldrig byta ut min hona, någonsin.

Hos oss inflyttade vid två olika tillfällen  okastrerade katthanar öch bodde där många år. Gick inte att göra något åt. De hade bestämt sig för att bo här.
Dock - de uppförde sig mycket bra och var helt rumsrena. Särskilt om vårarna försvann de på friarfärder och återkom ibland svårt tilltufsade av rivaler, och ville bli omplåstrade. Stod blickstilla på en trädgårdsbänk och fick blessyrerna tvättade och behandlade.
Båda var utomordentliga sork-och råttjägare, Den ene var en tigerstrimmad bjässe, som vid behov jagade bort såväl uppdykande rivaler som främmande hundar från tomten. Vi döpte honom till Kurre von Tigerbrand. Med husets egen hund stod han emellertid på utmärkt god fot från första stund.

Som det tidigare skrivits i tråden så är det ovanligt att en frisk katt gör sina behov utanför lådan, OM det handlar om kastrerade katter. 
Därför är det viktigt att kastrera katterna innan de blir könsmogna för att minimera chansen att de utvecklar ett oönskat beteende på den fronten. 

Gällande klösandet så är det viktigt att erbjuda alternativ som de får klösa på, att aktivera/leka med dem regelbundet, att avleda klösandet och istället hänvisa till rätt plats. 
Dessutom är det bra om man har två katter, så de kan aktivera varandra då en katt som fått leka av sig brukar vara lugnare. Speciellt om man är borta mycket hemifrån (exempelvis vid heltidsjobb) blir det många långa timmar ensamma för katten. 

Ang. kön så ska det inte spela någon större roll så länge som de är kastrerade, det som skiljer främst är storleken, då det beroende på ras, där hanarna kan vara ganska mycket större.

Om man väljer raskatter kan man förutse personlighetsdrag lite mer än hos katter med okänt ursprung. Exempelvis Perser, Brittisk korthår och Helig Birma är lite lugnare raser som sällan klättrar i gardinerna jämfört med Devon Rex, Sphynx, Bengal som är betydligt aktivare raser. Sedan har alla katter sin egen personlighet och det finns inga garantier för att en lite Perser inte skulle kunna fara runt högt och lågt :) 

Huskatter är lite mer spännande och man vet aldrig vad för individ som växer upp, men är såklart precis lika värdefull som en raskatt! 

Jag tycker att man ska välja katt med omsorg och lägga tid för att hitta det som passar in i just sin familj.

  

Här har katterna endast kissat utanför lådan om de varit sjuk.

Alla husets möbler ligger inte i farozonen utan det har hänt att en katt visat ett speciellt intresse för en specifik möbel, men då kan man köpa "fy-spray" eller vad det heter, så de undviker den möbeln.

Så länge lådan är ren och katterna sysselsätts och utmanas så är det inget problem!