Jennys Bageri skrev 2017-07-03 23:08:20 följande:
Alla mina är småa till växten, men det har ju att göra med att jag och barnens pappa är korta, så även vissa i majoriteten av släkten bakåt. Inget vi kan göra något åt, och det tycker jag kvittar. Jag är som vuxen 153 cm och det har aldrig påverkat mig. :)
Har också ett barn här hemma som inte alls är intresserad av att skriva, cykla osv. Istället har han suttit och byggt mängder med pussel, spelat schackspel med sig själv i timmar ibland. Håller i pennan bra efter träning men skriver så dåligt. Intresset för bokstäver och siffror är dock hög. Siffror i massor,, räknade bakåt från hundra när han var 4. Det är motoriken som har krånglat lite..
Det är en svår kombination ibland kan jag tycka,, han skriver uruselt och att rita trots träning är under all kritik, det går inte frammåt alls. Talet är också ingen hit,, även om det blivit bättre. Han var i princip tyst fram tills han var 3 år. Vi använde teckenspråk och det hjälpte jätte mycket!
Men nu låter det så pass bra att även andra förstår.
Han längtar sååå mycket efter att få börja nu till hösten.
Okey språket och att skriva/rita kanske inte sitter, men att läsa och räkna tex. det är ju det bästa han vet. Allt det andra ordnar sig säkert, det gör det nog för de allra flesta, även förvåra små!!
Det är otroligt så olika barn kan vara..
Ja men precis...det där med storleken beror ju helt på generna. Skrev inte att 4-åringen också är liten jämfört med sina jämngamla kompisar trors att hon är född i mars och det har hon alltid varit. Vi föräldrar är typ små till medel kanske.
Hon är och har däremot alltid varit duktig på att prata, både mkt och rent. Och motoriskt är hon nog ganska nomal nu trots stt hon var 15 mån innan hon började gå jämfört med storasysters 10.5 månader. Hon lärde sig som sagt cykla förra veckan och igår lyckades hon hoppa tre hopp på raken i långhopprep, stolt mamma!
Hon verkar va sån att har hon bestämt sig för nåt så ser hon till att lära sig och klara det.