Anonym (förlåt mig för fan!)

Äldre 23 Feb 02:25

255 svar

Vad fan är det för fel på svenska folket??

Alltså, jag är ju "nästan" svensk för fan. Har ett fint jobb med bra inkomst. Ja bott i Sverige i hela mitt liv. Gjort det alla svenskar tycker är "vettigt", utbildat mig mm.

Men jag tål inte er nu efter 32 långa jävla år.

Jag är alltså 32 år, bott i Sverige hela tiden (mina föräldrar är dock utlänningar), haft nästan bara svenska pojkvänner, många svenska vänner, svenska kollegor... Men jag klarar det inte mer! Ni är jävligt speciella!

I relationer är ni labida, passivt aggressiva, fega, ynkliga och så jävla missnöjda hela tiden!

I yrkeslivet är ni gnälliga, avundsjuka, missunnar andra förmåner mm,

Som vänner är ni, till att börja med ganska osociala, snåla, stela, så jävla fyrkantiga och ja STELA..

Blir så trött på er och ja, ni lever som djur. Ni är kalla, känslolösa, stela, "frusna" (ni ska hela tiden vara så lömska!!) och ni fattar inte ens detta själv?!??

I förhållanden är ni alltid så fina och rara men ni vänder kappan efter vinden, opålitliga, illojala, gräsliga! Ni kan helt plötslig vilja lämna varandra! Varför separerar så jävla många svenskar från varandra?? Varför gör man det mer här än NÅGON ANNANSTANS i världen?? Varför !!

Tänk på det??? Kom inte och säg att "ni är fria och lever ert liv till fullo och eftersträvar lycka och ni vill inte låsa er i ett liv ni är missnöjda med och ni till skillnad från andra vågar skilja er och vågar sätta er lycka framför att må dåligt i en relation"

Bull jävla shit ! Svenskar är ju samtidigt ett väldigt ensamt folk! Studier visar att i Sverige finns fler singlar än i resten av världen ! Och självmordsstatistiken toppar fortfarande världslistan!!! Så vad fan håller ni på med era jävla miserabla fjant folk ??

Ni är alltid så missnöjda, olyckliga!

Alessia

Äldre 24 Feb 10:05

#81

Och VARFÖR är så många av andra och tredje generationens invandrare alltid så arga, alltid så kränkta över allting? Just askin´ ...

sextiotalist

Äldre 24 Feb 10:10

#82

MissNastrax skrev 2017-02-24 09:46:36 följande:

Är själv näst intill helsvensk men är oerhört trött på att det är svårt att komma folk in på livet.. när jag träffar nytt folk kan jag bjuda på mig själv, prata och vara glad samt tycker det är trevligt om man inte stirrar på pengar.

Har stämt träff med tjejer i syfte att skaffa vänner.. Jag vill ha väninnor.. då är jag sedan i sms när de beskriver hur de uppfattade mig spretig och pratig (negativ benämning - jag lägger inte ut mitt liv till dem i första taget utan bara social och för samtalet vdiare) samt att jag efter ett tag känner mig utnyttjad då jag kan bjuda på fika m.m men så fort de betalat något så ska jag swisha.

Samma med att om jag och min sambo ska göra något med hans polare som kräver biljetter av större värde så om jag lagt ut så är det ingen brådska att betala och kan stå för mellanskillnaden om man fått pengar innan och det kostade mer i slutändan medan de ska ha pengar innan de ens klickat på knappen och de är väldigt specifika med hur mycket vi ska betala var för sig och inte som par (jag står oftast för de kostnaderna då jag har högre inkomst och betalar mer än gärna utan omsvep) och det skapar missförstånd för jag får helt galen info varje gång för att jag "krånglar".

Hänt att folk även blir sura på mig när jag drar mig undan när jag känt att jag varit ensam drivande och betalade i en relation och även fått sms där det står "besviken att du ej hört av dig, du brukar alltid se till att vi ses!"... ja jo men någonstans måste det vara tvåvägs givande..

Sen börjar jag bli väldigt väldigt trött på att sitta på middag och prata om något som den andra dragit upp och jag svarar och lyssnar och helt plötsligt drar dem upp mobilen och sitter och stirrar i den istället.. känner mig tråkig och oönskad men ändå så vill de ses?

Tröttnat på att försöka skaffa vänner.. (har flyttat så min gamla krets bor 30 mil bort och de hörs av via telefonen ofta så har inte tappat dem men vill ha någon jag kan träffa öga mot öga utan att åka flera timmar ibland).

Det tar lång tid att komma en person in på livet, det är en flerårig process.

Anonym (???)

Äldre 24 Feb 10:30

#83

Vi toppar ingen självmordslista. Var har du fått det ifrån?

Nandez

Äldre 24 Feb 10:46

#84

Guyana toppar självmordsstatistiken, plats 60 hamnar vi på. Så du far med lögner.

MissNastrax

Äldre 24 Feb 11:28

#85

sextiotalist skrev 2017-02-24 10:10:25 följande:

Det tar lång tid att komma en person in på livet, det är en flerårig process.

Klart det är men att inte alls öppna sig hjälper inte alls.

sextiotalist

Äldre 24 Feb 11:31

#86

MissNastrax skrev 2017-02-24 11:28:29 följande:

Klart det är men att inte alls öppna sig hjälper inte alls.

Men alla vill inte öppna sig för alla.

Miss Skywalker

Äldre 24 Feb 11:40

#87

"Felet" med svenskar är precis samma mentalitet som antagligen fick dina föräldrar att flytta hit. Fredliga och välorganiserade. Det har börjat försvinna i takt med massinvandringen tyvärr..

Tom Araya

Äldre 24 Feb 12:15

#88

Anonym (förlåt mig för fan!) skrev 2017-02-23 02:25:45 följande:

Alltså, jag är ju "nästan" svensk för fan. Har ett fint jobb med bra inkomst. Ja bott i Sverige i hela mitt liv. Gjort det alla svenskar tycker är "vettigt", utbildat mig mm.

Men jag tål inte er nu efter 32 långa jävla år.

Jag är alltså 32 år, bott i Sverige hela tiden (mina föräldrar är dock utlänningar), haft nästan bara svenska pojkvänner, många svenska vänner, svenska kollegor... Men jag klarar det inte mer! Ni är jävligt speciella!

I relationer är ni labida, passivt aggressiva, fega, ynkliga och så jävla missnöjda hela tiden!

I yrkeslivet är ni gnälliga, avundsjuka, missunnar andra förmåner mm,

Som vänner är ni, till att börja med ganska osociala, snåla, stela, så jävla fyrkantiga och ja STELA..

Blir så trött på er och ja, ni lever som djur. Ni är kalla, känslolösa, stela, "frusna" (ni ska hela tiden vara så lömska!!) och ni fattar inte ens detta själv?!??

I förhållanden är ni alltid så fina och rara men ni vänder kappan efter vinden, opålitliga, illojala, gräsliga! Ni kan helt plötslig vilja lämna varandra! Varför separerar så jävla många svenskar från varandra?? Varför gör man det mer här än NÅGON ANNANSTANS i världen?? Varför !!

Tänk på det??? Kom inte och säg att "ni är fria och lever ert liv till fullo och eftersträvar lycka och ni vill inte låsa er i ett liv ni är missnöjda med och ni till skillnad från andra vågar skilja er och vågar sätta er lycka framför att må dåligt i en relation"

Bull jävla shit ! Svenskar är ju samtidigt ett väldigt ensamt folk! Studier visar att i Sverige finns fler singlar än i resten av världen ! Och självmordsstatistiken toppar fortfarande världslistan!!! Så vad fan håller ni på med era jävla miserabla fjant folk ??

Ni är alltid så missnöjda, olyckliga!

Ja, det är ju ingen i hela resten världen som är missnöjd och väljer att lämna vad de har för någonting annat...eller hur?

Anonym (förlåt mig för fan!) Trådstartaren

Äldre 24 Feb 12:49

#89

Nu är jag tillbaka, så förlåt mig förfan! Att det dröjde.

Lyssna gott folk - jag är INTE rasist (mot svenskar alltså)!

Jag pratar förfan lika mycket illa om min egen "härkomst" som om svenskar som etnisk grupp. Jag besitter kunskapen att ha lärt känna lika många svenskar som utlänningar!

Många svenskar lever ett helt liv utan att beblanda sig med EN ENDA utländsk! Så kom inte och säg att ni är bättre eller speciella! Vad har ni att jämföra med??

Jag kan jämföra eftersom jag har 50% utländska vänner och 50% svenska vänner! Samma med kollegor, samma med de jag har varit i ett förhållande med!

Svenskar ÄR helt klart ISKALLA!

Om det beror på det kalla klimatet? Vet ej...

En sak vet jag och det är att ni inte har riktiga känslor, empati, solariditet på samma sätt.

Exempel. Ni kan älska någon "fruktansvärt mycket" men två år efteråt så "funkar det inte längre" Min åsikt är att älskar man nån så "dör" det inte. Det försvinner inte. Man kämpar tillsammans. Tusen trådar på FL som ENBART handlar om hur ensamma ni är, att ni "måste lämna relationen för att ni inte är lyckliga".

Men när är ni lyckliga då? I förälskelsefasen?? Är det då ni tror att ni "älskar". Ni vet inte vad älska är!

Sen är ni väldigt ensamma. Lämnar era barn på förskola när dom är så små, så små. Barnen lär sig att bli lämnade tidigt, det sätter spår. De blir immuna mot "svek". Sen fortsätter det... ni vill flytta hemifrån för att skapa eget... i många andra kulturer tar man det lugnt i det området. Man bor hemma längre, familjebanden är starkare. Man hjälps åt.

Sen blir föräldrarna gamla och man fortsätter hjälpas åt. I många länder flyttar föräldrarna in till sina barns familjer för omsorg.

Vad gör en svensk? Ålderdomshem heter det.

Ni lever era liv så långt ifrån varandra. "Du har ditt och så har jag mitt". "Jag har ju mitt liv". Typiskt svenskt.

I Mellanöstern, Asien, Sydeuropa är inte "mitt - mitt och ditt - ditt"! Nej här är man en familj. Inte den man bara umgås med så fint runt julbordet...

Suck... ni ÄR ett ensamt folk.

Då blir man kall ochknåtvänd.

Att jag kallade er djur var ett liten överdrift. Men många djur är snälla så jag vill ju inte förolämpa djuren heller. Men ni är inte flockmännkiskor i den bemärkelsen.Ni lämnar familj, hem, fru, man osv.. - utan större problem!

"För att ni kan"? Ja jag kan väl köra över någon med min bil men jag gör inte det för att "jag kan".

Vissa saker gör ni svenskar för att ni är födda utan riktiga känslor. Ni har inga starka känslomässiga band till barn, partner mm.

Ni tror det. Men jag som HAR fötterna i två världar VET.

Min utländska vän (en snäll andra generationens iranier) separerade nyligen från sin svenska man. Hon grät dag och natt, inte över den fjollan (som givetvis träffat en ny på kontoret!) utan för att nu skulle hon börja "dela" på sin son... Varannan vecka, ni vet.. (att det begreppet inte ens behöver en närmare förklaring är för mig en ren chock!) I alla fall, hon skulle alltså förlora HALVA sonens uppväxt för att hennes man (en svensk) var ett djur ! Han stället till med så mycket olycka, för så många för att han följer sina djuriska instinkter.

Samtidigt sitter en annan vän till mig, en framgångsrik medelålders man från Marocko. Hans svenska fru behandlar honom som skräp, otrohet, han försörjer henne (hennes a-kassa är slut). Han vill dock inte skiljas (ja hon vill inte heller då hon älskar honom) men fastän han vet att han hade fått det bättre hos en annan (bra) kvinna så stannar han FÖR barnen. Han är inte olycklig när han tänker på barnen. Han står ut med EN BIT olycka för barnens skull!

Ni svenskar står inte ut EN BIT av nåt för ni är egoistiska, själviska och "mitt liv-centrerade"!

Anonym (tant agda)

Äldre 24 Feb 12:52

#90

Nomourn skrev 2017-02-24 09:45:21 följande:

skojar ni eller? Det är just detta som är fel med detta jävla PK-land. Censurera och "blockera" åsikter och känslor bara för att dem inte stämmer ihop med era eller vad ni tycker rätt? Seriöst sån jävla idioti. Jag tycker INTE ALLS att TS inlängg var rasistiskt, men även om det var en 100% glad och stolt rasse som ville skriva av sig på ett forum tycker jag det är tillåtet. Försök istället att argumentera EMOT dennes åsikter istället för att censura. Seriöst fuck that shit! PK-Sverige är förlorat. Hoppas ni libtards fattar det

Svensken kan inte utsättas för rasism då vi inte är en minoritet så det är fritt fram att kalla oss what the fuck! Meningslöst att dra upp i näsan det TS skriver för hon vill ju bara provocera.

Vad fan är det för fel på svenska folket??

INNEHÅLL