Gravid Bf Oktober 2017

Jag tycker också det har gått väldigt fort hittills, jag kan inte fatta att det bara är 10,5 veckor kvar! Dock har magen blivit väldigt stor och dagligen får jag kommentarer om att jag väl ska föda vilken dag som helst, alternativt väntar tvillingar. Denna stora mage gör ju att det börjar kännas rätt tungt och man undrar hur stor man är i oktober...

Jag tycker att jag har haft det ganska smärtfritt fram till för ett par veckor sen, nu har jag väldigt svårt för att sova bra. Alla ställningar gör ont i rygg, fogar eller höfter efter ett litet tag och jag är vaken många gånger varje natt (även för att kissa). Jag försöker med olika kuddar här och var och provar att sittsova men hittar inte nåt riktigt bra, nån med bra tips? :)

Jag tror också att lillen ofta ligger med huvudet neråt då jag titt som tätt kan bli PANIK-kissig utan att vara speciellt kissig egentligen..

Profylaxkurs blir vi erbjudna genom BM och ska gå i början av september :)

Jag håller på att läsa Föda utan rädsla och tänkte gå de flesta kurser vi blir erbjudna. Jag tänker att det är bra att samla på sig mycket info, framförallt som förstföderska :)

Ni som har barn sen innan och har en sambo som börjar jobba supertidigt, har ni hittat någon bra lösning så att väckarklockan inte väcker en sovande bäbis? Jag har läst lite om vibrerande armband, kanske skulle va nåt :)

Vad skönt! Jag gick med barn 2 och 5.

Igår skruvade jag ihop spjälsängen och bäddade. Sen jag fick barn sist så verkar det nya vara att samsova är ajabaja. Det känns inte alls bra, jag är för fri amning och sover bäst med bebisen bredvid. Ska den lille sova i spjälsängen själv kommer jag att köpa ett andningslarm. Det hade vi till de andra barnen när de sov dagtid. Hur tänker ni?

Bebis ligger med huvud ner i min mage

Och har typ alltid legat till vänster i magen på mig , knappt kännt av bebis på höger sida alls.

Hickar gör bebis hela dagarna men den där kissdarrningen har jag inte reagerat på

- ska genast börja känna efter

Var iväg hos bm igår (v31+0 idag) mitt blodtryck hade höjts till 120/70 (jag har lågt blodtryck annars) så hon börja kolla efter äggvita (?) I urinet.

Annars låg sf på 29-30 cm.

Vi pratade en del igår,

Jag börjar bli rädd... eller nej kanske inte rädd men nervös och osäker.

Vet egentligen inte hur en normal förlossning går till,

killarna stannade till v 31+2 då de slutade ge mig briccanyl och dropp.

De på sjukhuset styrde och ställde med allt den gången, jag fick inte bestämma något, eller jo smärtlindring hade jag lite kontroll över.

Räknas jag som förtsföderska -nä det gör man efter 10 år nånting tror jag hon sa.

Sen så jag ifrån att jag om det går att undvika absolut inte vill att de trycker på magen då det var det värsta med hela förra förlossningen och egentligen det ändå jag minns från den.

Men du födde vaginalt förra gången, bara att det blev konstigt pga det var så tidigt och det var två? Eller kejsarsnitt?

Ja de jag tycker är så konstigt ? Frågade sambon som var med om han verkligen sa 4 cm öppen å han uppfattade så också .. nu var de läkare på själva bm mottagningen vi fick träffa .. ska man ringa och rådfråga förlossningen istället vad dom tycker ? Nu har värkarna lugnat sig men han kollade ju inte heller värkarna utan gjorde bara vaginalt undersökning samt vul ? Hm

Helt plötsligt har alla mina gravidbyxor blivit för små och då menar jag inte över rumpan och låren utan över magen. De med kort mudd är lönlöst att försöka använda och de med lång mudd når plötsligt bara upp till naveln ungefär vilket gör att mudden hela tiden hasar ner och knölar sig. Är det någon annan som har samma problem? Vad gör man? Någon med stor mage som hittat byxor som funkar? Fattar inte alls hur man gör när man väntar tvillingar... Jag är ganska lång så jag antar att det bidrar i kombination med stor mage, men det är ju två månader kvar då jag behöver ha byxor!

Har ni andra med fler barn löst det med barnvakt till förlossningen? Mannen började prata om det i helgen (eftersom jag ofattbart nog inte tänkt på det) och då blev jag ännu mer stressad över att hinna in i tid. Kanske blir jag tvungen att åka själv i förväg medan han väntar på barnvakt om inte bebisen har vett att komma dagtid en vardag...