Treansresa skrev 2017-06-01 12:08:26 följande:
Blir ett långt klagoinlägg nu. Ni behöver absolut inte läsa!
1 juni, 48 dagar kvar. Jag tycker fortfarande att målet känns riktigt långt bort! Känner mig nedstämd och har ingen ork till något även fast kroppen är "pigg" . Allt som i början och mitten var roligt känns bara som en press! Har massor kvar att handla och mycket kvar att göra hemma. Bara att tvätta upp allt känns som ett projekt då vi redan har massa tvätt varje dag då vi är så många.
Tror vädret gör mycket också, 1-2 plusgrader ,snöar till och från , isen har inte gått och det blåser nordliga vindar fortfarande. Nordliga=iskalla. Har tom fått plocka fram tjocktröjorna igen då det vart för kallt med vårjacka. Vi brukar kunna kratta i mitten på maj, träden brukar ha börjat knoppa och isen brukar ha gått runt 25. Nu ser jag inget slut på allt.
Har 2 resor inbokade som också stressar, vill göra barnen glada men hur kul är det att åka iväg då man får ont bara av 30 minuter i bilen för att bebisen trycker så högt i magen och man kissar konstant. Och det är 4-5 timmars bilresa dit. Men åker vi inte nu i juni kommer det inte bli någon sommarsemester alls. Och bor man här måste man nästan komma iväg några dagar, och ungarna tar typ för givet att vi ska åka på något. Den ena resan kan jag iallafall avboka.
Inser att jag räknar ner veckorna till 37+ också då mina andra kommit då och det är livsfarligt! Jag har ny sambo och är äldre, den kan lika gärna ligga kvar på övertid . Man har inga garantier på bebisen när den vill komma ut.
Nej nu ska jag sluta skriva men var riktigt skönt att få skriva av mig lite! Försöka rycka upp sig och ladda för en eftermiddag med barnen .
Hoppas det känns bättre snart. Eg är det ju bara två saker som är viktiga att ha fixat när bebisen kommer. Babyskydd och blöjor. Möjligen en nappflaska och en förpackning ersättning om amningen strular. Allt annat ordnar sig ju. Du får stoppa bebben i ett örngott om du inte hunnit fixa med kläder
det löser sig!
Svårt med resor. Jag förstår din frustration. Om det är något jag har svårt för och tycker är jobbigt så är det resor som tar tid. Jag vill själv helst bara slippa det. Vi åker till landet nu i helgen (2h i bil) och det är sista gången, sen väntar vi till efter bebis. Vad är det för typ av resa ni planerat som tar så lång tid i bil? Kan du ta tåget ist? Alt vara hemma och låta din man och barn åka?