• Maran73

    ivf / äd 2016/ 2017?

    smurfen 11 skrev 2017-08-05 20:15:57 följande:

    Updattering från mig;

    Hade återigen ett låååångt samtal med sambon igår om äd, och nu har vi t.o.m pratat mer specifikt om dessa tre kliniker, Ava Riga, NGC St Petersburg och Finland. Huset är färdigmålat till stora delar, är väl därför han orkar med :)

    I denna stund lutar det åt Ava Riga. Nån som vet om man kan lämna spermieprov på en lördag på kliniker, och gör de insättningar på lördagar?

    Har ni hört nåt om % vad gäller frysta vs färska, hur många blir gravida?


    Men vad härligt att det går framåt med sambon och planerna!!! Då är det inte långt kvar till pluset ska du se! Får jag fråga varför du är så säker på att du behöver kortison? Bara nyfiken.
  • Maran73
    smurfen 11 skrev 2017-08-06 08:13:20 följande:

    Jo men måste samtidigt säga att han är fortfarande inte själaglad över detta, men tror mycket rädslor ligger bakom...Svårt förklara såhär direkt men har bla annat med hans uppväxt att göra. Har liksom inte fått det där familjära med sig, de är prestationsinriktade i familjen. Sen innan han träffade mig så hade han redan tänkt att " jag blir aldrig pappa " ( eftersom han inte träffat nån vid 40)

    Jo jag tänker att har jag inte blivit gravid på 2.5 år så kan det inte BARA bero på kassa ägg. Enda gång det blev positivt ( i 2 dagar sen kom mensen), var när jag blev förkyld i samma veva som äl. Är sällan sjuk.


    Jag förstår, lite tråkigt förstås, men gissar att om det går vägen och han får hålla sin lilla bebis i famnen till slut så ger han blanka faan i hur hen kom till! Tror du inte?

    Ok, ja jag tänker så här (om såväl immun-fertilitet som det mesta när det gäller metoder/teorier som inte är helt vetenskapligt bevisade): varför inte testa?? Det är väl upp till oss vårdtagare vilka vägar vi vill gå så länge de inte utsätter oss för några allvarliga risker? SPECIELLT om vi betalar själva för det! Jag menar, kortison t ex är ju ett mkt väl prövat läkemedel. Men, medicinarna i Sverige är ju rena evidenstalibanerna, så det går ju INTE för sig förstås... Stön.
  • Maran73
    smurfen 11 skrev 2017-08-07 11:41:16 följande:

    Jo precis vad jag sa till honom ! När du ser kotten undrar du vad du gått miste om tills nu. Ja kanske det sa han. HAn är rätt ovan vid barn, hans syskon har barn, men bor i Stockholm så vi ses sällan. HAn vet liksom inte vad han ska göra eller säga till barn, speciellt om de är ca 7 år eller yngre. Men tror som du, att det blir annorlunda med eget.

    Ska höra med dessa kliniker om de kan skriva ut ortison.

    Vår senaste iv läkare sa att antingen saknades ett enzym på spermierna att ta sig in i äggen, eller/och att mina äggskal var för hårda. Men är alla spermier så då, eller alla mina ägg? Stor fundering jag har...Om felet är hans spermier, blir det ju ED vi behöver, och det vet jag inte om det blir aktuellt...Nä, nu ska jag tänka posetivt och inte ta ut nåt i förskott !

    Har faktiskt tagit med ett test till jobbet, då mensen väntas idag eller igår, men inte dykt upp än...kan ju va pyttesen, har ju hänt förr.


    Det är DEFINITIVT skillnad m egna barn, sådär var jag också innan sonen (lite "valhänt" kring barn) men det blir helt naturligt m egna.

    Om det är enzym som saknas tippar jag på att det gäller alla spermier, har för mig att det brukar vara vajsing m den gen som säger till kroppen att bilda just det enzymet på just det stället (spermierna i detta fall). MEN, det löser de ju lätt genom att använda ICSI, iaf AVA Riga gör alltid det vid ÄD om jag minns rätt. Var problemet för er att inget ägg blev befruktat? Minns inte riktigt...

    Rapport om mensens ankomst (eller inte!) helt obligatorisk. Basta.
  • Maran73
    smurfen 11 skrev 2017-08-07 13:44:00 följande:

    Säkert annat med egna barn. Min sambo skulle behöva ett barn, bara för att inte ha sig själv bara att ta hänsyn till ;)

    Åh fan, usch säg inte så:(, då har vi aldrig kunnat få till det ju, utan att veta förstås. Har inte grottat ner mig och sökt info om det, men då skulle man gjort ivf nån gång med icsi ju. Kunde de se sånt på Ava Riga när din man gjorde testet?

    Jo så var det, inget ägg blev befruktat.

    Inte testat än ! Den lär dyka upp, det enda jag vet säkert här i livet :(

    Men har inte haft ömma bröst alls som jag ALLTID har innan mens annars, men hormoner kan väl göra så.


    Oj, menade inte att skrämmas, bara att jag TROR att det gäller samtliga spermier men är ABSOLUT ingen expert på sådant, lååååångt därifrån. En del saknar ju vissa enzym som omvandlar specifika ämnen i kroppen så att de kan brytas ned och elimineras, och då är det vad jag vet inte så att de har lite för lite av det enzymet utan att det saknas. Men om detta kan "översättas" till spermiernas enzymer vet jag ju faktiskt inte alls. Rena spekulationer alltså! Glöm det... Tror inte de ser det på spermatest men där har jag verkligen ingen aning...

    Det där med brösten låter ju HÖGST misstänksamt! Aja, det visar sig!
  • Maran73
    smurfen 11 skrev 2017-08-08 11:59:46 följande:

    Nä det är ok, skulle inte ta upp det om jag inte ville ha feedback på det!

    Googlat lite igår och är tydligen 1 av 65000 män det gäller så jag lugnade mig lite där, och mest nordafrikaner:), dessutom behövde inte alla spermier se såna ut.

    Men inatt kom mensen med ett brak så nu sitter jag här i mina livmoderplågor usch. Och är jättedeppig att ännu en gång blev det inget:(


    Ok! Gissar att IVF läkarna också spekulerar för att försöka hitta en förklaring, man vill ju gärna veta VARFÖR det inte fungerar... Och ibland GÅR det nog inte att förklara. Jaja. Triiiiiiist med mens, bläääää! Vi (jag...) hoppades ju också varje mens innan ÄD och mellan IVFerna, men nä... Men ibland sker faktiskt mirakel så varför ge upp hoppet?! Efter bollens ankomst (ta i trä) tänkte jag inte använda preventivmedel. Chansen t naturlig graviditet är extremt pytteliten för vår del tror jag, då är jag dessutom ca 45, men tänker inte FÖRHINDRA det heller. Blir det så blir det liksom. Men kanske tänker om efter kolik och vaknätter, ha ha.
  • Maran73

    Hallå tjejer! Idag passeras en milstolpe, exakt 50% av graviditeten har gått. En bra dag att "outa" det hela till resten av omgivningen tyckte vi, så har lagt ut en bild på fb via en grav.app (Preglife) som följer antal dagar/procent som passeras. Det känns... märkligt, liksom "shit, det står på Facebook, det är alltså SANT???"

  • Maran73
    smurfen 11 skrev 2017-08-09 14:18:50 följande:

    Så tänker jag också göra, skita i preventivmedel sen. Händer det så händer det. Har svårt och tänka så nu dock, när vi inte har något barn öht. Nu är jag ju desperat efter barn, så nu kan jag inte vara så cool i tanken.

    Läste i en tråd nyligen, en tjej som gjorde äd vid 42,43, och nu blivit gravid naturligt vid 46.

    Har ni sålt lägenheten?


    Nej DET förstår jag, att du känner så! Japp, som sagt, mirakel händer ju, men man kunde önska att de hände lite oftare...

    Nej, den är än så länge bara fotograferad, mäklaren pillar med annonsen just nu. Inte riiiktigt läge för visning ännu, under semestertider. Första helgen i september är det dags!
  • Maran73
    smurfen 11 skrev 2017-08-09 14:23:44 följande:

    Åh shit redan !

    Haha kan tänka mig att det känns så !

    Har ni fått många reaktioner ?


    Andras graviditeter fullkomligt rusar fram, för mig kändes de första 10-15 veckorna som ÅR...

    Jo då, måååånga glada tillrop!
  • Maran73
    smurfen 11 skrev 2017-08-10 14:14:46 följande:

    Så kul :), det är ju alltid en glad nyhet i de flestas ögon.

    Jag letade fram den artikeln du länkade till, om att vi "bärare" av bebisen också har ett finger (DNA) med i spelet, och då känns det ännu bättre. Men det kommer fortfarande stunder då jag är väldigt ledsen över att det inte blir mina gener som förs över. Måste väl förbi den tröskeln.

    Vi har väl kommit överens om att bara sätta in ett, men vilken klinik det blir vet jag inte. Skulle vilja åka redan i september, om sex veckor typ när min äl bör vara, men får se om jag får med sambon på tåget redan då. Förmodligen blir det oktober.


    Du, den tröskeln förstår jag så väl, för mig har den dock varit mest påtaglig EFTER plusset, sorg och tankar som "det är ju faktiskt inte MITT barn jag har i magen!" Som liksom kommer över mig när jag minst anar det. Fast viktigt att påpeka är att de tankarna/känslorna INTE är de som dominerar! Och tror/känner på mig att ju närmare förlossning vi kommer, och efteråt, så kommer sådana tankar komma mer och mer sällan. Kärleken till barn är sååååå stark! Jag skulle lätt kunna "röva bort" kompisars bebisar när jag håller dem, hur känns det då inte med en bebis du burit på i nio månader? Hur som helst, förstår dina känslor och de är inte ett dugg konstiga!! <3
  • Maran73
    smurfen 11 skrev 2017-08-11 09:46:06 följande:

    Igår kväll fick jag en jättedipp, grät och bara stängde in mig, orkade inte göra nånting. Varför i hela friden gjorde vi inte ivf hösten 2015?? Då när amh-värdet var bra, då det fortfarande fanns en chans att det skulle lyckas...var ju yngre då...är så jobbigt det verkligen inte blir genetiska barn:( Hamnat i nån kris känner jag. Usch det är massa tankar nu. Hur kommer barnet reagera när det får veta det är egentligen en annans ägg det kommer ifrån?

    Men det är " skönt " jag inte är ensam om den tanken, tack för lite pepp:)


    <3 Usch Smurfen... <3 Det måste ju bearbetas för det är ju en sorts kris, jag tar den till större del nu och du tar den mer innan kanske! Ja, det tänker jag mycket på, att kanske i ngn trotsperiod få höra att "du är inte ens min mamma!" eller ngt sådant. Fast lite större barn kan å andra sidan (oavsiktligt i ilska liksom) såra en på många sätt, så det kanske inte blir mer dramatiskt än ytterligare ett utbrott. Eller så är barnet ganska ointresserat av det hela, alla varianter tycks förekomma! Om man tidigt berättar så tycks det dock inte vara en så jättestor grej för dem vad jag har läst. Men, jag har ju en genetisk (biologisk mamma tycker jag att jag blir nu också, biologi = liv, utan oss inget liv!) son och kan jämföra, känslorna av koppling till fostret därinne är hittills mkt lika! Kanske ngn liten tröst? Sonen var f ö inte alls lik mig som bebis och mindre barn... Han såg öht inte aaaaalls ut som jag hade föreställt mig när han låg i magen. Det blir som sagt sällan som man tänkt sig med barn, men bra på sitt sätt blir det alltid!
Svar på tråden ivf / äd 2016/ 2017?