Fler med pseudotvillingar som vill byta erfarenheter?

Han har bara sovit borta med barnvakt två gånger (när vi var på bröllop 25 mil bort och när lillasyster föddes), men då gick det jättebra och han somnade snabbt när farmor låg bredvid. (Vi ses typ 3-4 ggr/vecka så han har alltid varit helt trygg med henne). Sen har vi ju alla sovit borta, funkat lika bra det också.

Ja, jag tycker också det är rätt fränt att ha barn som somnar av sig själv - var ju van att söva sonen. Jo, när hon var nyfödd la vi henne bara i vagnen på kvällen så hon sov i vardagsrummet oså drog vi med henne till sovrummet när vi gick o sova. Sista månaden har hon somnat i sin spjälsäng på samma sätt. Håller på att vänja henne att vila middag i spjälsängen också, men hon har inte så tydliga rutiner vid vilan än och sover så ojämt på dagen. Jo, oftast sover hon hela natten i spjälsängen, tar upp henne 1-3 ggr för amning och lägger ner henne sen. Ibland kan hon sova oroligt efter kl 5, så då kan hon få komma över till våran säng.

Hoppas gärna in här.

Vi har två barn, en tjej på två år och en son på sex månader. Helt fantastiskt men ibland vill jag bara gå hemifrån för att få lite tid att tänka och lugn och ro.

När sonen föddes skedde förlossningen så snabbt så vi födde honom hemma. Som tur var hade mina föräldrar hunnit komma så de tog hand om dottern. En intensiv start som var lite jobbig då vi aldrig riktigt hann bearbeta eller prata ordentligt om det. VI åkte hem samma dag och dagen efter fick storan 41 graders feber och sen blev hela familjen sängliggandes i två veckor. Och vips så var pappaledigheten slut! :( Det tog med andra ord ett tag för oss att komma in i vår nya situation.

Jag tycker det flyter på hyfsat dagtid nu för tiden. Hade önskat att lillkillen tyckte bättre om att sova själv dagtid. Han ligger gärna i babybjörnen atlernativt i en gåendes vagn. Med andra ord svårt att göra så mycket annat. Peppar, peppar har det blivit lite bättre sista tiden. Men dagsovningen med storan funkar uselt. Hon brukar somna i sin säng efter en stund där men lagom när hon börjar somna till börjar lillebrorsan låta och då hoppar hon upp direkt och vägrar sova. TIll slut blir hon övertrött och inte alls rolig och det slutar med att jag får slita på alla kläder och dra ut vagnen. Jag inser efter en del kämpandes att det nog är så det får bli. Kostar för mycket att fortsätta kämpa. Hur har det funkat för er? Tips mottages tacksamt!!

Den lille somnade väldigt bra i sitt babynest när han var mindre och sov med två, tre uppvak. Dock sista två månaderna har det blivit sämre och sämre. Somnar bara med amning och många uppvak. Pappa sover med dottern som har sovit helnätter sedan strax innan sonen föddes. Önskar uppvaken var färre för den lille och att vi kunde söva bägge på en förälder. Som det är nu är vi båda låsta till hemmet under nattningen.

Vi började träna henne att ta napp ganska direkt men hon har inte varit överförtjust i den, sonen älskade nappen från dag ett (han låg på neo när han föddes o där fick han direkt en napp - därför valde vi att ge lillasyster en lika tidigt). Men lillasyster har tränats hårt av storebror, han ska ge henne den direkt han ser att hon spottat ut den... så stundvis har han ett heltidsjobb ;) men när hon ska sova tar hon den bra, spottar ut den när hon somnat oftast men sover vidare utan. Vi fick prova flera olika sorters nappar innan vi hittade någon som hon tog (hon har philips avent, sonen har mam eller esska - båda har nappar som är "droppformade"). Skönt att slippa avvänja, sonen äääälskar sina. En i munnen konstant och när han ska sova ska han ha minst en o hålla i.

Vi kliver upp kring 7, ser tv och myser i soffan. Ibland kring 8:30 somnar lillasyster om (hon har ju ofta sovit lite dåligt mellan 5-7) och då äter storeabror frukost. Är lillasyster vaken till efter frukosten brukar vi gå ut så får lillasyster sova ute i vagnen på altan, har babyvakt så jag o sonen kan röra oss fritt runt huset osv. Ibland går vi till lekparken som är 500m bort (då tar vi givetvis med lillasyster). Annars kan vi under fm åka och hälsa på någon. Kring 11:30 äter vi lunch, 12:30-13:30 vilar sonen och sen brukar vi bara vara inomhus till sambon kommer hem kring 16:15-16:45. Så det är under fm vi gör mer saker. Sen däremellan ska ju diskmaskin tömmas, tvätten ska tvättas/hängas/vikas, huset ska städas och middagen ska lagas :) hur ser era dagar ut?

Ja, det var en rivstart in i tvåbarnslivet kan man säga! :) Stora är på förskola tis-tors men måndag och fredag är typ att pappa går upp med stora omkring 6.00. Då brukar han ha bägge så jag får sova en stund till (lillen sover sådär just nu). Vid halv åtta-åtta väcker han mig och går ut med våra två hundar medan jag äter frukost efter att ha lekt en stund med stora. Stora brukar oftast äta något litet med mig. Sen brukar jag försöka ta mig ut en sväng på förmiddagen. Vid elvatiden går jag in och börjar fixa lunch till oss bägge. Oftast några rester alternativt något färdigt. Försöker att inte planera att behöva fixa käk - för mycket som stor på spel! :) Efter käket kommer utmaningen - sömnen! Några gånger har jag lyckats genom att ligga i sängen med bägge men många gånger har den lille somnat men lagom när han börjar vakna till så börjar stora somna in och han väcker henne. Lagom kul. Ibland har jag kört med vagnen på balkongen och hon somnat men sista kortet är att gå ut och gå. Funkade lättare när man slapp klä på alla sina kläder. Efter sömnen (om vi inte redan gått ut) blir det en promenad med hundarna. Stora går oftast själv då. Sen är vi inne de timmar som är kvar till pappa kommer hem. Han fixar då maten till oss alla och sen är det dags för kvällen. Jag lägger den lille och han den stora.

Min mamma har vid några måndagar flexat ut vid 11.00 och hjälpt till med läggning och eftermiddagen. Behöver jag säga hur skönt det är?! :) Pappan jobbar heltid men har en del semester kvar som han kommer börja plocka ut när han kan på fredagarna. Han har tagit en hel del flex vilket börjar visa sig på flexsaldot!

Jobbigaste har helt klart varit sovstunden och när Lillen har sina perioder då han vägrar att ligga själv helt och hållet. Då är det bärselen som gäller och han har fått hänga på. Han har hängt både upp och ner men verkar nöjd så länge han får vara där. Förskolan har tittat lite konstigt på mig när jag har satt på stora tjejens skor med honom hängandes. Men vad ska man göra?! Han har inte heller varit en sån som sovit i timmar utan tyckt att 30 minuter i bärselen funkar finfint... :/
Sen när båda skriker på varsitt håll - då står min hjärna helt stel och blir handlingsförlamad. Peppar, peppar så har det blivit lättare nu när Lillen har börjat sitta upp och att den store kan prata och förstå mer. Lillen underhåller sig själv lite bättre. Vår stora har också varit väldigt duktig även om hon har haft sina utbrott. Jag har prioriterat ner mig själv till typ plats åtta och fokuserat på henne så fort jag har haft möjlighet. Inkluderat henne i det mesta jag gjort med lillen. Men det är inte lätt. Jag hade önskat att vi hade vetat att det skulle vara så här tufft så vi hade kunnat planera in mer ledigt tillsammans.

Ja, två småhundar på 13 och 11 år. Jag skulle nog inte rekommendera någon i vår situation att skaffa hund men de fanns ju liksom här innan. VIssa gånger har vi låtit hundvakten ha dem några dagar eller våra svärföräldrar så att hundar och vi kan få vila lite.

När min äldsta var fem månader fick jag diagnosen Hashimotos. En underfunktion i sköldkörteln. Det här hade jag läst kunde påverka möjligheten till att bli gravid så när mina värden blev mer normala började vi köra utan skydd med tron om att det skulle ta en stund. Och ärligt talat, hur ofta hade vi sex egentligen? Men det spelade visst ingen roll för gravida blev vi, snabbare än tänkt.

Jag och min syster och även min man och hans syster är väldigt nära i ålder så det har säkert påverkat vår önskan att få tätt. Jag pratade med en annan förälder på förskolan och hon sa att hela första året var extremt jobbigt men att det sen blev lättare. Jag lever på den! :)

Den stora kan ha sina stunder då hon är hårdhänt. Hon blir ofta väldigt ivrig och kan lätt lägga sig på honom. Vid några tillfällen har hon gett honom en liten tjuvsmäll när hon blivit för svartsjuk men som tur var händer det sällan. Vi kan inte lämna dem ensamma för hon är för liten för att förstå vad hon gör. Täcke över huvudet, gungar babysittern så hela han studsar osv. Snällt tänkt men ack så fel det kan gå...

Hur gamla var era nu? Tycker han om att hjälpa till? Kan det underlätta? Nu måste jag nog sluta för storan har satt sig på lillen i babysittern. Och han bara skrattar. Lillasyskonen blir nog mer tåliga tror jag! :)

Jo, oftast hinns de flesta hushållssysslorna med under dagen (förutom att handla, det vägrar jag göra med båda barnen!). När sonen äter frukost brukar jag passa på att plocka ur diskmaskinen, ev slå på en tvätt. Är det dags för dammsugning blir det oftast innan vi går ut på fm, sonen "hjälper" till att städa och lillasyster sover i vagnen eller ligger i gymet/babysittern. När sonen sen vilar efter lunch passar jag på att vika och hänga tvätten och diska undan efter lunchen. Känns som att jag är mer effektiv än tidigare, hinner mer när jag är själv hemma med barnen för då vet jag att ingen annan gör sysslorna. Oftast efter middagen plockar jag undan och diskar medan sambon går till vardagsrummet och leker med sonen, lillasyster är ibland kvar i babysittern med mig eller i hans famn om hon är uttråkad. Visst, mycket skulle vi kunna göra när sambon kommer hem, men om jag hinner göra det på dagen istället så får ju sambon mer kvalitetstid med barnen när han kommer hem - och vi får vi-tid när barnen somnat. Men självklart hjälps vi åt med sysslorna på helgen, och ibland väntar jag till sambon kommer hem för vissa saker. Men jag föredrar somsagt att få bort det mesta under dagarna...

Kan också tycka sövningen efter lunch är jobbig ibland. Oftast somnar storebror snabbt (ligger ju brevid i extrasäng), har jag tur sover även lillasyster eller ligger nöjd i sitt babygym i vardagsrummet. Jobbigare är det om hon är missnöjd o storebror inte vill sova...

Vi har ju tänkt ha storebror hemma iaf till nästa höst, har sökt förskola from 1 sept men det beror på om vi får förstahandsvalet - annars blir han hemma till jan -18 då lillasyster ska skolas in.

Nja, på sommras åt vi ofta lunch/mellis ute på altan. Vi har även gjort om stora delar av trädgården i sommar (flyttade in i huset ifjol höst) så vi har varit ute jättemycket. Men vi försöker vara ute varje dag iallafall, eller åka iväg någonstans. Visst är det jobbigt med alla kläder men jag bor i Norrbotten så är bara att jag vänjer mig, vi har ju bara knappa plusgrader nu (haft minus några mornar). -

Oj, 14 månader! Ja, det förstår jag är tufft. Vid 14 månader kan de ju göra en hel del själv men ändå inte (talar utifrån min erfarenhet med Livia). Det blir en del spring och koll på dem små liven vid den åldern. På så sätt var det mer tacksamt i åldern Livia är i. Hon kan greja mycket med sitt utan att jag behöver vara där som en hök hela tiden. Ett tag hade hon dille på att stoppa allt i munnen. Inte så kul! Smart tror jag att låta honom hjälpa till och känna sig delaktig. Tror det minskar antalet konflikter. Låter som ni har en smart grabb! :)

Har ni någon som kan gå in och hjälpa er ibland? Bara att få ta en promenad tillsammans utan barnen, eller en bit käk kan ju göra tillvaron lättare. Sömnbristen har varit det som orsakat mest konflikter i det här hemmet. Ingen av oss funkar bra utan sömn. Jag blir mycket "mörkare i sinnet", lättare att gråta, att bli arg och svårare att ta tag i saker. Nu när den lille sover dåligt är det pest. Vi har nu börjat ge lite välling och ersättning o hoppas det hjälper. Hur blir du?

Sömntipset för oss har varit vagnen och sätta fast henne i selen. Det är som att hon vet att hon inte kommer loss och därför också kan slappna av bättre. Ibland kan välling funka, även om jag är lite emot det. Men är det kris så är det. Paddan funkar sådär för oss. Hon börjar mest blippa runt på en massa olika och känns som hon går upp mer i varv. Så tyvärr inga direkta knep... tyvärr.

Det låter nog bättre än vad det egentligen är, men försöker göra en rolig grej per dag (igår målade vi med fingerfärg och idag har vi hunnit med en sväng till lekparken) och sen något i hushållet. Vissa dagar har jag ingen energi och då prioriteras en aktivitet med barnen (med fokus på den äldre då såklart), andra hinner jag massor.

Jag kommer vara hemma till sept -17, sen tar sambon över och är hemma sept-jan. Jag gick på fl (gravpenning initialt) jan -15 och har varit hemma sen dess med undantag 8 v i våras. Sambon har varit fl feb-august iår (vi var hemma båda feb då vi var i thailand) sen jobbade jag mars-april för att sen gå hem på gravpenning. Sen var båda fl hela sommaren. Jag jobbar som sjuksköterska, men om ca ett halvår kommer det ske en stor omorganisation på hela kliniken så kommer komma tillbaka till ett nytt (men liknande) jobb. Alla rutiner etc kommer vara annorlunda, men patientgruppen kommer vara snarlik det jag är van vid. Var skönt att pausa föräldraledigheten i våran för annars hade ledigheten blivit oändligt lång. 8 veckor var rätt lagomt för då hann jag längta hem igen :)

Det var bra i thailand! Vi var med sambons föräldrar och bröder med familjer (3 bröder). Ne, resa med båda är jag inge sugen på i dagsläget, var nog med en 11-månaders ;) var ju ingen direkt ligga-i-solstolen-och-slappa-semester, men vi turades om att varannan dag vila med sonen, så varannan dag fick man 1,5-2 timmar "egentid". Vi hann ju tyvärr inte uppleva thailand på alla sätt man hinner om man reser med äldre barn (eller såklart utan barn!), men det var ändå kul då vi var så många i sällskapet. Varken jag eller sambon är så "resliga" av oss, så för oss gör det inte så mkt att det nu dröjer något år tills nästa utlandssemester.

Kortare stunder kan han sitta och rita/måla. Titta på ipaden kan han göra hur länge som helst, men det får han givetvis inte. Jag brukar slå på något barnklipp och sen låsa skärmen så han inte kan klicka sig vidare - vill ha koll på vad han ser på. Oftast blir det att titta lite på morgon i sängen (så jag kan ligga bredvid och dra mig) och sen en stund innan middagen (då är han ofta på dåligt humör - hungrig - och jag vill hinna göra klart maten till sambon kommer hem). Vill inte heller att plattan/tvn ska vara barnvakt, men jag ser den som bra i inlärningssyfte. Han tittar väldigt mycket på djurklipp och sitter och härmar lätena, så när vi läser böcker ("läser" - kollar mest på bilder och pekar ut) kan han härma jättemånga djurläten alt säga djurnamnet, eller åtminstone peka ut (vovve, kisse, lejon, giraff, ekorre, kanin, gris, ko, får, elefant, björn, apa mfl). Så i kombination med böcker tycker jag plattan kan ha ett vettigt syfte!

Jag har tvillingar. Massor av erfarenhet! Vad vill du veta? :D