vad händer? psykisk misshandel? psykopat? snälla hjälp mig.
Kan någon snälla hjälpa mig eller ge mig lite tips och råd jag vet inte vad jag ska ta mig till snart. Jag ska försöka fatta mig lite kort.
Jag kan säga att jag älskar han när han beter sig och är på bra humör men när han sätter den dåliga sidan till bara gråter jag och vill bara dra och känslorna sjunker.. Det är det som gör allt så svårt. Berg och dalbana.
För ca 2,5 år sedan så träffade jag en kille på nätet vi pratade ofta och samtalen gick över till sms och så småningom även telsamtal vi bestämde till slut att träffas på riktigt och det var så allt började. Vi var så lika. Han hade sitt ställe och jag mitt men jag var mest hos honom och vi blev förälskade och umgicks hela tiden och hittade på roliga saker. Jag åt minipiller men blev ändå gravid ca 7 månader in i förhållandet och jag hade inte hjärta att göra abort och ville så gärna behålla barnet så vi pratade igenom det och kom fram till att vi skulle behålla det. Nu är dottern 1,2 år och sedan några månader tillbaka har han blivit jätte konstig och hotar var och varannan dag att slänga ut mig, att han vill bo själv, att jag och dottern har förstört hans liv, att jag har valt hans liv åt han osv. Han brusar upp för minsta lilla och är ofta på dåligt humör och säger gå in och håll käften att jag är en idiot osv. Dottern är han inte heller så snäll med i mellan åt och har ofta dåligt tålamod med henne tex. När han ska lägga henne så kan han säga men sov nu för helvete jag har inte tänkt sitta här hela kvällen jag har annat att göra än att passa upp dig hela tiden osv osv. Jag har varit mammaledig sedan hon föddes han har bara tagit ut en gång i veckan så det är jag som är med henne mest och det har jag inget emot men han förstår inte att jag måste få andas ibland även fast jag är mamma.. Då är jag en dålig mamma tydligen. Det är bara han och hans saker jämt och jag kan knappt åka till stallet längre och dom gånger jag åker måste jag ta med henne.
Jag har varit rätt sjuk efter förlossningen (snitt) vilket resulterat i att min sambo fått va ledig lite mkt från jobbet ibland i mellan åt för att ta lillan och dom gångerna har han bara gnällt och klagat och just nu har jag både diskbråck och ryggskott som råkade bli just på hans semester och han är skogstokig på mig och har varit på dåligt humör i snart 2v men vad gör jag jag kan inte bära då våran dotter inte lärt sig gå än och går på högsta dos smärtstillande för att ens orka va uppe just nu men jag förstör ju hela hans semester säger han fast jag fixat barnvakt flera gånger åt han för att han ska få hålla på med sitt och pyssla på ute på gården osv. Han skriker å gapar jämt att han är så less på detta liv och att vara personlig assistent åt mig och ständigt ta hand om oss osv. Men gör man inte det? Ställer man inte upp inom familjen om en av föräldrarna blir sjuk och inte kan ta hand om barnet just då? Tycker inte det ska behöva bli en diskution ens. Jag har kvar min lägenhet som en tjej hyr i andra hand av mig och jag funderar starkt på att ta med dottern och flytta tillbaka dit (4 mil) kan jag göra det? Han säger ju jämt att han vill ha sitt gamla liv tillbaka och att han bara lever en gång och då får han ju det? Jag är bara så rädd att bli av med min dotter och att han ska ställa till det för mig på något sätt :(
Hon står på dagiskö här men kommer inte ens in detta år kan jag skriva över henne på dagis i min kommun då? För även om han vägrar skriva under papperen så har hon ju ändå rätt till dagis och jag har inget körkort så jag kan köra henne hit.
Varför beter han sig såhär? Varför går han och hans intressen före sin familj? Psykisk misshandel? Psykopat? Vad händer snälla hjälp mig någon kan inte tänka klart längre. Hoppas jag beskrev det någorlunda bra iaf.