Tips & råd inför kejsarsnitt

Rutinerna kring själva snittet får du fråga din Mödravård/läkare om, för det skiljer sig mellan olika Landsting. De flesta ger information om hur det går till när man bestämmer snittdatumet, sade de inget till dig?

Jag har gjort sex kejsarsnitt, och jag har upplevt tiden efteråt lite olika, men på det stora hela har det gått bra och jag har återhämtat mig snabbt.

Du får väl knipa!

Skämt åsido, sök på nätet, många sjukhus/Landsting har information om just deras rutiner.

Om förlossningen skulle sätta igång förmodar jag att de snittar dig akut. Ett akut snitt kan gå väldigt lugnt till (jag har gjort ett akut). Ofta är det den mentala biten som är jobbig vid ett akutsnitt; att mamman inte är beredd och oro över barnets mående. I ditt fall mår ju barnet bra, så den biten behöver du inte oroa dig för. Försök att ställa in dig mentalt på att det kan bli ett akut snitt, det hjälper förhoppningsvis om det nu skulle bli akut. Annars ser jag inte att ett akutsnitt i ditt fall skulle bli väldigt annorlunda från ett planerat.

Gjorde ett kejsarsnitt för 3v sedan. Det bestämdes dagen innan så var inte akut men det var ända snabba puckar. Direkt när det bestämdes med läkare så fick jag (min man var inte med den gången) åka ner och träffa narkosläkaren, pratade hur själva narkosen skulle gå till, proceduren osv. Antar att det är lite olika från person till person? Jag kan nämligen inte använda morfin samt min puls var väldigt låg (pga av mediciner) så pga gjordes extra insatser osv.

Sen fick jag träffa bm som tog lite vanlig information samt blodprov, så de kunde se till att det fanns på lager om det skulle behövas. Fick sen träffa läkaren som skulle snitta mig, fick lite broschyrer, sen fick jag åka hem med ordern att vara tillbaka kl 7.00 för att få första snittet.

Som sagt vet jag inte om detta är hur det går till? Men antar det, bara att det gick fortare...

Hur det sen går till mer praktiskt bör du nog fråga de på sjukhuset. Men mitt gick bra och smidigt.

Pga fel på barnet (är bra nu ;)) så togs han direkt till neo så fick inte upp han på bröstet. Så han rullades iväg medans jag syddes ihop. Sen fick jag ligga på uppvak i ca 2h.

Smärtan var inte alls så farlig som jag hade föreställt mig. Fick lite alvedon och Ipren medans jag låg där och försökte börja röra benen. 2h senare fick jag träffa min älskade bebis ;) låg med honom hela dagen tills dags för middag.

Det värsta med hela snittet för mig har varit att få igång mina tarmar. Kan fortfarande få ont ibland när jag ätit. Men Värsta var den första natten efter att jag troligtvis åt för mycket mat. Gjorde ondare än efter snittet. Så se upp ;)

Fick lågt järnvärde så jag kom inte heller upp på benen utan att bli yr/illamående förens 2 dygn efteråt. Jobbigt. Så försök komma upp tidigare. De var tvungen att köra mig överallt :/ (vi hade ju inte ens bebisen på rummet så extra jobbigt)

Om du har problem med magen, finns saker att få som gör det lättare som absolut är värt det.

Men för övrigt mådde och mår jag toppen! Speciellt efter de fyllde på med järn ;) men hade hellre fött vaginalt igen (gjort båda nu) än att göra om ett kejsarsnitt igen :)

Lycka till.

Jag hade planerat snitt som blev akut pga att vattnet hann gå. Kom in kl 3 på natten, fick vila och ta ctg, fick bricanyl för att värkarna inte skulle sätta igång, duscha frampå morgonen och klä om, en lugnande tablett ca 30 min före (vet ej varför). Själva operationen tog 20 min, det "värsta" var spinalbedövningen för jag kunde inte kuta rygg rätt (men den gjorde inte ont), bebisen skrek direkt när han plockades ut vid 11-tiden och jag fick honom på bröstet nästan direkt och där förblev han under hela uppvaket :) Hade inte så ont. Första dygnet fick jag morfin intravenöst. Sedan klarade jag mig på tabletter och trappade ner efter några dagar och slutade helt efter en vecka. Var uppe på benen samma kväll. Hade tömt tarmen ordentligt när vattnet gick så behövde inte gå förrän dag två på BB och det gick bra. Drick mycket vatten, saft och kaffe så det sätter fart. På frukosten fanns linfrön och katrinplommon. Jag var uppe och stod mycket om dagarna, sitta var svårare utan kuddar och stöd men det gick över efter några dagar. Lyssna på kroppen vad du orkar. Lycka till! Jag kommer garanterat vilja ha ks igen om det blir aktuellt.

Åh, grattis till den lilla & vad skönt att allt gick då bra!

Det som låter jobbigt är precis efteråt. Får man inte ha barnet hos sig? Men skönt att det inte gjorde så ont, hoppas jag får det så med. Jag hoppas verkligen att jag slipper de där magproblemen, låter inget visare. Är det att det gör ont eller får man problem med att kiss & avföring?

Alla jag frågat som gjort båda skulle hellre föda normalt än snitt igen... Det var lite därför jag ändå trotsade min förlossningsrädsla, men nu finns ju inget val & jag är faktiskt mindre rädd nu än inför igångsättningen... Jag har ju inget & jämföra med heller, men jag hoppas verkligen att det kommer gå bra så man har energi för barnet.

Tusen tack för alla tips & råd!