Tips & råd inför kejsarsnitt

Rutinerna kring själva snittet får du fråga din Mödravård/läkare om, för det skiljer sig mellan olika Landsting. De flesta ger information om hur det går till när man bestämmer snittdatumet, sade de inget till dig?

Jag har gjort sex kejsarsnitt, och jag har upplevt tiden efteråt lite olika, men på det stora hela har det gått bra och jag har återhämtat mig snabbt.

Du får väl knipa!

Skämt åsido, sök på nätet, många sjukhus/Landsting har information om just deras rutiner.

Om förlossningen skulle sätta igång förmodar jag att de snittar dig akut. Ett akut snitt kan gå väldigt lugnt till (jag har gjort ett akut). Ofta är det den mentala biten som är jobbig vid ett akutsnitt; att mamman inte är beredd och oro över barnets mående. I ditt fall mår ju barnet bra, så den biten behöver du inte oroa dig för. Försök att ställa in dig mentalt på att det kan bli ett akut snitt, det hjälper förhoppningsvis om det nu skulle bli akut. Annars ser jag inte att ett akutsnitt i ditt fall skulle bli väldigt annorlunda från ett planerat.

Gjorde ett kejsarsnitt för 3v sedan. Det bestämdes dagen innan så var inte akut men det var ända snabba puckar. Direkt när det bestämdes med läkare så fick jag (min man var inte med den gången) åka ner och träffa narkosläkaren, pratade hur själva narkosen skulle gå till, proceduren osv. Antar att det är lite olika från person till person? Jag kan nämligen inte använda morfin samt min puls var väldigt låg (pga av mediciner) så pga gjordes extra insatser osv.

Sen fick jag träffa bm som tog lite vanlig information samt blodprov, så de kunde se till att det fanns på lager om det skulle behövas. Fick sen träffa läkaren som skulle snitta mig, fick lite broschyrer, sen fick jag åka hem med ordern att vara tillbaka kl 7.00 för att få första snittet.

Som sagt vet jag inte om detta är hur det går till? Men antar det, bara att det gick fortare...

Hur det sen går till mer praktiskt bör du nog fråga de på sjukhuset. Men mitt gick bra och smidigt.

Pga fel på barnet (är bra nu ;)) så togs han direkt till neo så fick inte upp han på bröstet. Så han rullades iväg medans jag syddes ihop. Sen fick jag ligga på uppvak i ca 2h.

Smärtan var inte alls så farlig som jag hade föreställt mig. Fick lite alvedon och Ipren medans jag låg där och försökte börja röra benen. 2h senare fick jag träffa min älskade bebis ;) låg med honom hela dagen tills dags för middag.

Det värsta med hela snittet för mig har varit att få igång mina tarmar. Kan fortfarande få ont ibland när jag ätit. Men Värsta var den första natten efter att jag troligtvis åt för mycket mat. Gjorde ondare än efter snittet. Så se upp ;)

Fick lågt järnvärde så jag kom inte heller upp på benen utan att bli yr/illamående förens 2 dygn efteråt. Jobbigt. Så försök komma upp tidigare. De var tvungen att köra mig överallt :/ (vi hade ju inte ens bebisen på rummet så extra jobbigt)

Om du har problem med magen, finns saker att få som gör det lättare som absolut är värt det.

Men för övrigt mådde och mår jag toppen! Speciellt efter de fyllde på med järn ;) men hade hellre fött vaginalt igen (gjort båda nu) än att göra om ett kejsarsnitt igen :)

Lycka till.

Jag hade planerat snitt som blev akut pga att vattnet hann gå. Kom in kl 3 på natten, fick vila och ta ctg, fick bricanyl för att värkarna inte skulle sätta igång, duscha frampå morgonen och klä om, en lugnande tablett ca 30 min före (vet ej varför). Själva operationen tog 20 min, det "värsta" var spinalbedövningen för jag kunde inte kuta rygg rätt (men den gjorde inte ont), bebisen skrek direkt när han plockades ut vid 11-tiden och jag fick honom på bröstet nästan direkt och där förblev han under hela uppvaket :) Hade inte så ont. Första dygnet fick jag morfin intravenöst. Sedan klarade jag mig på tabletter och trappade ner efter några dagar och slutade helt efter en vecka. Var uppe på benen samma kväll. Hade tömt tarmen ordentligt när vattnet gick så behövde inte gå förrän dag två på BB och det gick bra. Drick mycket vatten, saft och kaffe så det sätter fart. På frukosten fanns linfrön och katrinplommon. Jag var uppe och stod mycket om dagarna, sitta var svårare utan kuddar och stöd men det gick över efter några dagar. Lyssna på kroppen vad du orkar. Lycka till! Jag kommer garanterat vilja ha ks igen om det blir aktuellt.

Vet inte hur det funkar med att ha bebisen med sig direkt efteråt eller inte. Men magen var mer att tarmarna fick jobba med maten jag åt och därför gjorde så ont... De rör ju om lite där inne :)

Var det bästa jag gjort i hela mitt liv!

Sambon fick vara med bebisen efter hon kommit ut och hon vägdes/mättes. Fick pussa lite och sen gick dom iväg medans jag syddes ihop, rätt tråkigt och ligga där och vänta haha.. (PS titta inte i stållamporna, råkade se min insida reflekteras, jag är ganska okänslig men tyckte det var läskigt)

Kände mig så himla trygg, var mycket folk och alla var jätteglada och skämtade.

Fick ligga på uppvaket ca 30 min ensam sen kom de med bebis.

Hade mikrolax hemma och var guld värt när jag skulle bajsa, vågade inte klämma för kändes som om allt skulle ramla ut.

Tips på när man kommit hem så för mig var det jättesvårt att komma upp ur sängen utan att det gjorde ont så hade bebisen i nestet bredvid mig istället, eller om du intr vill det så ha en stol eller något så du kan dra dig upp.

Be om att få hem smärtstillande, Alvedon och vad det nu var man fick. Jag gjorde inte det för jag hade ju inte ont.. Ja just då haha.

Gick ca 2-3 v innan jag kände mig någorlunda hel.

Sorry för klottrigt inlägg, kanske återkommer om jag kommer på något mer.

Lycka till!

Gjorde mitt tredje snitt för fyra veckor sen. Har inte haft speciellt ont efter något snitt och väldigt lite efter detta. Fick istället väldigt ont i ena axeln, tydligen väldigt vanligt och beror på blod i bukhinnan. Sen var jag väldigt förkyld och hade jobbigt att andas och inte jätte skönt att hosta med en färsk buköppning. Mina viktigaste tips är att tänka på vad du äter direkt efter. Jag åt fil med mycket russin och müsli i och mage var perfekt till de första toa besöken. Och det allra viktigaste är att försöka gå upp och röra på sig tidigt och ofta. Det underlättar massor. Jag känner mig helt återhämtad redan och får tänka mig för att inte bära för tungt eller överanstränga mig. Lycka till!!

Om allt är bra med barnet och mamman så är det meningen att mamman ska få ha bebisen hos sig hela tiden (utom möjligtvis den korta stund undersökningen tar efter att den kommit ut).

Efter vissa av mina snitt har det varit väldigt jobbigt när tarmarna satte igång igen, efter andra kände jag ingenting alls av det. Vad jag vet finns det inga direkta rekommendationer vad man ska äta efter ett snitt, man kan äta precis som vanligt (även om man kanske vill undvika saker som man vet att man får en orolig mage av...).

Den undersökning jag refererade till var när de väger, mäter, klipper navelsträngen o.s.v. på barnet efter födseln, medan mamman håller på att sys ihop.

Det enda jag kan komma på att det undersöks på mamman är hur livmodern drar i hop sig, och på mig har barnmorskan gjort det första gången redan på uppvaket (och det görs sedan några gånger till). Eftersom de då känner på magen kan det vara obehagligt och göra lite ont, men de är ofta så försiktiga och snabba som möjligt. Några vaginala undersökningar efteråt har jag inte varit med om (just det området är ju inte påverkad av ett snitt...).

Vet att det är olika. Men katetern på mig har de alltid satt efter bedövningen så då har man ju kommit undan. Den här gången gick det perfekt att ta bort den men på de tidigare snitten har jag tyckt att det var obehagligt att ta ur den och har även känns lite att kissa efter. Men förutom att jag tycker ryggmärgsbedövningen är lite läskig så är allt lugnt och det är många som tar hand om dig.

Jag fick akut snitt efter 25 h värkar. Var jätterädd då och helt slutkörd. Men vilka proffs dom är, kändes så tryggt och min man satt vid mitt huvud och på andra sidan en narkossköterska och höll koll på mig. Var rädd att bedövningen inte skulle ta men det provar dom ju genom att nypas mm. Det enda jag faktiskt kände under snittet var när de drog ut bebisen ur magen, kände att något rörde sig på något konstigt sätt. Annars så hann jag inte ens reagera på att de sydde mig. Fick ha bebis en stund kind mot kind direkt, sen gick min man o klippte navelsträngen mm. Sen fick bebis ligga på mitt bröst en stund men sen fick jag åka ensam till uppvaket, det var inte kul. Längtade så mycket efter min lilla familj då, men behövde lite vila efter allt.

Var uppe på benen direkt läkaren sa att det var ok, minns att det stramade mycket men åt bara alvedon o Naproxen så så farligt kan det inte varit. Hade inga problem med tarmar mm efteråt. På det hela taget är jag glad att det blev snitt. Blev gravid i höstas (slutade tyvärr i MA) men då fick jag planerat snitt beviljat. Så blir det barn igen blir det snitt igen. Lycka till med allt och grattis :)

Jag funderar också på det där om man måste vara i väg själv. Min kompis som gjort planerade snitt på Danderyd behövde inte det, vet inte om det skiljer mellan sjukhusen. Hade tänkt ta upp det inför nästa snitt men nu kom jag ju inte så långt.

Jag följer denna tråden. Är i v 26, första barnet. På torsdag är första mötet på resan mot ett beviljat planerat kejsarsnitt. Är kul att få läsa hur andra har upplevt sina ks, och jag hoppas allt går "smärtfritt" för ts när det är dags :)