Hmm. Jag som inte är så insatt. Testade ett clearblue digitalt test idag på äl+13, bim-1 och fick "gravid 2-3 veckor". Har jag haft min äl tidigare då och att min Tempkurva inte stämmer eller har jag ett litet extra högt hcg?
Jaha! Spännande. :) Va kul att du fick likadant! :) hur såg din kurva ut?
Jag fick också 2-3 vid bim/äl+13. Oc drt stämmer ju ganska bra med tiden sen befruktningen. Testade en gång till 4 dagar senare och då var det fortfarande 2-3 så tänkte kolla imorgon (en vecka sen bim) och se om det gått upp till 3+ då :)
Ja läste faktiskt en undersökning om att högt hcg över 200 på äl+14 minimerar risken för missfall :))
BF
4/7- Capy
24/8 - Symetrical
22/9 - Sagoskog
26/10 Loppan84
28/10 - eagle87
2/11 - GästenT
Hej tjejer!
Intressant diskussion om hcg. Nästan alltid så är hög hcg ett gott tecken :) själv testade jag ju inte alls starkt. Men det verkar ju gå som det ska iaf. Vad jag vet hittills alltså. Kan inte fatta att det bara är två veckor till kub nu :)
Jag har också varit hemskt irriterad. Riktigt illa ibland. Men det verkar ha blivit lite bättre nu faktiskt. Hoppas det håller i sig :)
Jag är i 11+4 (de tror jag är i 13+0). Hoppas det inte är för tidigt! Jag tog iaf om blodproverna i fredags 9+0. Tog ju dem redan i 7+6, och det är ju lite väl tidigt :/
Hoppas att du får hjälp med fogarna. Jag klarade mig ganska bra sist och jag har inte känt något än denna gång.Kub erbjuds kostnadsfritt till alla här. Fast hade jag varit ett halvår tidigare så hade det inte gått alls, inte ens om jag betalade. Men om jag vore över 35 år. De drog ner på det pga personalbrist ett tag, så det har varit ganska osäkert i mitt län. Jag är iaf väldigt glad att jag får göra det nu. Om det erbjuds så är det ju upp till var och en om man vill göra det. Kub ger ju tyvärr bara en väldigt knäpp sannolikhetsberäkning. Under 1:200 räknas som hög risk och man rekommenderas att gå vidare med fostervattendprov eller moderkaksprov. Samtidigt som mf procenten vid provet oftast är högre än risken för kromosomavvikelse hos barnet. Så det kan bli ett väldigt svårt ställningstagande. Är man relativt ung så är ju risken för trisomi21,18, 13 (som jag tror det är de kollar för) egentligen väldigt liten. Jag känner mig dock säker på att jag vill göra det. Dels för att jag inte har någon annan chans till ul (dum anledning egentligen, men så är det i mitt län) och dels för att mina år inom handikappomsorgen samt en 4 årig akademisk utbildning inom just handikappvetenskap, gör mig "lite" orolig.
Jag är otroligt gasig och trög i magen jag också. Men samtidigt så känns det inte som om jag är gravid...
Åh den där var jättegullig Eagle! :D jag berättade för min mamma igår utan något speciellt för att vi ska på släktträff där det blir lite besvärligt så behövde hennes hjälp! :) Men hon blev suuuperglad, även fast hon redan har en hel hög med barnbarn från mina syskon. Så min närmsta kompis och min mamma vet.
Men till min sambos föräldrar och min pappa så hade vi tänkt att ge ett kuvert eller något med ett kort i där det är en hälsning . Typ "hej farmor och farfar! Jag längtar efter er och ser fram emot att få träffa er snart!" Med typ ett barns handstil och en liten barnstrumpa fastklistrat typ. Haha blev en dålig förklaring nu kände jag. Men det får vänta några veckor tänkt är vi..
Hur kopplar ni bort rädslan för missfall? Om ni ens har oro. :P Såhär tidigt har jag inte så tydliga symptom liksom, från och till en konstig känsla i magen, trög i magen och något tröttare än vanligt.. Men inget markant som jag hade tänkt på om jag inte fått ett plus och planerade barn. Haha. Har pratat en del med mamma nu, vilket är skönt att ha någon att ventilera med. Men jag får inte bort oron för missfall plus overklighetskänslan när man inte har symptom vilket inte ens många har såhär tidigt ens. Haha.
Man kan ju inte gå med den oron i 12v, har ni tips? :)
GästenT: Har samma som du - ibland orolig för mf men mest overklighetskänsla för att jag inte känner mig gravid. Hjälper för mig att tänka framåt och hur det ska bli när bebisen kommer. Tänker mest på bebisen nu inte graviditeten, men ändrar sig säkert när man känner av det lite mer. Lika bra att längta och va glad nu när man är gravid istället för att tänka att saker kan gå fel - man kan ju ändå inte ta ut sorgen på förhand. Om det sker nått kommer jag va lika ledsen om jag gått och tänkt på det innan som om jag har varit lycklig.
Men allt som gör mig lugnare har jag bestäm mig för att tillåter mig själv hålla på med - som att ta cb med veckoindikator nu tills jag (förhoppningsvis) får 3+ så jag ser att hcg stiger och att vi bokat ett privat ul för att se hjärtslag även om det kostar ett par tusen här.