Kung Markatta skrev 2016-06-29 00:42:55 följande:
Den förnuftige föräldern och det skrikande barnet. Vad säger du om ifall man använder den metaforen i andra sammanhang, kanske där en åsikt som sammanfaller med din får representeras av ett skrikande barn?
Vi kan väl ta riksdagsvalet 2014 som exempel. "Man kan tänka att den sittande regeringen är föräldern som har ett ansvar för att vara förnuftig och väljaren är barnet som är känslostyrt. Föräldern säger nu gör vi så här som vi gjort de senaste åren och som gått jättebra och barnet skriker nej nej jag vill inte. Föräldern lyssnar inte utan säger ok ok vi röstar om det och så blir det som det blir, pannkaka."
OK rapportering i eftervalsanalysen enligt dig?
I den här tråden finns det personer som försvarar övertrampen från public service så här blir det en debatt. Din synpunkt passar nog bättre på andra trådar.
Problemet är att du ofta studerar enskilda träd så ingående att du blir omedveten om var i skogen du befinner dig, i värsta fall riskerar du att gå vilse.
Jag lyssnade på inslaget från SR:s Gomorron världen (eller vad det heter). Tyckte det var en smula fjantigt och skulle alla inslag ha samma upplägg skulle jag tröttna fullständigt. Nu är det inte så.
För övrigt anser jag att det finns frågeställningar som är så komplexa att jag bedömer det som att det är fegt av politikerna att smita undan sitt ansvar genom att utlysa en folkomröstning. Jag röstade inte - 1994 tror jag det var, när vi fick ta ställning till medlemskap i EU - av just detta skäl.
I den mån folkomröstningar ska vara beslutande anser jag att det borde krävas en kvalificerad majoritet, att de som inte röstar ska anses rösta för att politiker ska göra det de har till uppgift att göra - det vill säga fatta beslut.
Var det 72 procent av britterna som röstade och drygt 50 procent var för ett utträde så kan man på goda grunder anse att ungefär en tredjedel av britterna aktivt har tagit ställning mot ett medlemskap.
