Så odemokratisk är världen
Andelen människor som lever i fria, liberala demokratier uppgår nu endast till 14 procent av världens befolkning. Ofta sker tillbakagången successivt, av valda ledare som ger sig på medier, rättssystem och kultur.
Vi som bor i Sverige har klarat oss väl men två tredjedelar av jordens befolkning lever nu i icke-demokratier, enligt institutet V-dem, ett oberoende forskningsinstitut med bas på Göteborgs universitet.
Få tecken tyder på att utvecklingen är på väg att brytas. För att fästa uppmärksamhet vid detta arrangerade USA i december 2021 ett toppmöte för demokratin, och president Joe Biden bjöd in 110 länder till digitala seminarier.
– Vi bör ta utvecklingen på stort allvar. Världen har gått från en situation där de flesta länder var demokratier, och en majoritet av befolkningen bodde i dem. I dag är läget ett helt annat. Det är en omfattande tillbakagång, globalt, säger Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för V-dem.
...
Processen ser ofta likartad ut, enligt V-dems analyser. Dessa ledare har nästan alltid gått till val på en politisk plattform som placerar sig långt till höger, ofta med reaktionära inslag.
När de nått makten inträffar vanligen flera saker. Oberoende medier attackeras: journalister trakasseras och misstänkliggörs, nyckelpersoner inom public service kan bytas ut mot mindre regeringskritiska personer. Civilsamhället, med oberoende organisationer, akademiska lärosäten och föreningsliv undermineras.
Vanligt är också att ledare med auktoritära tendenser underblåser existerande konflikter i samhället, och driver på polariseringen. Så småningom angrips rättsstaten –
...
Den nuvarande vågen av autokratisering är den tredje, enligt V-dem – den första inträffade på 1930-talet, och den andra i slutet av 1960- och början av 1970-talet.
...
Ökad ekonomisk ojämlikhet, och en tilltagande politisk polarisering anges ofta som bidragande faktorer, men exakt vad rädsla och oro består av, eller hur den uppkommit, är svårt att ge entydiga svar på.
– Det är inte alltid människor svarar så tydligt på frågor om ”hotet från globaliseringen”, men de har desto starkare uppfattningar och oro om dess effekter – sådant som rör deras dagliga liv, säger Staffan Lindberg.
Men när människor börjar betrakta politiker som en klass för sig, och politiken som något som inte gagnar alla i samhället, undergrävs förtroendet både för de valda och för systemet som sådant. Parallellt med den demokratiska nedgången syns också en vikande tillit till samhällets institutioner, enligt den årliga undersökningen av Edelman ..."