En käftsmäll till undergångsprofeterna
Sverige är iallafall "bäst" på någonting
I det som kallats "ett Sverige för vuxna" mördas fler personer än gängen i Sverige skjuter ihjäl varandra.
Sverige är iallafall "bäst" på någonting
Det socialdemokratiska klientel där den ene i tråden hånar en rädd kvinna som uttalar sig i media genom att säga att man ska bemöta henne som man bemöter ett barn som tror på monster under sängen.
Den andre socialdemokraten som hånar offren för ett av bombdåden genom att jämföra det med att det skjuts salut i Stockholm vid prinsens födelse.
Fantastiskt
Den värsta skjutningen i offentlig miljö ägde rum 2001 på Näsets badplats. Då sköt två kriminella gäng mot varandra med automatvapen på Näsets badplats mitt ibland en massa solande och badande personer.
Värsta åren när det gäller dödade med skjutvapen i Göteborg, år, antal personer
Bästa åren när det gäller dödade med skjutvapen i Göteborg, år, antal personer
Om vi tittar på utvecklingen kan vi se att mängden skjutvapenmord går i vågor om 3-4 år. Perioderna 2006-2009 med totalt 29 skjutvapenmord och 2013-16 med totalt 30 skjutvapenmord sticker ut negativt medan perioderna 2002-2005 med totalt 10 skjutvapenmord, 2010-12 med total 8 skjutvapenmord och 2017-20 med totalt 12 skjutvapenmord avviker positivt.
Antal skjutvapenmord i Storgöteborg 2000-2020
Antalet skjutningar totalt varierar enligt samma mönster som skjutvapenmorden. I båda fallen gäller att det trendmässigt skett en minskning sen 2013. Men tillgången till statistik är sämre innan 2013 så det går inte att göra en lika lång jämförelse över tid. Sen 2013 har det dock varit en trendmässig minskning. Det skjuts allt mindre i Göteborg. Just nu skjuts det mindre än det gjorts under någon annan tidsperiod på 2000-talet.
Skjutningar 2011-2019, Storgöteborg
Antal skadade vid skjutningar i Storgöteborg 2013-2019
Källor: Brå, Polisen, GP"
Skottlossning utbröt vid Stureplan strax före klockan nio i går kväll. Två män som satt i en Mercedes parkerad vid Birger Jarlsgatan 6 larmade polisen och berättade att de blivit beskjutna av en förbipasserande man.
Två fotpatrullerande poliser grep strax därpå en man i 40-årsåldern som var beväpnad med pistol. Gripandet skedde i närheten av Stureplan. Polisen hittade senare en tomhylsa nära bilen. Varken de två männen eller bilen träffades av skottet.
Den gripne mannen förhördes under kvällen men ännu vid 23-tiden kunde polisen inte lämna några uppgifter om identitet eller motiv till skottlossningen. De två män som satt i Mercedesen, enligt vakthavande vid länskommunikationscentralen ”en lyx-Merca i miljonklassen”, uppgavs vara från Jugoslavien eller Bulgarien. "
....
Utöver de fyra dödade skadades 20 personer av kulor och ett stort antal skadades av glassplitter eller fick psykiska skador.[1] "
En ordningsvakt på en nattklubb intill säger till Expressen: - Det smällde ordentligt, det var säkert sex-sju skott. Jag sprang runt hörnet för att se vad som hände, men då var det ingen kvar. - Skotten hade gått igenom rutan, men några hade tagit i plåten innanför fönstret. Det var tur att det inte var någon i lokalerna."
Skulderna är generellt sett mindre om en stor andel av befolkningen är väldigt unga (barn) eller gamla (pensionärer). Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis 35-åringar, som hör till de mest skuldsatta.
Hushåll i länder med en stor andel hyresbostäder är också normalt sett mindre skuldsatta, därför att bostadslånen utgör en så pass hög andel av de totala lånen
Sedan finanskrisen 2008 har Sveriges befolkning vuxit med ungefär en miljon personer. Om de totala lånen hade varit konstanta år efter år så hade lånen per capita sjunkit till följd av befolkningstillväxten. Men nu har de alltså ökat, vilket innebär att lånen har vuxit snabbare än befolkningen.
Den snabba skuldökningen i Sverige hänger till stor del ihop med prisökningen på bostadsmarknaden. I Danmark syns inte samma uppåtgående trend. Där har istället låntagandet per capita legat relativt konstant sedan finanskrisen.
Lån i monetära finansinstitut (MFI), i euro, vid utgången av respektive år.
Källa: Europeiska centralbanken och Macrobond