? Det är skillnad på juridiskt rekvisit och hur jag som forskare skulle se på radikaliseringsprocesser, säger Christer Mattsson.
Han har länge forskat på kopplingen mellan högerextremism och våld och hans uppfattning är att mordet eventuellt kan kopplas till en logik som finns inom högerextrema kretsar ? även om dådet inte var omedelbart ideologiskt motiverat.
? För i de här miljöerna är våld en självklar komponent, inte en konsekvens av att vistas i de här miljöerna.
Christer Mattsson betonar att man måste kunna tala om psykisk ohälsa och politiskt motiverat våld i en och samma handling.
? Risken för högerextremt våld, eller för den delen islamistiskt våld eller så, ökar med psykisk ohälsa.
Han menar att dådet i Visby kan ses som relevant utifrån en av tre kategorier av högerextremt våld: hämnd.
? Har man spenderat en betydande del av sin uppväxt inom den här miljön, som den här mannen har gjort, så marineras man i ett budskap om hämnd mot samhället.
Idén om att någon ska ställas till svars, till exempel enskilda politiker eller samhällsinstitutioner, är helt central inom den högerextrema världsbilden, menar Christer Mattsson.
? De utåtagerande personerna har i mycket stor utsträckning psykisk ohälsa ? men de vet samtidigt vad de riktar sitt våld mot. Det finns en idé om vem de ställer till svars. "
2 § För terroristbrott döms den som begår en gärning som anges i 3 §, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att
1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp,
2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller
3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.
Straffet är fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid.
Är brottet mindre grovt, är straffet fängelse, lägst två år och högst sex år.
Om ett högre lägsta straff för gärningen har föreskrivits i brottsbalken, gäller vad som sägs där i fråga om lägsta straff. Lag (2009:399).
3 § Följande gärningar utgör terroristbrott under de förutsättningar som anges i 2 § i denna lag:
1. mord, 3 kap. 1 § brottsbalken,
2. dråp, 3 kap. 2 § brottsbalken,
3. grov misshandel och synnerligen grov misshandel, 3 kap. 6 § brottsbalken,
4. människorov, 4 kap. 1 § brottsbalken,
5. olaga frihetsberövande, 4 kap. 2 § brottsbalken,
6. grovt dataintrång, 4 kap. 9 c § andra stycket brottsbalken,
7. grov skadegörelse, 12 kap. 3 § brottsbalken,
8. mordbrand och grov mordbrand, 13 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken,
9. allmänfarlig ödeläggelse, 13 kap. 3 § brottsbalken,
10. sabotage och grovt sabotage, 13 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken,
11. kapning och sjö- eller luftfartssabotage, 13 kap. 5 a § brottsbalken,
12. flygplatssabotage, 13 kap. 5 b § brottsbalken,
13. spridande av gift eller smitta, 13 kap. 7 § brottsbalken,
14. olovlig befattning med kemiska vapen, 22 kap. 6 a § brottsbalken,
15. vapenbrott, grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott, 9 kap. 1 § första stycket och 1 a § vapenlagen (1996:67),
16. brott enligt 29 a § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor,
17. uppsåtligt brott enligt 25 och 26 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel, som avser kärnladdningar, radiologiska, biologiska och kemiska stridsmedel, apparater och andra anordningar för spridning av radiologiska, biologiska eller kemiska stridsmedel samt speciella delar och substanser till sådant material,
18. brott enligt 18, 18 a och 20 §§ lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, som avser sådana produkter eller sådant tekniskt bistånd som kan användas för att framställa kärnladdningar, biologiska eller kemiska vapen,
19. uppsåtligt brott enligt 25 § första stycket 1 och 2 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt motsvarande grova brott enligt 25 a § samma lag,
20. uppsåtligt brott enligt 9 kap. 2 § 1 strålskyddslagen (2018:396) som avser tillståndsplikt enligt 6 kap. 1 § samma lag avseende sådan verksamhet som avses i 1 kap. 7 § 1 och 2 samma lag,
21. smuggling, grov smuggling, vapensmuggling, grov vapensmuggling, synnerligen grov vapensmuggling, smuggling av explosiv vara, grov smuggling av explosiv vara och synnerligen grov smuggling av explosiv vara, 3, 5, 6 a och 6 b §§ lagen (2000:1225) om straff för smuggling, om brottet avser sådana varor som omfattas av 15-20,
22. olaga hot och grovt olaga hot, 4 kap. 5 § brottsbalken, som innefattar hot om att begå någon av de gärningar som avses i 1-21. Lag (2020:902)."
Barn under 15 år:
• Kan inte ställas till ansvar för brott och redovisas inte i statistiken över misstänkta personer.
• Kan inte dömas till straff.
• Utredningar görs enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
• När utredningen är klar kan sociala myndigheter fatta beslut om åtgärder, till exempel olika stöd- och vårdinsatser.
• Vid mycket allvarliga brott kan en domstol pröva skuldfrågan genom en så kallad bevistalan – men bara om det begärs av socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare.
• Om bevistalan begärs får åklagaren väcka åtal om det krävs ur allmän synpunkt, dvs åklagaren ska värdera om bevisningen hade varit tillräcklig för ett motsvarande åtal mot en straffmyndig person.
• Vid bevistalan tar domstolen ställning till om barnet begått brottet eller inte, men någon påföljd utdöms inte.
Källa: Åklagarmyndigheten"
Kommer jag ihåg rätt om vi tidigare debatterade varför inte media skriver ut signalement och annat för att allmänheten inte ska blanda sig i utredning och spaning om inte polisen specifikt ber allmönheten om hjälp? Det kan ha varit någon annan som inte förstod detta, det är fler år sedan den debatten.
Det finns också skäl för media att inte sprida alla detaljerom minderåriga - men det kan ocksp vara någoting inte alla förstår.
Vad tänker du?
