Teoretiskt så är det självklart så att Sverige hade tagit emot 160 tusen pensionärer 2015 så hade Sverige inte kunnat öka arbetskraften från denna grupp men nu var det tvärtom och de flesta som flydde till Sverige är 2015 var yngre. Under den senaste 10-årsperioden så har den svenska arbetskraften ökat med ca 570 000 personer och det hade inte skett utan invandring/befolkningsökning.
Har du inkluderat de drygt 100 tusen personer som varje år blir pensionärer i din kalkyl? Om det föds 100 tusen barn om året så är det inte tillräckligt för att öka arbetskraften om lika många går i pension.
En ökning av arbetskraften förutsätter dessutom inte bara att det finns människor som kan arbeta utan också att efterfrågan (på jobb) ökar och det är det som befolkningsökningen leder till (befolkningsökningen leder till behov av mer personal i vård, skola, omsorg, detaljhandeln, livsmedelssektorn o.s.v.)
Tom, jag tror att du gör en tankevurpa. Om det föds 100 000 barn per år (som efter 18 år kan ingå i arbetskraften) och 100 000 personer går i pension varje år så kommer det antal individer som potentiellt sett kan ingå i arbetskraften vara konstant.
Vad menar du? Vi pratar det svenska tjänstepensionssystemet. Den svenska befolkningen har ökat med ca 1 miljon människor de senaste 10 åren. Detta beror framförallt på invandringen. Befolkningsökningen har resulterat i ett ökat behov av arbetskraft t.ex. när det gäller pedagoger, vårdpersonal, poliser, personal i detaljhandeln och personal i livsmedelssektorn. Detta har bidragit till att arbetskraften har ökat med 570 000 personer och detta har stabiliserat det svenska tjänstepensionssystemet. Utan invandring och ökad arbetskraft hade problemen i tjänstepensionsystemet varit större.
Jag gillar Ruist. Siffran är nog inte heller långt ifrån hans tidigare uträkningar. Det var intressant att lyssna på debatten i SVT där Ruist slog fast att även svenskfödda kan bli en nettokostnad för samhället. Det gäller svenskfödda som under hela sitt liv jobbar i ett låglöneyrke eller som är arbetslös i perioder. Det är således framförallt låga (skatte) intäkter och inte höga kostnader som avgör om du och jag eller flyktingen kommer blir en kostnad eller intäkt för samhället.
För er som undrar hur flyktingmottagande på verkar tillgången på bostäder:
Lulebo fortsätter att reservera var fjärde ledig lägenhet till nyanlända som fått permanent uppehållstillstånd. Ett beslut som får kritik från moderaterna.
För er som undrar hur flyktingmottagande på verkar tillgången på bostäder:
-Överbelastning på Migrationsverket, med svåra konsekvenser i både kvalitet och väntetid för avgöranden.
-Överbelastning i hela integrationssystemet, med svåra konsekvenser.
-Stora brister i koll på vilka som är här och var de finns samt att finna dem för olika beslutsmeddelanden och eventuell utvisning.
-Bristen på primära flyktingboenden kostade enorma pengar och skapade en marknad med många oegentligheter.
-Bristen på bostäder.
-Den ökade kriminaliteten och rättsväsendets ansträngda resurser.
-Att man blundat för eskalerande problem relaterade till hederskultur och islamism.
-Ett antal viktiga områden där man trots god ekonomi inte kunnat satsa de medel som behövts för att lösa stora brister i vård, skola, rättsväsende, försvaret mm.
-Genomförande av utvisningar vid avslag.
Uttrycket "knäckt" kan i det här fallet jämföras med "utbränd". D.v.s. inte helt utom räddning, men fordrar mycket av resurser under en tid av mycket lugna och gynnsamma förhållanden, för att ges chans att återhämta sig till sin fulla kraft.