Är du svartsjuk?

Inte det minsta..
Försöker till och med att få frugan till att gå ut och träffa folk men det går inte...

Beror på vad som menas.

Kan väl vara avundsjuk eller om det blir svartsjuk på att maken lägger så mycket tid och fokus på sitt arbete. Arbetet är prio ett för honom i alla lägen så ibland kan jag väl vara svartsjuk på arbetet kanske?
Om man nu kan vara svartsjuk så. Det måste kanske handla om uppmärksamhet mot motsatta könet för att kallas svartsjuka?

Jag kan absolut bli svartsjuk, tror alla e det till en viss del ändå fast att dem kanske bara tänker på vissa fall.
Skulle jag lita på min kille om han hänger med någon han gillat innan? Det beror helt på situation och tillfälle isåfall.
Ett exempel om min kille gillat en person för några år sen men bröt med henne och vistades i samma rum utan att ens lägga minsta märke till henne, så nej.
Men om vi tar ett exempel att det var en tjej han gillat bara några månader innan och han inte bröt med henne och han börjar ta kontakt med denna, eller vill fortsätta hänga på samma ställe som denne, det hade triggat igång mig iaf.
Hade heller inte gillat om min kille skulle vara ute mer med sina vänner än att umgås med mig.
Däremot hade jag inte blivit svartsjuk om min kille hade varit otrogen, då hade jag bara blivit ledsen och arg att han inte hade kunnat vara mogen nog att avsluta vårt förhållande. Hade skämts över att jag hade haft ett förhållande med denna kille då.
Nu e jag iofs gift, min man e svartsjuk, tycker inte att det e alls jobbigt, han visar att han bryr sig om mig genom att berätta för mig att han kanske inte gillar andra killars blickar jag kan få när vi e ute osv. Men nu har vi inte så att vi ens diskuterar svartsjukan ofta. När den väl kommer så skrattar vi mest bort allt, inget mer med det. All svartsjuka gentemot varandra behöver inte vara ohälsosam.
Men jag tror dem som inte blir svartsjuka dem har inte just den svartsjukan mot sin partner, ett annat tänk helt enkelt. 
Men sånna kan vara svåra att läsa av, deras fruar kanske inte säger det men dem gillar när ens män visar lite. (Iaf jag och mina väninnor) jag gillar när min man berättar att han blev lite svartis, tycker det e charmigt.
Däremot dem som e väldigt svartsjuka kanske har blivit brända innan? Det e ju inget att vara dum eller tycka att dem e helt dumma i huvudet för.

Håller verkligen med här, det kunde varit jag som skrivit detta!

Jag klargjorde från dag ett att jag inte accepterar någon svartsjuka och att jag själv har stor respekt för den personliga friheten.
Vi har båda vänner av båda könen som vi umgås med, festar med och sånt man gör med sina vänner. Jag har varit på weekend med en manlig vän, han har åkt kryssning med en tjejkompis. so what? Att vännen inte har samma innehåll i byxan har ingen som helst betydelse.

Skulle min partner däremot vara otrogen, ja då kan han börja packa omedelbart för då har han missbrukat mitt förtroende.
Stor frihet är inte lika med "fritt fram".

Jag är svartsjuk var inte det tidigare men pga sådant som skett bakåt i tiden med x osv så får jag tyvärr erkänna att jag är svartsjuk. Detta är något jag jobbar med och försöker skärpa till mig. Men just nu känner jag bara att jag trillat ner i ett svart hål... Frugans X har börjat höra av sig och utav alla hennes manliga bekanta så är det just honom jag har svårt för... Vet inte varför men så är det bara.. Hon säger att jag inte behöver oroa mig, men som sagt, det sa även mitt X att jag inte skulle oroa mig och pang så fick jag en smäll på käften som ett paket på posten att dom haft ett förhållande bakom ryggen på mig i ca 2 år. Men som sagt detta är något jag måste jobba med varje dag nu mera och det tar så fruktansvärt mycket energi och tär på mitt humör... Är så rädd för att förlora henne pga att jag är svartsjuk.. ????

Jag är väldigt svartsjuk och begriper inte varför. Jag har alltid varit det. Men jag kan hålla det inombords så det stör inte i vardagen.

Nej.             

Så tänker jag med. Och utifrån det svarar jag att det beror på, på TS fråga.

Svarade annat eftersom jag inte är svartsjuk i ordets bemärkelse. Men visst någon gång har man upplevt ett sting. Däremot inget allvarligt som lett till någon diskussion eller så.

Ja, jag kan ganska lätt bli svartsjuk. Det är faktiskt väldigt jobbigt, önskade att jag hade lättare för att koppla bort det... nåja, det är väl som det är.