Marsbebis 2016

Men oj vad ni skriver här inne! Och vad många nya som tillkommit! Inser att jag har lite catch up to do efter en fruktansvärt stressig jobbvecka och ett illamående som tar knäcken på mig resterande tid...

Först, Clarabellis: Vilket otroligt stressande besked. Vill dock berätta att jag har en kollega som fick precis samma besked, även hon ung. Mkp visade sedan på Inga problem och hon har fött en frisk liten dotter. Det finns hopp alltså! Håller tummarna för dig.

NellieMeja: SKÖNT att det inte var något farligt!

Alla nya: (Clarabellis, MolleMalin, AnniAy, Dubban, CatEyers, LisaKMB, Millface - VÄLKOMNA! Roligt att se att det är några fler som har lite äldre barn också (mina är födda 03 och 06).

För egen del så var som sagt VUL i veckan en positiv upplevelse. En pigg liten krabat (som vår BM sen namngav "Våfflan") med pickande hjärta, och 4 dagar större än senaste mens Enligt VUL är jag alltså i 10+6 idag, men jag håller kvar vid 10+2 till RUL.

KUB blir om lite mer än en vecka, 9:e September. Går allt bra då kommer jag börja våga hoppas ordentligt och kanske köpa ett första babyplagg eller nåt... För sakens skull.

Börjar tro och hoppas att det finns ett slut på illamåendeeländet, men än så länge är jag inte där. Inte heller har humöret blivit bättre - OJ vad jag blir irriterad på min man hela tiden.. Men hoppas på en snar ljusning där med.

Till sist, stort TACK för alla gratulationer till VUL-resultatet och för att ni stod ut med mitt nojande dessförinnan. Kram på er!

Mmm, jag är i vecka 11 och har redan riktigt ont i fogarna.. Redan efter typ 10 minuter gående/stående gör det asont. Min första graviditet fick jag riktigt ont runt v.18, men sen blev det bättre igen runt v.30. Min andra kom det vid v.14/15. Och nu kände jag av fogarna redan när jag plussade... Hoppas det inte blir så illa för dig, och ta redan nu hjälp av sjukgymnast och kanske deltidssjukskrivning.

Jag förstår det... Kanske låta det bli en positiv överraskning om, om det bästa händer. Jag lider verkligen med dig. Och ja, man kan återgå till ett "normalt" liv, och man kan bli "som vanligt", fast man bär ju med sig även detta resten av livet och jag tror att man liksom blir djupare i sina känslor när man också känt den värsta oron, sorgen och smärtan. Kramar!

Förstår dig, även jag vill jobba graviditeten ut. Har iofs ett "enklare" yrke att göra det än du har (sitter mest i möten och jobbar på kontor typ), men bara problemet att ta sig till och från jobbet har lett till 25-50% sjukskrivning för mig tidigare graviditeter. Bälte tycker jag är jätteskönt, och förra gången hade jag också kryckor (men använde dem inte så mycket iom att jag redan hade en dotter som behövde köras i vagn eller bäras..). Håller tummarna för att du får bra hjälp hos en sjukgymnast så att du håller ihop länge!

Tror inte att det är någon fara alls! Om allt såg bra ut på UL i v.13 så är det väldigt väldigt ovanligt att något är fel. Säger som någon innan, spökveckor. Egentligen borde man njuta men det är ju lite svårt...

Hej, Och välkommen! Vad roligt, vi har samma bf (enligt senaste mens, enligt ett VUL har jag 20:e...) och vi väntar också vårt tredje! Spännande med KUB, vi har vårt nästa onsdag. SKÖNT att du är optimistisk, jag önskar att jag kunde vara det.. Har dock lite för många inte så lyckade graviditeter bakom mig för att jag ska tycka att UL-skärmar är något positivt... Men jag hoppas, och min man tanker positivt för oss båda! Hoppas ni får fina bilder på ert mirakel imorgon!

Hallå! Jag tror att det är fullständigt normalt att både ha gått upp och ned några kilo by now... Själv väger jag mig inte (och kommer inte göra hos MVC heller) men skulle nog gissa att jag är 1-2kg plus. Hur som helst är jag bredare över magen och visa byxor sitter inte riktigt lika skönt i midjan längre. ;) Och brösten ska vi inte ens tala om...

Skönt att det är taget och hoppas på att du får snabbt svar. Skönt också med bra bemötande, det är SÅ viktigt i såna situationer. Kramar!!

Det är anledningen till att jag inte väger mig... Har mått dåligt länge kring vikt och ätande, och det var inte förrän jag slutade väga mig som jag började mitt tillfrisknande. Vågade inte säga ifrån vid min första graviditet och mådde psykiskt SKIT pga detta, och var jättenära att landa ner i dumma gamla vanor igen. Därför står jag på mig nu och tänker att blodtryck, äggvita i urinen etc. får vara tillräckliga indikatorer på havandeskapsförgiftning..

Ja oj, med en ettåring och tvååring är det ju nästan omöjligt att få den vila du behöver. Hoppas du får bra avlastning av din partner! Bälte har jag fått via sjukgymnasten. Jag gick där min förra graviditet, men som slutade med missfall, men han iaf få ett bälte. Ska ta ny kontakt med henne efter KUB nästa vecka om allt ser bra ut.