Marsbebis 2016

Tycker föräldrarna själva ska få göra sina egna val när det gäller föräldraledighet, tror de flesta är kompetenta nog att fatta egna, välgrundade beslut utifrån sin familjesituation. Att dela på föräldraledighet är väl något bra ur flera aspekter naturligtvis, men det har man ju möjlighet till redan nu - ett fritt val - varför ska det tvingas fram? Jag tror på demokrati och VALFRIHET. Risken med denna lag är att dagar bara kommer att brinna inne och barnet kommer inte att få vara hemma lika länge som det annars hade kunnat. Istället "tvingas de ut" i barnomsorgen när de är alldeles för små och inte mogna för det, och egentligen hade mått bättre av att vara hemma i lugnets trygga vrå med en förälder. Långtifrån alla familjer har möjlighet att anpassa sig efter detta beslut. Om ena partnern tex är arbetslös känns det ju helt meningslöst att den andra föräldern måste vara hemma samtidigt, en situation som dessutom kan slå stora hål i ekonomin. Är det bra för barnet? I ett jämställdhetsperspektiv - tror ni inte det behövs fler än 3 månader som öronmärks för att det ska ge effekt på arbetsmarknaden? I det hänseendet kanske det krävs att föräldraledigheten kvoteras 50/50?

Vecka 22 här. :) min lilla sparkar och buffar ganska mycket på sidan av magen, ungefär halvvägs mellan blygdbenet och naveln.

Bryr mig inte heller om vikten. Vet inte ens hur mkt jag gått upp, bm glömde väga mig sist

SKÖNT att läsa att flera inte nojar över vikten, alla går upp olika o så måste det få vara. Så länge man själv o bebis mår bra så! Vikten kan man ta tag i efter amning sen, som Bonebag sa så är detta min sista grav också med största sannolikhet, så har gott om tid att leva med i-form-krav sedan, haha... Nu ska här njutas istället! ;-p Synd bara att det är en på jobbet som ska envisas med att påtala att jag gått upp i vikt o blivit "rundare". Låt mig gå upp i vikt ifred människa! Väger runt 60 kg nu i v 23 vilket väl är ytterst normalt så tycker inte det är nåt att tjafsa om, och det hade det givetvis inte varit även om jag varit under-/överviktig heller...! Vi gravida är lite av en öppen måltavla, eller hur? Men de flesta är jättegoa o säger snälla saker som att man ser pigg ut och är så "fint" gravid så det är det man borde fokusera på, inte på de plumpa kommentarerna... Men man hänger mer upp sig på det, varför är man sån?!

Halsbrännan har kommit smygandes och idag gav jag upp och köpte Rennie och hoppas att dom hjälper.. Fick halsbränna deluxe förra graviditeten, knaprade tabletter som en knarkare då, haha.. Men det var mycket senare, runt v30... men, men, det kunde varit värre ;) //hon som försöker tänka positivt och inte vill tänka på 18v med halsbränna som troligen blir värre desto större lillebror blir.. Gaaah!

Känner också av halsbränna men bara då o då, så ska inte klaga... Hoppas du får hjälp av medicinen Madski!

Mår väldigt bra förutom att jag tycker humöret är svajigt, är väldigt emotionell på alla håll o kanter. Läste att det skulle lugnat sig vid det här laget men tycker det är värre nu än någonsin... jag följer visst inga lagar... Ngn mer?! :)

Jag bryr mig och oroar mig en del för vikten. Gick in i den här graviditen med övervikt och det känns jobbigt. I början hade jag en bra dialog med bm och jag skulle ta promenader etc. Sedan bröt allt ut, tröttheten var extrem, illamåendet, huvudvärken och som spiken i fogkistan: Foglossningen!

Äter bra, varierat och inte mkt onyttigt, men rör mig för lite och känner mig mest som en padda. Imorse fick jag kommentaren: "Oj, nu är du verkligen gravid!"

Så, grattis till alla som kan röra sig, träna och som går upp lite eller så 'lagom mkt' som man ska.

Jag har varit på kurs i två dagar och då suttit mycket stilla på obekväm stol. Shit, vad ont i ryggen jag fått! Det är muskelvärk, så tror inte det beror på några fogar, men attans vad obekvämt det är! Om jag rör på mig så är det ok, men så fort jag sätter mig ner kommer den smygande. Sätter sig i filéerna, liksom.

Nån som har några tips?