Måste bara förtydliga i mitt tidigare inlägg - jag syftade lite på Alex Schulman med frukost på sängen (jag menar, han verkar ju inte vara helt sympatisk i övrigt) - inte på din sambo Elenic som ger dig kaffe på sängen - tycker förstås att det är jättegulligt gjort av honom!! :) och Alex kanske är söt mot Amanda i övrigt, det vet ju inte jag! :)
Jag var hos bm på 25-veckors kontroll idag. Fick höra hjärtat och blev stucken i finger och arm. Mitt blodsocker var fint, 4,5 tror jag. Så jag slipper göra glukosbelastningen igen!!!! Tack och lov, för det är riktigt vidrigt! De ska ta sockerprov i fingret varje gång istället. Hellre det...!
Har ni börjat fundera på förlossningen? Bm frågade mig och jag var lite som ett frågetecken - den har liksom känts för avlägsen för att jag ska tänka på den ordentligt.
Är det nån som fött både vaginalt och är snittad som kan jämföra förlossningssätten? Jag har ju bara erfarenhet av snitt o känner därför att jag inte kan bedöma om jag är rädd inför vaginal förlossning.
kände mig dock snuvad på förlossningsupplevelsen ett bra tag, hade ju förväntat mig vaginalt... Nu är jag nästan mer orolig inför vaginalt eftersom jag iaf gjort snittet o vet hur det är!
Det låter inte alls särskilt kul med glukosbelastning - hur går det till egentligen?
Skönt att du hade bra värde nu reflexen! På tal om värden, på dig o mig Elenic skiljer det ju en dag på BF - och jag hade 22 i SF-mått, så vi ligger väldigt lika. Bm nämnde ingenting att det skulle vara i underkant, men det kan ju vara bra att veta om! Hon sa bara att jag inte ska jämföra med andra för det kan bero mycket på hur mkt fett man har på magen osv... Har legat så med de andra med.
Hej!
Det var länge sen jag skrev här. Är i vecka 27 och allt flyter på bra förutom "små saker" som känns jobbiga ibland, som t ex. foglossning. Försöker vila så mycket det går.
Jag är riktigt trött på att vara gravid. Jag försöker njuta, det är mysigt att känna hennes rörelser men jag förstår inte hur jag ska orka 3 månader till :(
Jag ska föda med planerat snitt så det blir mycket prat med olika läkare osv, skitjobbigt!!
Såg att ni pratade om glukosbelastning, gjorde ett för 3 veckor sedan. Tyckte inte att det var så farligt. Stick i fingret, dricka något jätte sött, vänta 2 timmar (tråkigt!!) och stick i fingret igen. Fick bra resultat :)
Jag är helknäpp ibland. Kan helt plötsligt trots foglossningen å åderbråck i snippan å rörelse i magen av bebisen Å just det jag är ju gravid jag ska ha ett BARN till skit knäppa tankar det är som huvudet inte fattat att man ska få ett barn. hihi. Sen är jag tankspridd å glömsk annars när jag inte är gravid. Men nu är det ännu värre kan gå iväg till köket å när jag kommer dit har jag glömt vad jag skulle göra där.
Överlevde dagen! Fortfarande sjuk men inte legat helt död i soffan Hela dagen iallafall. Min flicka är 3,5 så mutade med att ta bilen till affären så hon fick köpa lördagsgodis och en ny leksak. Blev en enhörning som hon lekt med hela dagen sen. Det plus netflix funkade idag med!
Har ingen släkt i närheten men min snälla mor, 10mil bort, skulle åka hit imorgon så det ser vi båda fram emot. Träffa lite folk efter en instängd vecka :)
Inte blivit av att komma iväg till VC för influensa sprutan (bara onsdagar mellan 15-17) men ska ta mig dit nu nästa vecka. Blev påmind hur hemskt det var att vara sjuk som gravid. Blev som sagt däckad av influensan min förra grav och blev sjukskriven förra året för influensan i 5v förra vintern. Om jag inte hade varit så mottaglig (som jag tydligen är) så hade jag nog hoppat. Men blä, inte en sån här vecka till.
PS, 28+1 idag! Tiden går fort nu när julen är nära tycker jag
Bläääääääää. Urdålig dag idag. Verkligen. Är bara trött, uschig, känner mig stor och tung och bläig. Sådär så att jag nästan är på gränsen att fundera på om det här med bebis var en så bra idé egentligen...
Allt handlar väl mest egentligen om att jag blev grymt irriterad på maken idag. Vilket egentligen är orättvist, då han på sista tiden verkligen varit en klippa och steppat upp ordentligt när det gäller stöd hemma och med barnen, låtit mig vila mer osv. Så egentligen var det jättelarvigt att bli så sur på honom för en småsak (Kort story: Han vill köpa en ny teknikpryl att ha på sitt nya jobb, då abonnemanget står på mig måste jag då ta mig in till city och signera avtalet den här veckan och jag har inte TID och inte lust att sitta i bilköer för att han ska köpa en ny leksak som jag tycker är helt onödig och jag skulle önska att han istället brydde sig om att köpa saker till bebisen och gjorde fint hemma I vårt hem istället för att bara tänka på hans nya jobb. Typ.) Så egentligen fattar jag ju att det bara är jag som är gravidjobbig, fast jag tycker att han kunde visa lite mer hänsyn och tänka efter också och inte bara gå all in på sina behov. Men jag ORKAR bara inte lyfta mig över sakfrågan och vara snäll och trevlig. Och därför sitter jag nu kvar på jobbet och jobbar trots att jag är megatrött och vill åka hem men jag vet att jag kommer bete mig mindre bra och inte göra en trevlig kväll om jag åker hem så jag struntar i det. Typ.
I övrigt börjar jag känna mig klart färdig för semester.. Jobbar den här veckan ut och sen leeeeedigt. Lovely! Sover så dåligt och känner mig så ur form, skulle lätt klara att bara ligga på soffan och glo på Netflix i en vecka. (Och de som känner mig vet att det INTE är mitt normalstadie.)
Är också glad över att jag ska till sjukgymnasten för foglossningen nu på fredag. Det börjar göra rejält ont och idag när jag var och skulle köra spinning (enda träningen som funkat på sista tiden) så kände jag att inte ens det fungerar längre. Hoppas på att kunna få vattengympa hos sjukgymnasten. Och akupunktur och massage och naprapati. Anything!
Har också börjat oroa mig massor för liten. Har haft en lite för intensiv period med mycket konserter/scentid och haft mycket sammandragningar och stenhård mage. Har börjat noja om att jag känner mindre/svagare fosterrörelser (vilket mycket väl kan vara att jag inte har tid att känna efter...), och också börjat noja för Downs, missbildningar och annat mindre kul. Vore så skönt att bara kunna titta in och se att allt är fint och ok och att allt blir bra. Vill vara veta att allt blir bra, på alla sätt, typ.
Kanske ska åka hem ändå och be om en bamsekram... ;)
Kram på er som orkade lyssna!
Elenic; vissa dagar är bara usch och blä, bra att du skriver av dig lite här! När barnet väl har kommit kommer allt falla på plats, och det kommer kännas som en självklarhet att denna lilla människa skulle komma till just er familj. Förstår att du blir lite trött på maken, särskilt när man själv känner sig helt slut! Skönt att du kan se fram emot lite ledighet snart, gott!! Hoppas du får en riktigt go och mysig kram när du kommer hem. :) kram!