BF Mars/April 2016 - för oss som vill prata här på FL! :)
Hejsan. :) Såg att ni pratat en del om smärtlindring och amning. Jag tänker och tror att jag kommer göra så här när det gäller smärtlindringen vid förlossning,att jag vill ha både epudralen och lustgas,jag hoppas man skall hinna ge epudralen men man får ju se. När jag födde dottern var jag inte alls säker på epudralen,pga att jag är väldigt nålrädd och så men efteråt är jag glad för att min man och bm faktiskt sa till mig och ta den. Problemet var att vi misstänker att den gjorde att förlossningen stannade av lite men jag vill ändå ha den. För den underlättade så mycket för mig och fick mig att fokusera och inte vara så rädd,för mig fungerade den väldigt bra annars. När jag kom in till förlossningen med dottern så var jag öppen 4 cm och fick rådet att gå promenad för att hon skulle sjunka ner men det gjorde hon inte, så fick lustgas och sen epudralen för de gjorde så ont,sen fick de ta vattnet och ge mig lite dropp och då hände de saker :) Hade krystvärkar i ca 20 min sen var dottern ute. Så för mig var det ändå en bra upplevelse. :)
Däremot kan jag säga att amningen inte vart någon bra upplevelse,hade mjölk och så inga problem, men dottern skrek ofta och trodde först hon hade kolik. Hon kunde bara sova i min famn så var jobbigt och sen vart hon även väldigt gul som ökade lite, men detta berodde helt enkelt på att hon inte fick i sig någon mat ifrån mig. Hon fick inget tag pga att jag var för plan. Detta var inget som jag någonsin tänkt på eller så,trodde bara jag gjorde fel. Men jag fick sår och blödde en del på brösten pga att hon sög fel,fick även mjölkstockning på ena bröstet. Försökte pumpa ut men hann inte med hennes takt och när såren kom och så då mjölstockningen blev allt bara fel. Det som gjort mig mest arg och ledsen var att få läsa journalen ifrån bb att det redan där står att jag hade sår och att dottern sög fel,men ändå var de så på mig att amma,vilket gjorde mig spänd,nervös och som världens dåsigaste mamma som inte kunde ge mitt barn mat. Det var hemskt och jag grät mycket och mådde så dåligt utav detta. Fruktansvärt!! Så denna gången tänker jag försöka och se och hoppas att jag kan amma, men kan jag inte det så tänker jag att jag vill pumpa ut den allra första viktigaste mjölken till bebis,men tänker inte stressa eller plåga mig själv med amningen om den inte fungerar utan då får det bli ersättning och det går precis lika bra,min dotter är världens finaste och friskaste tös trots ersättning. Och ersättningen gjorde att både hon blev mätt och nöjd,jag mådde bättre då de inte blev någon press eller tvång och min dotter fick band tidigt till sin pappa på ett annat sätt,eftersom han kunde hjälpa till och också mata. Så denna gången tänker jag stå på mig mer än sist. Men känns lättare denna gången,svårare när man är förstföderska och man inte vet något direkt och är osäker. Så tänker jag :) Jag hade ett tag någon dag att brösten läkte någon droppe,annars kan det komma lite om man klämmer på de,ibland mer,ibland mindre. Men finns ju tydligen där iallafall. Så får vi se hur allt gå och blir sen när det är dags :)