Migas skrev 2015-12-03 20:51:23 följande:
Jag tycker det är mycket konstigt att de valt att inte ha det, då det som sagt inte är så tidskrävande att väga och föra in siffror i en journal, och det borde ju även vara bra för deras egen bedömning och kontroll av graviditetens utveckling att ha lite koll på vikten under tiden.
Det verkar ju variera en hel del trots allt, och ju mer man hör desto mer förstår man hur lite man egentligen förstår och har koll på. Hoppas att du inte samlat på dig alltför mycket vatten redan för det låter inte alltför roligt
Det låt ju inget vidare, då har jag haft en ganska lätt början på graviditeten jämfört med dig. Jobbigt att du fortfarande har kvar illamåendet. Jag kände av illamåendet av och till under dagarna den första tiden (och kan göra ibland nu med), men det blev aldrig allvarligare än att jag varit nära att spy någon gång. Så jag smååt heller inte nämnvärt, om jag såg till att tvinga mig att äta ganska regelbundet. Lite jobbigt dock med att matlusten var dålig (och man kände sig tvingad att äta något ändå för att det inte skulle bli värre) och att jag än idag inte har någon större matlust för lagad mat. Jag kan vara hungrig och vilja äta något men sällan sugen på riktig mat, går mycket lättare med kall mat som fil, mackor eller frukt. Dock så tvingar jag mig att äta lagad mat för känns inte rimligt att strunta i det ändå. Hur lika är graviditeterna i övrigt? Stora skillnader eller ganska lika annars?
Jag tror nog att jag kommer göra det när jag har vant mig lite mer vid tanken att inte vara smal och acceptera det ändå och när bebis sparkar blir mer och mer kännbara så att det blir ännu mer verkligt. Jag har trots allt stundtals lite svårt att fatta att det bor någon i magen. Så frågan är när man verkligen förstår det och inte bara vet att det är så? Eller också kommer jag att inse när magen är borta vad jag precis gick miste om istället.
Egentligen är det nog andra kommentarer kring magen som gör det mera jobbigt än det annars skulle vara. Bara för att man är gravid så finns det tydligen någon underförstådd regel att det är ok att kommentera folks utseende, tycker det är märkligt egentligen för vem skulle kommentera en sådan sak annars?
Bm mäter ju iaf sf-måttet, så att magen växer som den ska. Börjar mäta vid besöket v25 eller 28 (29 för omföderskor). Så koll har dom ju ändå
men ja, extra koll är ju aldrig fel att ha.
Känner så himla väl igen mig i att tvinga i sig mat när man inte är ett dugg sugen eller har aptit. Det är ju bland det värsta tycker jag. Det är inte gott att äta då. Alls. Det är fortfarande en kamp varje dag för mig att få i mig mat. Vissa dagar funkar det bättre men illamåendet ligger alltid någonstans och hindrar liksom. Nu har dessutom halsbrännan börjat komma också. Då blir det ännu svårare.
Det är stor skillnad på mina graviditeter. Första mådde jag inget dåligt alls. Hade fler migränanfall än vanligt och det var jobbigt att inte kunna ta medicinen mot det men å andra sidan så hade jag inga barn då och kunde vila nästan när jag ville. Med andra mådde jag lite sämre, mer illamående men då funkade Lergiganen mot det så kunde jobba som vanligt och sköta hemmet osv. Men nu är det ju verkligen hemskt. Hade tänkt börja jobba i september när minstingen blivit inskolad på förskolan. Men illamåendet satte tvärstopp för det och har fortfarande inte kunnat börjat jobba. Sista barnet nu som tur är
Det är ganska surrealistiskt att det faktiskt bor en bebis i ens mage! Så jag vet inte om man någonsin hinner med att riktigt greppa det. En ny liten människa växer i magen. Det är galet egentligen! Och så himla häftigt!
Jag brukar inte ta illa upp när någon kommenterar magen, jag låter det rinna av. Men jag förstår inte varför alla tycker det är fritt fram att kommentera och t.o.m känna på magen när man är gravid. Dom borde inte bry sig! Och måste dom säga något så kan dom ju hålla det enbart positivt, just för att dom inte har någon aning om vad den gravida genomgår och hur den känner.