I vecka 36 förlorade vi vår lilla tjej, för två månader sedan. Jag tror aldrig vi kommer att vara "redo" för en ny graviditet men vi vill inget annat än att få ett syskon till vår lilla tjej. Vi vill också känna lyckan som alla andra föräldrar får känna på BB.
Är det någon mer som har varit med om samma sak som vill försöka igen?
Jag är ledsen att du också varit med om samma grymhet som oss Stokke. Jag kommer som du vara orolig i nästa graviditet MEN jag försöker tänka att det kommer att gå bra nästa gång och det är väldigt ovanligt att man är med om samma sak 2 gånger. Alla jag har läst om (man blir ju helt google tokigt..) som har mist 2 barn efter varandra så har det oftast berott på något, sjukdom hos barnet eller mamman eller liknande. Som sagt, det ä ju väldigt ovanligt men det betyder ju inte att man kommer vara mindre orolig.
Jag kände på mig från första början att något var fel och dagen då jag skulle in på rutin kontroll hos barnmorskan ringde jag min mamma innan och sa -Vad gör jag om dom inte hittar hjärtljuden denna gång? Jag hade tänkt på just det med hjärtljuden, att dom inte skulle hitta dom. Så blev det också. Jag kom in själv och fick åka in på BB själv. Jag ringde och var helt hysterisk till min man som var nästan 10 mil bort på jobb. Han fick köra väldigt olagligt in till sjukhuset. Jag fick beskedet innan han hade kommit in på rummet. Efter alla provtagningar åkte vi hem och grät hela natten. Morgonen därefter åkte vi in. Jag började få värkar vid klockan 10 utav mig själv och tyckte det gick rätt bra. Jag valde bort bedövning eftersom jag kände att jag kunde klara det. Tillsaken hör att jag hatar sprutor så jag ville helst inte ta något i ryggen även om det hade varit bra. En halvtimma innan hon föddes ångrade jag mig.. Men förlossningen tog 2 & 1/2 timma från första värken så jag tyckte att i det stora hela gick bra.
Jag jobbar också med mycket återkommande kunder och ska försöka få vara sjukskriven någon vecka till. Jag planerar att gå tillbaka i mitten på augusti men inte på heltid. Då har jag varit hemma i 4 månader ungefär.
Jag är ledsen att du också varit med om samma grymhet som oss Stokke. Jag kommer som du vara orolig i nästa graviditet MEN jag försöker tänka att det kommer att gå bra nästa gång och det är väldigt ovanligt att man är med om samma sak 2 gånger. Alla jag har läst om (man blir ju helt google tokigt..) som har mist 2 barn efter varandra så har det oftast berott på något, sjukdom hos barnet eller mamman eller liknande. Som sagt, det ä ju väldigt ovanligt men det betyder ju inte att man kommer vara mindre orolig.
Jag kände på mig från första början att något var fel och dagen då jag skulle in på rutin kontroll hos barnmorskan ringde jag min mamma innan och sa -Vad gör jag om dom inte hittar hjärtljuden denna gång? Jag hade tänkt på just det med hjärtljuden, att dom inte skulle hitta dom. Så blev det också. Jag kom in själv och fick åka in på BB själv. Jag ringde och var helt hysterisk till min man som var nästan 10 mil bort på jobb. Han fick köra väldigt olagligt in till sjukhuset. Jag fick beskedet innan han hade kommit in på rummet. Efter alla provtagningar åkte vi hem och grät hela natten. Morgonen därefter åkte vi in. Jag började få värkar vid klockan 10 utav mig själv och tyckte det gick rätt bra. Jag valde bort bedövning eftersom jag kände att jag kunde klara det. Tillsaken hör att jag hatar sprutor så jag ville helst inte ta något i ryggen även om det hade varit bra. En halvtimma innan hon föddes ångrade jag mig.. Men förlossningen tog 2 & 1/2 timma från första värken så jag tyckte att i det stora hela gick bra.
Jag jobbar också med mycket återkommande kunder och ska försöka få vara sjukskriven någon vecka till. Jag planerar att gå tillbaka i mitten på augusti men inte på heltid. Då har jag varit hemma i 4 månader ungefär.
Vilken fin plats ni valt till er lilla, sarass! Appropå det du skrev om att du kände på dig att något var fel, kan jag säga att jag kände precis likadant. Och jag kände mig inte alls förvånad, tyvärr, när de inte hittade några hjärtljud. Låter kanske sjukt - men jag kände liksom "ja då var det som jag trott hela tiden". Jag hoppas ni lyckades pricka in äl!
Jag planerar precis som du, stokke, kanske allt för mycket med en kommande graviditet nu. Det är på nåt sätt mitt största fokus nu, även om jag försöker ge mig både tid att slappna av och njuta av tillvaron och även tid att sörja och vara ledsen över min lilla dotter. Jag vill som du också bli igångsatt så tidigt jag bara får. Så som du hade din kompis du planerat att vara ledig med så har jag min syster som fick sitt första barn 1,5 månad innan vår dotter föddes. Så jag förstår hur du känner. Vi hade ju också planerat och tänkt på hur våra små kusiner skulle få växa upp tillsammans och min mamma såg fram emot att få sina två första barnbarn i sommar. Så nu känns det väldigt tomt och jag känner mig så utanför i den där härliga bebisbubblan som de befinner sig i med min systerson. Jag tycker dock att det är så härligt att han finns och att jag får krama och pussa på honom nu när jag saknar min egen bebis - saknar ihjäl mig efter honom nu när vi inte setts på några dagar.
Vi är iväg på semester igen nu, min sambo och jag. Så nu ska vi försöka njuta av god mat och varandra. Äl-stickorna är nerpackade ;)
Kram på er!
Jag har plussat :)) hoppas på er tur snart också :))
Vilken fin plats ni valt till er lilla, sarass! Appropå det du skrev om att du kände på dig att något var fel, kan jag säga att jag kände precis likadant. Och jag kände mig inte alls förvånad, tyvärr, när de inte hittade några hjärtljud. Låter kanske sjukt - men jag kände liksom "ja då var det som jag trott hela tiden". Jag hoppas ni lyckades pricka in äl!
Jag planerar precis som du, stokke, kanske allt för mycket med en kommande graviditet nu. Det är på nåt sätt mitt största fokus nu, även om jag försöker ge mig både tid att slappna av och njuta av tillvaron och även tid att sörja och vara ledsen över min lilla dotter. Jag vill som du också bli igångsatt så tidigt jag bara får. Så som du hade din kompis du planerat att vara ledig med så har jag min syster som fick sitt första barn 1,5 månad innan vår dotter föddes. Så jag förstår hur du känner. Vi hade ju också planerat och tänkt på hur våra små kusiner skulle få växa upp tillsammans och min mamma såg fram emot att få sina två första barnbarn i sommar. Så nu känns det väldigt tomt och jag känner mig så utanför i den där härliga bebisbubblan som de befinner sig i med min systerson. Jag tycker dock att det är så härligt att han finns och att jag får krama och pussa på honom nu när jag saknar min egen bebis - saknar ihjäl mig efter honom nu när vi inte setts på några dagar.
Vi är iväg på semester igen nu, min sambo och jag. Så nu ska vi försöka njuta av god mat och varandra. Äl-stickorna är nerpackade ;)
Kram på er!
Vilken fin plats ni valt till er lilla, sarass! Appropå det du skrev om att du kände på dig att något var fel, kan jag säga att jag kände precis likadant. Och jag kände mig inte alls förvånad, tyvärr, när de inte hittade några hjärtljud. Låter kanske sjukt - men jag kände liksom "ja då var det som jag trott hela tiden". Jag hoppas ni lyckades pricka in äl!
Jag planerar precis som du, stokke, kanske allt för mycket med en kommande graviditet nu. Det är på nåt sätt mitt största fokus nu, även om jag försöker ge mig både tid att slappna av och njuta av tillvaron och även tid att sörja och vara ledsen över min lilla dotter. Jag vill som du också bli igångsatt så tidigt jag bara får. Så som du hade din kompis du planerat att vara ledig med så har jag min syster som fick sitt första barn 1,5 månad innan vår dotter föddes. Så jag förstår hur du känner. Vi hade ju också planerat och tänkt på hur våra små kusiner skulle få växa upp tillsammans och min mamma såg fram emot att få sina två första barnbarn i sommar. Så nu känns det väldigt tomt och jag känner mig så utanför i den där härliga bebisbubblan som de befinner sig i med min systerson. Jag tycker dock att det är så härligt att han finns och att jag får krama och pussa på honom nu när jag saknar min egen bebis - saknar ihjäl mig efter honom nu när vi inte setts på några dagar.
Vi är iväg på semester igen nu, min sambo och jag. Så nu ska vi försöka njuta av god mat och varandra. Äl-stickorna är nerpackade ;)
Kram på er!
Visst är det jobbigt med kunder. Jag kommer mina kunder nära eftersom jag jobbar med ekonomi (bank). Jag vet mycket om mina kunder, ibland har jag flera familjemedlemmar i olika generationer. Men ingen vet något om mig. Jag är totala motsatsen till en öppen bok. En del kunder har varit inne och frågat hur det har gått, blev det en kille eller tjej. Mina kollegor visste inte vad de skulle säga.
Tillslut, bestämde jag att vi säger - livet blir inte alltid som man har tänkt sig.
Hur gamla är ni? Jag är 30 + och detta var första barnet.