Ett problem för dem som nu vill reducera den säkerhetspolitiska risken i Sveriges närområde är att den första ryska ledningen, Nord Stream, redan ligger på Östersjöns botten. Det var den borgerliga regeringen som 2009 gav klartecken till att låta Nord Stream dras längs med Gotlands kust ? så pass nära att Sveriges ekonomiska zon togs i anspråk. I samband med Sveriges godkännande gjorde miljöminister Andreas Carlgren en poäng av att regeringen inte hade gjort någon säkerhetspolitisk prövning av den ryska rörledningens placering.
...
Kreml har även velat skapa ett svenskt energiberoende. Året 1997 tydliggörs detta när president Boris Jeltsin, i sitt tal till den svenska riksdagen, slår fast att ?vi har bestämt att vi ska dra en gasledning från Ryssland till Sverige?.³ När Jeltsin samma dag träffar statsminister Göran Persson i ett enskilt möte kräver han på nytt att den ryska gasledningen ska byggas. Persson säger nej och beskriver den fortsatta dialogen: ?Då reste han [Jeltsin] sig ur stolen, höjde rösten ytterligare och gjorde klart vad som gällde. Jag ställde mig också upp, klev alldeles inpå honom och sa ?I Sverige bestämmer jag!??. Jag såg glimten i hans öga, han tyckte att detta var roligt. Han tog mig i kavajslaget och skrek till mig att vi skulle bygga gasledningar. Jag lägger mina händer på hans axlar och upprepar än en gång att det har han inte med att göra.
...
Så kommer hösten 2006. Göran Persson, som ifrågasatt Nord Stream-projektet, är inte längre statsminister. I stället är det den borgerliga alliansen som vinner valet i september och Fredrik Reinfeldt blir ny statsminister. Reinfeldts val av utrikesminister förvånar, men nyheten tas emot positivt av allmänheten. Det blir Carl Bildt som får göra comeback i politiken när han tilldelas rollen som utrikesminister. Utnämningen av Carl Bildt till statsråd blir dock inte oproblematisk. Ingen hade väntat sig detta, inte heller Bildt, som numera är aktiv i näringslivet med en rad styrelseuppdrag.15
En av de styrelser som Carl Bildt sitter i är Vostok Naftas. Att Bildt som nybliven utrikesminister skulle sitta kvar i denna styrelse, med en värdeförändring som är beroende av ryska Gazproms framgångar, är omöjligt. Bildt avsäger sig styrelseuppdraget.16
Men Carl Bildt äger även aktier för cirka en miljon kronor i bolaget.17 Och eftersom ett aktieinnehav i Vostok Nafta i förlängningen utgör ett ägande i ryska Gazprom så betyder det att Bildt, Sveriges nya utrikesminister, har ett finansiellt intresse av att det ska gå bra för Gazprom. Detta är problematiskt. Att ge tillstånd ? eller inte ? till Gazproms gasledning strax utanför Gotland är ett stundande beslut för den nya regeringen.
Intressen drar isär
Intressekonflikten som uppstår mot bakgrund av att en svensk utrikesminister indirekt äger aktier i Putins gasbolag tycks till en början avfärdas av Carl Bildt. För till skillnad från styrelseuppdraget, vilket Bildt avslutat direkt, avser utrikesministern att behålla sitt ägande i Vostok Nafta. Bildts pressekreterare förklarar: ?Carl Bildt har [?] inga planer på att sälja [aktierna i Vostok Nafta]?.
...
Aktierna är nu sålda. Men det finns ytterligare en omständighet att beakta ? för Vostok Nafta har delat ut optioner till Bildt vilka kan omvandlas till aktier. Värdet på Bildts optioner uppgår till cirka fem miljoner kronor.22
Besvärande med Vostok Nafta-optionerna för den som är rädd för att Sveriges utrikesminister kan hamna i en jävsituation är att dessa löper fram till i december 2006 då de, enligt Bildts optionsprogram, kan lösas in och avyttras. Det vill säga ungefär samtidigt som Nord Stream har för avsikt att börja sondera den svenska regeringens inställning till att dra en rysk gasledning nära Sveriges kust.23
Precis som för aktierna identifieras nu en risk för jäv. Men när frågor om en möjlig intressekonflikt dyker upp antyder Bildt att han, vad gäller optionerna, är låst i sitt agerande.
...
ledamotens egen begäran.?27Carl Bildt avgick på egen begäran. Därmed, enligt Vostok Naftas publika information, bör Bildts optioner per automatik ha förfallit. Konsekvenserna av en ersättning utan avtalsstöd är betydande. I så fall är det möjligt att betrakta optionsinnehavet hos utrikesministern på fem miljoner kronor som en gåva från Vostok Nafta. Eller en muta.
Konstaterandet att det råder frågetecken kring Bildts optionstilldelning uppmärksammas av Expressen i slutet på december 2006 då Bildt redan löst in sina optioner. Tidningen lyckas då få tag på en kopia på optionsavtalet och gör tolkningen: ?Hade [options]avtalet från 2004 följts till punkt och pricka och utan ett särskilt ingrepp från Vostok Naftas styrelse hade Carl Bildt alltså inte fått optionerna.?
...
Bildts kritik av Ryssland anses dock vara förhållandevis mild, vilket Expressens PM Nilsson uppmärksammar i en ledare: ?Denna höst [2006] tar den svenske utrikesministern emot 4,8 miljoner kronor av en av Gazproms största utländska ägare, Vostok Nafta, han håller ett utrikespolitiskt linjetal där Ryssland överhuvudtaget inte nämns, han hyllar den ryska energiindustrin på en presskonferens och avfärdar seriös kritik mot den rysk-tyska gasledningen som trams."
...
I maj 2007 framkommer det att Göran Persson ska börja arbeta för PR-företaget JKL. Ersättningen är generös.43 Den nya arbetsgivaren JKL vill inte avslöja vad Perssons tänkta arbetsuppgifter kommer att bestå i men man kan ana. Nord Streams delägare Eon är storkund hos JKL. Persson har också bara någon dag före tillkännagivandet ätit middag med Gerhard Schröder ? tidigare Tysklands förbundskansler men som nu, trots kritik, representerar ryska Nord Streams intressen.
Kritiken av Perssons nya uppdrag blir omfattande. Journalisten Staffan Heimerson skriver i Aftonbladet: ?JKL leder lobbyarbetet för det tyska kraftföretaget Eon, som har stora intressen i den ryska gasledningen. [?] Persson säljer sin heder.?45 Även Perssons S-kollegor är kritiska.
Det finns dock en person som stöttar Persson: hans tidigare politiske motståndare Carl Bildt, som inte ser några problem med att Persson nu tar ett uppdrag hos ett Nord Stream-lojalt bolag: ?Det är väl bra att grabben får ett jobb. Jag lyckönskar honom.?
...
Hur tacklar då Sveriges regering den militära aspekten med Nord Stream? Uppgifter pekar på att den militära aspekten beaktas endast i begränsad omfattning. Som ny utrikesminister, och ännu ägare av optioner i Vostok Nafta, klargör Carl Bildt i slutet av oktober 2006 att regeringens uppgift är att ta beslutet om gasledningen utifrån ett miljöperspektiv allena. Bildt säger då i Dagens Nyheter: ?Gasledningen som ryssarna vill dra i Östersjön ska inte ligga på svenskt vatten. Det som det kan handla om är en miljöprövning, men det är en fråga för miljöminister Andreas Carlgren.?
...
Formellt sett har Bildt och Reinfeldt rätt. Med tanke på att den ryska gasledningen ska gå inom Sveriges ekonomiska zon (och inte inom territorialgränsen) ska beslutet om Nord Stream bedömas utifrån ett miljöperspektiv. För enligt FN:s havsrättskonvention har alla stater rätt att dra ledningar på havsbotten. I bland annat Svenska Dagbladet klargörs följande: ?Sveriges svängrum är begränsat om vi skall följa internationell lag. [?] Havsrättskonventionens artikel 79 inleds med följande deklaration: ?Alla stater är berättigade att lägga undervattenskablar och ledningar på kontinentalhyllan i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.'?"
