Redan47's samlade pärlor-resan efter plus

Bebben kan bli blodförgiftad, sjuk, få gulsot och behöva blodtransfusion. Dessutom ökar risken för missfall vad jag hört. Pratat med b.m och hon trodde det var lugnt för jag hade inga antikroppar v.25. Det kan dock uppkomma senare i graviditeten också. Väntar på besked från min läkare nu.

Läkaren tyckte det var lugnt. Risken är tydligen väldigt liten att nåt ska hända och det vanligaste då tydligen gulsot. Hade jag när jag föddes vilket kan ha berott på mammas och min olika rh-faktor. Jag var ju hennes andra graviditet och det är då risken finns. Var riskgränsen går vid missfall vet ingen och det är ju där jag känner mig lurad av kliniken. Har ju en fryst kvar av sorten som är garanterat rh-+. Frågan är om graviditeterna med samma rh-faktor kan påverka den eventuella graviditeten? Det är överkurs för b.m och kanske t.o.m för läkaren.

Jag känner att jag absolut fått nog av alla  krämpor och motgångar. Arg på kliniken är jag definitivt fortfarande även om detta nu går bra! Om mindre än 3 veckor har vi förhoppningsvis barn! Kram!

Antikroppar kollas v.25 och 36 här-inte tidigare och barnets blodgrupp inte alls. Jag vidhåller att ingen vet hur det kan påverka risken för missfall med positiva barn eller om de missfallen kan påverka nästa eller därefter kommande graviditeter. Inget vet. Och varför skulle kliniken be om blodgruppsprov och säga att de matchar för att sen ändå göra som de vill? Vi ville absolut ha rh-negativa donatorer för att undvika risker, blev lovade det och de ljög!

De har sån stenkoll på mig ändå så jag behöver nog inte påpeka nånting extra. Visar nästa prov inga antikroppar ska det vara lugnt också. Fast gulsot kan de ju få ändå-mest om de är lite små för då är levern inte fullt färdig tydligen.

Det ger mig lite panik att det är nära eftersom jag bara tänkt tanken en enda gång att det kan bli barn. Gråter fortfarande till förlossningsscener på tv (dokumentärer) och önskar att det vore jag-så främmande är det trots v.37!

Mår jättedåligt-har så HIMLA ont... Ligger på 9.9 av 10 hela dygnet i princip. Åkte in igår kväll pga oro för bebben-han hade däremot bara en lugn dag tydligen, men skrämdes rejält! Siktar på vanlig förlossning, men händer inget i helgen blir det igångsättning. Skriver självklart, men det tar flera dagar efter jag åkt in för jag har ingen mobil. Kram!

Troligen myomet som vuxit och smärtar. Plus väldigt öm mage av nåt skäl. Vet inte hur det känns längre att inte ha ont eller kippa efter andan konstant. Alla läkare och b.m tycker det är märkligt att det gör SÅ ont. Men det går väl över när tyngden/trycket släpper.

Arbetsnamn han istället för hon och ve och fasa "hen". Kan vara både ock alltså.  

Vi gör ctg varje gång-svar direkt och aldrig nåt att anmärka på.

Senast onsdag är jag förhoppningsvis mamma.

Så livsstark unge som det här verkar är det nog en tjurig tjej ska du se.

Händer ingenting, känns ingenting... Jag vill inte sättas igång! Jag mår bra värdemässigt och barnet mår bra, men ändå måste jag sättas igång för såna är reglerna just i vårt landsting. Men jag VÄGRAR ks om barnet mår bra!! Så rädd så det finns inte ord för det. Om läkaren säger nåt ska jag fråga om hon vill hoppa fallskärm från 3000 meters höjd ensam och utan träning först...

38+2 imorron. Längre får man inte gå av principskäl här oavsett hur mamma och barn än mår. Blir ballongmetoden om jag är lite redo. Inte redo alls funkar inte det och då blir det väl Cytotec antar jag. Får flashbacks av mitt första hemska missfall bara jag tänker på de pillren...

Miljoner gånger hellre pillren än ks dock! De funkar mycket bättre vid igångsättning än vid missfall sa läkaren. Så nervös nu så jag kommer garanterat inte att kunna sova. Fixar det sista- inkl. "fiffi" och packar det sista. Försöker behålla förståndet och maken är helt lugn.