Har du förtroende för regeringen?

Då har jag läst igenom "Åsiktskorridor och mediemisstro En kvantitativ studie om motståndet mot flyktingmottagande" - ingenstand finns det en vetenskaplig definition eller avgränsning av begreppet 'åsiktskorridor' - däremot verkar den slå fast att SDsvansen anser att det finns en 'åsiktskorridor'

  Studiens slutsatser stödjer så vitt jag kan se inte påståendet om att det ENS finns EN åsiktskorridor

"Den första hypotesen handlade om personer som inte litar på medierna är sannolikt negativtinställda till att ta emot fler flyktingar. Modell 2 visar att sådant samband finns. Vad som är

orsaken till det är dock svårt att säga. Strömbäck (2001) menade att den moderna politiken är

medierad politik eftersom politiken förmedlas till människan via medier och inte i första hand

genom egna erfarenheter. Med det sagt, kan det möjligtvis vara så som Elliot (1997) menade

att varje individ har egna föreställningar och förväntningar på medier. Förtroendet för medier

kan grundas i att mediekonsumenter uppfattar som att någonting fattas och inte tillfredsställer

deras behov. Det kanske har något att göra med att den svenska offentliga debatten styrs eller

numera styrdes under lång tid av en mall där avvikande åsikter kring flykting- och

invandringspolitiken inte passade in och kom till tals, alltså det som menades med

åsiktskorridor (Holt, 2016a, s. 122-123). Det är viktigt att komma ihåg att enkäterna gjordes

och besvarades under året 2014 och det är innan den så kallade flyktingkrisen som har ägt

rum året efter och debatten i fråga har skiftat i en annan riktning sedan dess. Det vittnade de

flesta intervjupersoner om i Holts (2016s) studie, att det har skett en vändning i debatten under åren 2015-2016. Signifikansen i förtroendevariablerna försvinner dock när

?förtigningsvariabeln? lades till i nästkommande modellerna. Det indikerar på att

förtroendevariablerna enskilt inte är så inflytande.

Andra hypotesen behandlade personer som tycker att svenska medier inte berättar sanningen

om samhällsproblem förknippade med invandring är mer negativt inställda till att ta emot fler

flyktingar. Modeller 2-6 har tydligt visat det sambandet där ?förtigningsvariabeln? har knappt

ändrat sig när andra faktorer lades till respektive togs bort. Det indikerar på att den har en hög

förklaringsgrad. Det viktiga här är att det inte blir vilket förtroende som människorna har till

medierna som är avgörande, utan att medierna förtiger sanningar. Det är dock svårt att

förklara exakt vilka sanningar det handlar om eller vad är orsaken till det. Men möjligtvis kan

det vara så att uppfattningen om att medierna förtiger fakta och förvränger rapporteringen om

samhällsproblem kopplade till invandring av ideologiska skäl är mer utbrett än Holts (2016a)

intervjupersoner vittnar om. Det kan vara så att det är av den anledningen varför människor

söker sig till de alternativa medier och sajter (Harcup, 2016).

Den tredje och sista hypotesen handlade om personer som röstar på Sverigedemokraterna,

tycker att svenska medier inte berättar sanningen om samhällsproblem förknippade med

invandring och har lågt förtroende för svenska medier är sannolikt mer negativt inställda till

att ta emot fler flyktingar. Den här hypotesen kan delvis förkastas eftersom det som tidigare

nämnts, är det tydligen inte mediemisstron i sig som är det väsentliga, utan uppfattningen om

att medierna ?mörkar? sanningarna kopplade till invandring som är det viktiga. Men

partistödet och i synnerhet röstandet på Sverigedemokraterna i riksdagen har varit en stor

förklaring till varför en individ är negativ till att ta emot fler flyktingar. "

Nu har jag också läst den andra publikationen - och tro det eller ej . det saknas en vetenskaplig definition och avgränsning av begreppet åsiktskorridor.

Den första publikationen jag läste refererade ju till denna publikation så det är ... ja... samma smörja som utgör intervjumaterialet i bägge studierna.

HEOs begrepp som han definierade (ingen vetenskaplig eller vetenskapligt avgränsad definition) i bloggen är med i materialet och SDsvansens upprapning om varför de anser sig vara tyskade - intervjumaterialet uttryckte en besvikelse och kampvilja inte olikt den som 'man och nöjd' uttrycker då han kallar alla meningsmotståndare som dristar sig till att säga mot för kommunister mm..

"Någonstans i botten finns i alla berättelserna en motivation som är kopplad till en analys av det svenska offentliga samtalet som begränsat och styrt av en trång

?åsiktskorridor?.7

När de talar om en åsiktskorridor

så gäller det specifikt invandringsfrågor och frågor

som rör islam (ett par respondenter nämner även genus och HBTQ-frågor, samt klimatfrågan, men den

helt centrala frågan är den om invandring). Själva begreppet ?åsiktskorridor? används flitigt av så gott

som alla intervjupersoner. Ett återkommande tema i

berättelserna är olika former av försök att få artiklar,

insändare, inlägg eller genmälen publicerade i de etablerade medierna, eller i kommentarsfält. Efter att

upprepade gånger ha blivit refuserade, eller bortplockade från kommentarsfält har man vänt sig till

andra publiceringskanaler som bloggar eller att starta

egna tidningar. Sverige framhålls också som ett land

som skiljer sig från andra länder i detta avseende:

?Sverige är annorlunda och det är ju för att Sverige

har så väldigt extrem media. Som är så väldigt politiskt korrekt och väldigt trång korridor liksom, åsiktskorridor? (Vávra Suk).8

7) Av Henrik Ekengren Oscarsson definierat som ?den buffertzon där du

fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en

dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd? (Oscarsson, 2013).

8) Vávra Suk är chefredaktör och ansvarig utgivare för Nya Tider, som

främst ges ut i pappersform men även har material på nätet. Han var tidigare partisekreterare för Nationaldemokraterna och chefredaktör för

dess partiorgan Nationell Idag "

Det här är ju inga vetenskapliga definitioner eller avränsningar av begreppet 'åsiktskorridor'  - detta är en studie och en metastudie av andra studier där SDsvansen grinar över att de inte får sprida sin rasism utan att bli modererade eller motsagda.

Jag måste nog säga att jag har en annan syn än du har på vad som utgör vetenskap och vetenskapliga definitioner.

Jag säger inte att studiern inte är vetenskapliga - för det är de definitivt - de presenterar ett material där SDsvansen berättar att de tycker att det finns en åsiktskorridor. Ingen av SDsvansens företrädare har mer eller mindre akademisk trovärdighet än vilken random snubbe som helst - dvs du eller jag eller någon annan.

Så jag väntar på publikation efter publikation där begreppet är vetenskapligt definierat

   

Emellertid kan jag posta publikation efter publikation där man hanterar och/eller förhåller sig till begreppet i linje med mig/den vedertagna linjen.

Jag säger ju att jag ser precis hur SDsvansen säger att det finns EN åsiktskorridor där de inte får diskutera invandring i rasistiska termer - det behövs ingen vetenskaplig publikation för att läsa det - det finns ju skribenter i denna tråd som säger precis det.

Ahh.. jag har frågat efter en vetenskaplig definition av begreppet och du har sagt att det gängse sättet att använda begreppet är att referera till EN åsiktskorridor.

Har vi pratat förbi varandra  - för dessa två olika perspektiv på begreppet 'åsiktskorridor' har ju inte så mycket med varandra att göra.

Här är en statsvetare som påstår att åsiktskorridorER skapar filterbubblor - inte EN filterbubbla

www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/yttrandefriheten-har-fatt-rada

"? Debattklimatet som är nu, i Sverige, är så pass uppskruvat att det riskerar att underminera just debatten i fråga. Alltså, i och med att det har blivit så pass polariserat som det blivit skrämmer det iväg personer och röster som kanske behövs ? eller som vill vara med.Polariserat?

? Ja, på ena kanten har vi högljudda och på den andra sidan en grupp lika högljudda. Det skrämmer bort många, vilket riskerar att skapa filterbubblor. Människor som inte lyssnar på varandra utan bara går i polemik.

Enligt statsvetaren har klimatet skapat åsiktskorridorer.

? Människor är rädda att säga vad de tycker idag. Mycket på grund av att man döms om man säger det man vill eller tycker."

I alternativmedia i den andra korridoren rapporteras det om fler korridorer också .. kanske är det så att det är mängden korridorer som gör samtalen trängre

detgodasamhallet.com/2016/01/11/gastskribent-mikke-schiren-om-det-har-inte-ar-en-asiktskorridor-ar-det-dar-da-inte-en-spade/

"Ibland kan man behöva revidera sina åsikter. När begreppet åsiktskorridor började användas frekvent så var jag extremt skeptisk till det och dess existens. Jag hade svårt att se att en sådan existerade, vi har ju yttrandefrihet, så hur kan vi ha en åsiktskorridor? Jag har fått revidera det. Vi har en åsiktskorridor, eller kanske vi kan se det som flera beroende på sammanhang ? socialt accepterade åsikter är olika beroende på i vilket sammanhang de yttras. Problemet med korridoren är när den blir för trång, och när vi har ett debattklimat där debatter mer liknar en pöbel som drar från debatt till debatt för att nedgöra motståndare, oftast utan riktiga sakargument eller analys. Den som ska offras har helt enkelt tyckt fel, tänkt fel."

En vetenskaplig definition måste ha uppställda kriterier och avgränsningar. 

En vetenskaplig definitionen kan ingå i en hypotes som kan falsifieras, testas och verifieras som sann eller falsk.

En ad-hoc hypotes är å andra sidan skräddarsydd för att ge en förklaring på ett fenomen, men saknar vetenskaplig grund för det hypotesen påstår.

Begreppet åsikskorridor har jag än så länge varken sett en vetenskaplig definition på eller en vetenskaplig studie på att den finns eller om det är en eller flera korridorer.

Däremot finns det vetenskapliga studier som visar att människor allmänhet - speciellt de som tar del av det en del kallar mainstream etermedia inte lever i en informationsvärld som är begränsad av det HEO kallade åsiktskorridor - och speciellt de som jag kallar SDsvansen lever i en värld där information konsumeras begränsat till det som kallas alternativa medier...

Stig-Björn anser att det finns fler åsiktskorridorer...

Jag har för mig att det pratades om att någon skulle ringa och .. jag kommer inte ihåg vad det skulle ringas om... 

Så då är vi överens om att begreppet åsiktskorridor inte är vetenskapligt definierat?

Så då har vi exempel på olika användning.