Gabbe75 skrev 2018-07-07 21:11:46 följande:
Finns fler variabler och självklart hämmar stor import av lågkvalificerad billig arbetskraft inflationstendenser. Räntan måste hållas onaturligt låg för att boosta konjunkturen och pressa ned arbetslösheten. Ska bli intressant att se vad som händer vid nästa lågkonjunktur när vi har minusränta i högkonjunktur.
Att Riksbanken är helt självständig är en sanning med stor modifikation. Riksbanken samarbetar med finansdepartementet, samt andra statliga myndigheter såsom Riksgälden, Finansinspektionen och Konjunkturinstitutet. Ibland genomför man gemensamma insatser och projekt.
Men, menar inte du att alla importerade billiga arbetskrafter inte arbetar, de är ju bara en kostnad har du sagt.
Hur kan de ha lågavlönade jobb om de inte bidrar till sin egen försörjning utan ligger samhället till last
Eller är det för att de inte har ok löner de inte bidrar - det har väl Sandro Scocco pratat om som skälet till kostnader
Appropå att hålla isär saker - vem sa att regeringen var ansvarig för räntenivån? och vilken nivå på arbetslöshet hade vi nu
gabi1969 skrev 2018-07-07 15:48:49 följande:
Det fanns en tid då arbetslösheten passerade 3% då ylade sossarna om hur hemskt det var.
Idag bekämpar man inflation istället. Arbetslösheten är en regulator mot inflation. Priset är arbetslöshet.
Man kan trixa med siffror sänka målsättningen plötsligt har man lyckats. Det är ett spel floskler och ljugande hela tiden. Jag tror inte på det som påstås
"
Riksbankens oberoende är en sammanfattande beteckning på Sveriges riksbanks långtgående oberoende gentemot riksdagen, vars innebörd är en separering av beslutsfattanet så att riksdagen sköter finanspolitiken och att en politiskt oberoende riksbanken sköter penningpolitiken. Ett huvudmotiv för denna ordning är att penningpolitiken behöver skötas av en separat och oberoende organisation för att öka den penningpolitiska trovärdigheten och minimera risken för inflation. Centralbankers oberoende gentemot det parlamentariska systemet kan ses som en gradfråga, men det formella beslutet att Sveriges riksbank skall ha en självständig ställning gentemot riksdag och regering trädde i kraft den 1 januari 1999. Regeringen motiverade beslutet med att det skulle ge "penningpolitiken en långsiktighet som skulle förbättra trovärdigheten för politikens prisstabilitetsmål". [1] De mest grundläggande om Riksbanken, till exempel att inga andra myndigheter har beslutanderätt över Riksbanken i penningpolitiska frågor, har lagts i regeringsformen och är således grundlag. I EU-fördraget, som är bindande för Sverige, stadgas också att Riksbanken (och övriga centralbanker i medlemsländerna) skall vara självständiga och finansiellt oberoende. Medlemsländernas regeringar förbinder sig genom fördraget att respektera instruktionsförbudet och självständigheten i stort."
www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/organisation/direktionen/
"
Direktionen beslutar om räntanSex gånger om året har direktionen ett så kallat penningpolitiskt möte. Då beslutar ledamöterna om reporäntan. Hur de resonerat och röstat vid mötet offentliggörs i ett protokoll ungefär två veckor efter mötet. Beslutet om räntan är ett majoritetsbeslut med utslagsröst för riksbankschefen. Om någon av ledamöterna haft en annan uppfattning så framgår det i protokollet.
Två gånger om året lämnar direktionen en skriftlig redogörelse för penningpolitiken till riksdagens finansutskott."
sv.wikipedia.org/wiki/Penningpolitik
"Penningpolitik, även monetär politik, är en av de två delar som den ekonomiska politiken generellt sett brukar delas upp i. Den andra delen kallas för finanspolitik. Penningpolitik handlar om hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin och hur hög räntan ska vara. Penningpolitiken kan styras av landets regering eller av landets riksbank. I Sverige och övriga Europa bedrivs penningpolitiken av en mer eller mindre självständig centralbank, i Sverige kallad Riksbanken. I de flesta länder är penningpolitikens roll att försöka se till att ekonomin växer i en stadig takt och att inflationen hålls nere. I Sverige är penningpolitikens mål att hålla en låg och stabil inflationstakt."
sv.wikipedia.org/wiki/Finanspolitik
"
Finanspolitik är en av de två delar i vilken den
makroekonomiska stabiliseringspolitiken (även kallad
ekonomisk politik) vanligen indelas; den andra delen är
penningpolitik.
Finanspolitiken verkar på den samlade efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Genom att justera skatter och avgifter eller offentliga transfereringar och investeringar, påverkas den totala efterfrågan på varor och tjänster och därmed exempelvis sysselsättningen och priser."
