• Anonym (Singeldilemma)

    Tjejer, hur "avslöjar" ni att en kille enbart är ute efter sex?

    Oklart om denna frågeställning platsar under rubriken sex eller relationer, men, men...
    Som rubriken lyder.
    Hur avslöjar ni vilka killar som enbart är ute efter att få ligga en eller ev några gånger och som fejkar ett genuint intresse för att uppnå detta, till skillnad från de som har seriösa avsikter och är ute efter ett förhållande?
    Vilka signaler eller tecken fångar ni upp och reagerar på när ni precis träffats?
    Jag börjar:
    - Han föreslår sex på första dejten eller nåja, te, eller ett erbjudande om att hänga med hem (ja den är ju svår att missa ;) )
    - Han smsar enbart och ringer aldrig (kan pågå i veckor/månader)
    - Han berättar inget om sig själv (dvs inget av personlig karaktär)
    - Han ställer inga frågor om mig (av personlig karaktär)

    Fyll på med mer! 

  • Svar på tråden Tjejer, hur "avslöjar" ni att en kille enbart är ute efter sex?
  • Anonym (m)

    När han inte visar något intresse för att lära känna tjejen personligen.

    När han inte är intresserad av att låta sin familj träffa tjejen

    När han hemlighåller för sina kompisar,sin familj att han träffar tjejen

  • Smecker
    Anonym (Singeldilemma) skrev 2015-03-08 22:41:22 följande:

    Ok. Nu vet jag inte hur, eller om, eller hur ofta du dejtar, men rent hypotetiskt:

    Om du befinner dig på en "vanlig" dejtingsida, ex Match, och du föreslår en dejt efter att ha mailat några gånger fram och tillbaka, då förväntar du dig alltså (eller hoppas på) sex första gången ni träffas? Är det isf något du antytt innan ni ses? 

    Du skriver numera. Får man fråga hur gammal du är (ungefär)? Jag funderar lite på om man resonerar olika beroende på ålder?


    Nej, sex är inget jag hoppas på, antyder eller förväntar mig, jag förväntar mig faktiskt ingenting alls på första dejten. Men om attraktion uppstår så gör det, och att då inte ta det ett steg vidare tycker jag är lite konstigt.

    Jag är tillräckligt gammal. Det handlar om att lära sig av sina misstag.
    Cuiusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis in errore perseverare
  • Anonym (§7)

    Jag är man men svarar ändå och berättar hur jag funkar. Jag har haft långa förhållanden men är nu singel. Jag dejtar kvinnor ibland, träffas och och t ex fikar några ggr, käkar middag hemma hos nån av oss vilket förr lr senare landar i att vi sover i samma säng och har sex. Ok, so far so good. Det jag märker är; att kvinnorna jag träffat de senaste gångerna är så desperata att fånga in mig och ha mig som man. Jag vill inte vara nån´s man! Jag vill vara mig själv. Jag väljer att träffa denna kvinna för att jag gillar det, gillar att umgås med henne men när lassot kommer vinande och hamnar runt halsen så får jag panik. Låt mig vara, jag vill inte gå in i en gammeldags tvåsamhet för det passar mig inte längre. Jag vill ha en relation med en kvinna jag gillar att umgås med men eftersom jag vill ha mycket egen tid så passar inte det alla kvinnor. Jag klarar inte att sitta och titta på TV i en kvinnas soffa och vara "hennes man". Jag är inte nåns man. Vi är två fria människor som väljer att umgås. Jag har inga som helst behov av att ha en djupare umgänge med flera kvinnor alltså där man sover hos varandra och har sex. Jag vill inte "knulla runt" Klar jag har förstås kvinnliga vänner där man pratar om intressanta "djupa" ämnen men inget mer.
    Jag har alltså varit den där mannen som drar sig ur när kvinnan vill ha mer.
    Jag har gjort kvinnor jävligt besvikna. Det sämsta jag gjort är faktiskt att ha sex med kvinnorna då detta faktiskt gör att det skapas en känslomässig bindning som jag faktiskt tror är mycket starkare hos kvinnan. Hon öppnar alla känsloportar och vill ha mig som man men jag vill inte ha den rollen. Jag känner då att det här är inte rätt kvinna. Hon var hur skön som helst när vi pratade och gjorde grejer men sen hände det något hos henne. Hon ville äga mig. Jag skulle bli hennes man....

  • Thyla
    Anonym (§7) skrev 2015-03-09 07:12:28 följande:

    Jag är man men svarar ändå och berättar hur jag funkar. Jag har haft långa förhållanden men är nu singel. Jag dejtar kvinnor ibland, träffas och och t ex fikar några ggr, käkar middag hemma hos nån av oss vilket förr lr senare landar i att vi sover i samma säng och har sex. Ok, so far so good. Det jag märker är; att kvinnorna jag träffat de senaste gångerna är så desperata att fånga in mig och ha mig som man. Jag vill inte vara nån´s man! Jag vill vara mig själv. Jag väljer att träffa denna kvinna för att jag gillar det, gillar att umgås med henne men när lassot kommer vinande och hamnar runt halsen så får jag panik. Låt mig vara, jag vill inte gå in i en gammeldags tvåsamhet för det passar mig inte längre. Jag vill ha en relation med en kvinna jag gillar att umgås med men eftersom jag vill ha mycket egen tid så passar inte det alla kvinnor. Jag klarar inte att sitta och titta på TV i en kvinnas soffa och vara "hennes man". Jag är inte nåns man. Vi är två fria människor som väljer att umgås. Jag har inga som helst behov av att ha en djupare umgänge med flera kvinnor alltså där man sover hos varandra och har sex. Jag vill inte "knulla runt" Klar jag har förstås kvinnliga vänner där man pratar om intressanta "djupa" ämnen men inget mer.
    Jag har alltså varit den där mannen som drar sig ur när kvinnan vill ha mer.
    Jag har gjort kvinnor jävligt besvikna. Det sämsta jag gjort är faktiskt att ha sex med kvinnorna då detta faktiskt gör att det skapas en känslomässig bindning som jag faktiskt tror är mycket starkare hos kvinnan. Hon öppnar alla känsloportar och vill ha mig som man men jag vill inte ha den rollen. Jag känner då att det här är inte rätt kvinna. Hon var hur skön som helst när vi pratade och gjorde grejer men sen hände det något hos henne. Hon ville äga mig. Jag skulle bli hennes man....


    intressant input.
    Men säg det då i början att du inte vill gå in en gammeldags tvåsamhet osv
    Säger du det så tidigt i början tydligt och att du menar allvar. Så kommer de flesta tycka det är bra att du är ärlig och gå vidare.
    En del kommer dock försöka vinna dig (för de får ju det rådet, ligg med han så blir han intresserad).
    Hitta någon på samma våglängd så brukar det bli bra.
  • Anonym (Singeldilemma)
    Anonym (§7) skrev 2015-03-09 07:12:28 följande:

    Jag är man men svarar ändå och berättar hur jag funkar. Jag har haft långa förhållanden men är nu singel. Jag dejtar kvinnor ibland, träffas och och t ex fikar några ggr, käkar middag hemma hos nån av oss vilket förr lr senare landar i att vi sover i samma säng och har sex. Ok, so far so good. Det jag märker är; att kvinnorna jag träffat de senaste gångerna är så desperata att fånga in mig och ha mig som man. Jag vill inte vara nån´s man! Jag vill vara mig själv. Jag väljer att träffa denna kvinna för att jag gillar det, gillar att umgås med henne men när lassot kommer vinande och hamnar runt halsen så får jag panik. Låt mig vara, jag vill inte gå in i en gammeldags tvåsamhet för det passar mig inte längre. Jag vill ha en relation med en kvinna jag gillar att umgås med men eftersom jag vill ha mycket egen tid så passar inte det alla kvinnor. Jag klarar inte att sitta och titta på TV i en kvinnas soffa och vara "hennes man". Jag är inte nåns man. Vi är två fria människor som väljer att umgås. Jag har inga som helst behov av att ha en djupare umgänge med flera kvinnor alltså där man sover hos varandra och har sex. Jag vill inte "knulla runt" Klar jag har förstås kvinnliga vänner där man pratar om intressanta "djupa" ämnen men inget mer.
    Jag har alltså varit den där mannen som drar sig ur när kvinnan vill ha mer.
    Jag har gjort kvinnor jävligt besvikna. Det sämsta jag gjort är faktiskt att ha sex med kvinnorna då detta faktiskt gör att det skapas en känslomässig bindning som jag faktiskt tror är mycket starkare hos kvinnan. Hon öppnar alla känsloportar och vill ha mig som man men jag vill inte ha den rollen. Jag känner då att det här är inte rätt kvinna. Hon var hur skön som helst när vi pratade och gjorde grejer men sen hände det något hos henne. Hon ville äga mig. Jag skulle bli hennes man....


    Ok men då är vi framme vid kärnfrågan här. Jag lägger ingen värdering i vilken typ av relation du vill ha. Men. Eftersom du definitivt vet att du inte är intresserad av ett traditionellt förhållande med en kvinna utan snarare vill ha något mellan ett kk-förhållande till ett särboförhållande där ni träffas när det passar varandra, varför klargör du inte det från början så de kvinnor du träffar vet vad de har att ta ställning till? Det borde ju rimligtvis - åtminstone ur ett långsiktigt perspektiv - gynna dig själv också för att uppnå den typ av förhållande du vill ha.
    Jag gissar att du inte berättar detta för då vet du att det i 9 fall av 10 innebär att kvinnan drar sig ur och då blir det ingen sex. Dvs kortsiktigt är det bättre att hålla tyst om din inställning.
    (Den tionde kvinnan är antingen den som tror att hon är den som kommer omvända dig så att du vill ha en riktig relation eller så är hon ute efter samma sak som dig. )

    Sen tror jag du har helt rätt i att för betydligt fler kvinnor än män skapas det en känslomässig bindning när man har sex. Personligen har jag inte sex med någon jag inte finner intressant som person. Har man dessutom bra sex - klart jag blir intresserad och vill ha mer! Eftersom jag har utgångspunkten att jag vill ha ett förhållande. Dock anser jag inte att man äger varandra i ett förhållande och jag är ytterst självständig och självgående ur alla perspektiv, ekonomiskt, socialt osv och skulle inte vilja ha det på ett annat sätt...
  • Anonym (Brokenhearted)

    Väldigt intressant input. Jag har hört andra män säga liknande och också känt hur dynamiken i relationen ofta skiftar efter man har haft sex.

    Jag tror dock att bakgrunden till det ligger betydligt mer i samhällets värderingar än känslor. I det läget när man först har sex är jag sällan säker på mina känslor för killen men efteråt kan han uppträda som att jag dragit på mig en bröllopsklänning och börjat skriva inbjudningar. Jag tror att det som spökar är hans rädsla att "nu vill hon äga mig" och samtidigt kan det ju för tjejen spöka att man inte vill bli sedd som en slampa eller bli utnyttjad enbart för sex vilket uppenbart är en verklig risk. De två känslorna i kombination gör då att båda parterna agerar på ett sånt sätt att de bekräftar att den andres oro är befogad. Och då drar han, vilket ytterligare bekräftar och förstärker tjejens känsla av att killar bara är ute efter att utnyttja tjejer för sex.

    Mitt bästa tips för dig om du inte vill vara någons man är att vara ärlig med det från början. Definiera vilken typ av förhållande du är ute efter. Är det kk, vänskap, ett öppet förhållande eller vad? Och så får du hitta någon som vill ha samma. Att inte säga något bäddar ju bara för missförstånd.

    Ärligt talat så stör mäns relationsrädsla mig, jag är nämligen inte heller ute efter en typiskt tvåsam relation men det blir så svårt att orientera sig när många män utgår från att alla kvinnor vill gifta sig och bli sambo. Vad sägs om lite uppfriskande ärlighet?


    Anonym (§7) skrev 2015-03-09 07:12:28 följande:

    Jag är man men svarar ändå och berättar hur jag funkar. Jag har haft långa förhållanden men är nu singel. Jag dejtar kvinnor ibland, träffas och och t ex fikar några ggr, käkar middag hemma hos nån av oss vilket förr lr senare landar i att vi sover i samma säng och har sex. Ok, so far so good. Det jag märker är; att kvinnorna jag träffat de senaste gångerna är så desperata att fånga in mig och ha mig som man. Jag vill inte vara nån´s man! Jag vill vara mig själv. Jag väljer att träffa denna kvinna för att jag gillar det, gillar att umgås med henne men när lassot kommer vinande och hamnar runt halsen så får jag panik. Låt mig vara, jag vill inte gå in i en gammeldags tvåsamhet för det passar mig inte längre. Jag vill ha en relation med en kvinna jag gillar att umgås med men eftersom jag vill ha mycket egen tid så passar inte det alla kvinnor. Jag klarar inte att sitta och titta på TV i en kvinnas soffa och vara "hennes man". Jag är inte nåns man. Vi är två fria människor som väljer att umgås. Jag har inga som helst behov av att ha en djupare umgänge med flera kvinnor alltså där man sover hos varandra och har sex. Jag vill inte "knulla runt" Klar jag har förstås kvinnliga vänner där man pratar om intressanta "djupa" ämnen men inget mer.

    Jag har alltså varit den där mannen som drar sig ur när kvinnan vill ha mer.

    Jag har gjort kvinnor jävligt besvikna. Det sämsta jag gjort är faktiskt att ha sex med kvinnorna då detta faktiskt gör att det skapas en känslomässig bindning som jag faktiskt tror är mycket starkare hos kvinnan. Hon öppnar alla känsloportar och vill ha mig som man men jag vill inte ha den rollen. Jag känner då att det här är inte rätt kvinna. Hon var hur skön som helst när vi pratade och gjorde grejer men sen hände det något hos henne. Hon ville äga mig. Jag skulle bli hennes man....


  • Anonym (Brokenhearted)

    Bra skrivet. Håller med om allt egentligen. Råkade upprepa delar av det dessutom. :)


    Anonym (Singeldilemma) skrev 2015-03-09 08:12:40 följande:

    Ok men då är vi framme vid kärnfrågan här. Jag lägger ingen värdering i vilken typ av relation du vill ha. Men. Eftersom du definitivt vet att du inte är intresserad av ett traditionellt förhållande med en kvinna utan snarare vill ha något mellan ett kk-förhållande till ett särboförhållande där ni träffas när det passar varandra, varför klargör du inte det från början så de kvinnor du träffar vet vad de har att ta ställning till? Det borde ju rimligtvis - åtminstone ur ett långsiktigt perspektiv - gynna dig själv också för att uppnå den typ av förhållande du vill ha.

    Jag gissar att du inte berättar detta för då vet du att det i 9 fall av 10 innebär att kvinnan drar sig ur och då blir det ingen sex. Dvs kortsiktigt är det bättre att hålla tyst om din inställning.

    (Den tionde kvinnan är antingen den som tror att hon är den som kommer omvända dig så att du vill ha en riktig relation eller så är hon ute efter samma sak som dig. )

    Sen tror jag du har helt rätt i att för betydligt fler kvinnor än män skapas det en känslomässig bindning när man har sex. Personligen har jag inte sex med någon jag inte finner intressant som person. Har man dessutom bra sex - klart jag blir intresserad och vill ha mer! Eftersom jag har utgångspunkten att jag vill ha ett förhållande. Dock anser jag inte att man äger varandra i ett förhållande och jag är ytterst självständig och självgående ur alla perspektiv, ekonomiskt, socialt osv och skulle inte vilja ha det på ett annat sätt...


  • Anonym (§7)
    Anonym (Singeldilemma) skrev 2015-03-09 08:12:40 följande:
    Ok men då är vi framme vid kärnfrågan här. Jag lägger ingen värdering i vilken typ av relation du vill ha. Men. Eftersom du definitivt vet att du inte är intresserad av ett traditionellt förhållande med en kvinna utan snarare vill ha något mellan ett kk-förhållande till ett särboförhållande där ni träffas när det passar varandra, varför klargör du inte det från början så de kvinnor du träffar vet vad de har att ta ställning till? Det borde ju rimligtvis - åtminstone ur ett långsiktigt perspektiv - gynna dig själv också för att uppnå den typ av förhållande du vill ha.
    Jag gissar att du inte berättar detta för då vet du att det i 9 fall av 10 innebär att kvinnan drar sig ur och då blir det ingen sex. Dvs kortsiktigt är det bättre att hålla tyst om din inställning.
    (Den tionde kvinnan är antingen den som tror att hon är den som kommer omvända dig så att du vill ha en riktig relation eller så är hon ute efter samma sak som dig. )

    Sen tror jag du har helt rätt i att för betydligt fler kvinnor än män skapas det en känslomässig bindning när man har sex. Personligen har jag inte sex med någon jag inte finner intressant som person. Har man dessutom bra sex - klart jag blir intresserad och vill ha mer! Eftersom jag har utgångspunkten att jag vill ha ett förhållande. Dock anser jag inte att man äger varandra i ett förhållande och jag är ytterst självständig och självgående ur alla perspektiv, ekonomiskt, socialt osv och skulle inte vilja ha det på ett annat sätt...

    Men jag undrar vad det är jag ska förklara för henne? Varför ska hennes sätt att se på vår relations utveckling vara norm? Ska detta lasso komma per automatik när hon vill ha mer? Hon behöver ju inte vara tydlig i början och säga att du ska sitta hemma med mig och mysa om kvällarna och vara min man eller jag gillar att ha sex med dig så det kan jag tänka mig att ha varje dag, här kommer lassot!!
    Alltså är det inte isf båda parters uppgift att vara tydliga?
    En annan grej jag märker är den markanta förändringen som sker när det är traditionell parbildning på G. Kvinnan, som varit så intressant och kul att hänga med, prata och umgås med blir plötsligt nån sorts matlagande hemmakvinna och går in i en gammeldags kvinnoroll, helt förändrad, varför är det så?
    Jag ska också snabbt in i hennes sociala närverk och bli en hangaround där, vara hennes man på parmiddagarna så hon passar in i normen. "Jag har minsann också en man, inget glasberg här inte!" 
    Det är rätt mysko att träffa en kvinna, ha intressanta, givande, innerliga, blottläggande samtal där man vågar öppna sig och få vara lite knäpp (Det är alltså redan då en relation som ser ut på en visst sätt och båda trivs i den, givande och kul på många sätt)  Men!!   Vad hände nu?   Vart tog allt det intressanta vägen och övergick i själsdödande slentrianmys?

  • Anonym (Brokenhearted)

    Ja jag håller med. Det känns alltid bättre med ärlighet. Då kan man ju gå vidare direkt och det känns ändå schysst och respektfullt även om man kan bli ledsen. Att bara gå upp i rök är ju ett rätt taskigt sätt att bryta på. Jag kan ju tycka att jag är värd lite mer än så, men jag är rätt snabb på att lägga kraschade relationer bakom mig ändå.


    Anonym (Singeldilemma) skrev 2015-03-08 22:11:39 följande:

    Klokt!

    Det är klart att det finns förhållanden som inleds som sedan rinner ut i sanden för att det inte var rätt men jag tänker också att hur man tar det kanske beror på hur det hela avslutas? Om en person är ärlig och säger att det inte känns rätt så kanske det svider om man själv är intresserad men det kan man ju ändå ta rätt bra. Betydligt värre med en person som kanske försvinner från jordens yta helt plötsligt utan förklaring. Då kan man ju känna sig lätt lurad och det är lite svårare att svälja... 


  • Anonym (Brokenhearted)

    Ja jag håller med. Det känns alltid bättre med ärlighet. Då kan man ju gå vidare direkt och det känns ändå schysst och respektfullt även om man kan bli ledsen. Att bara gå upp i rök är ju ett rätt taskigt sätt att bryta på. Jag kan ju tycka att jag är värd lite mer än så, men jag är rätt snabb på att lägga kraschade relationer bakom mig ändå.


    Anonym (Singeldilemma) skrev 2015-03-08 22:11:39 följande:

    Klokt!

    Det är klart att det finns förhållanden som inleds som sedan rinner ut i sanden för att det inte var rätt men jag tänker också att hur man tar det kanske beror på hur det hela avslutas? Om en person är ärlig och säger att det inte känns rätt så kanske det svider om man själv är intresserad men det kan man ju ändå ta rätt bra. Betydligt värre med en person som kanske försvinner från jordens yta helt plötsligt utan förklaring. Då kan man ju känna sig lätt lurad och det är lite svårare att svälja... 


Svar på tråden Tjejer, hur "avslöjar" ni att en kille enbart är ute efter sex?