Oktoberbebisar 2015

En god tanke är att till viss del ställa in sig på att man går 14 dagar över, då blir det inte lika jobbigt tror jag. Nu har jag haft snälla barn, en 4 dagar innan bf och nästa på bf, så jag kan ju inte klaga ändå. För mig blev ju bf nästan att gå över tiden. Tack och lov jobbade jag till 5 dagar innan, så tiden gick rätt fort ändå. Men jag vet både mammakompisar och människor på forum som haft seeega dagar när de gått över. Att vara bland de sista ut i en månadstråd brukar göra väntan än segare. Så när jag hade bf på nyårsdagen var jag med i både december o januarigruppen.

Hos bm inom den kommunala vården är det nog fortfarande ovanligt att göra vul, om du inte haft någon missfalls-/MA- eller utomkvedstendens tidigare och blir skickad vidare till gyn eller liknande.

Hos bm har de kanske bara en enkel utrustning för att kunna bekräfta om huvudet har lagt sig neråt, jag vet att de kollade det på mig i slutet (med första tror jag). De "riktiga" ultraljuden görs åtminstone hos oss på förlossningssjukhuset och där är tiderna mer pressade.

När jag väntade första, hon är 4 år nu, fick de flesta vänta tills RUL:et om de hade en normal graviditet och inte behövde söka för blödningar. Sedan råder det ju delade meningar om många ultraljud påverkar fostret eller ej. Det är ju mest tvillingfödslar med risk för tvillingtransfusion som övervakas strikt då det kan handla om liv eller död. Att bara göra 1 eller 2 ultraljud på magen är det mest normala. Tillväxtultraljud i vecka 32, sker i många landsting bara vid avvikelser i sf-mått.

Det känns som kvinnor överlag har blivit oroligare. Sedan blir det väl mer vanligt att missfallen frodas på forum, då det oftast är sin oro man skriver om.

Sedan är det väl en stor skillnad på att SE ett hjärta slå på vul och att höra ett hjärta slå. Oftast brukar man ha först lyssningen av hjärtljuden efter RUL framåt vecka 22-25 har jag för mig. Det kan vara svårt att hitta fostret då det ör så litet i början och väcker mer oro hos mamman om det inte hittas direkt.

Jag hoppas att ingen tyckte jag ifrågasatte varför många göra flera ul här på fl. För mig är det upp till var och en om man önskar göra flera ul, självvalt p g a oro eller medicinskt befogat p g a tidigare missfall, utomkvedeshavandeskap, cystor, tillväxt eller liknande anledningar.

Sedan var det nog jag som först nämnde att man inte vet riskerna med många ultraljud. Därmed skuldbelägger jag absolut ingen. I de fall, det görs på läkar/bm-initiativ ligger det ju en medicinsk bedömning bakom och görs på goda grunder. Jag tror aldrig att man gör ul i onödan om det behövs för fostret eller mammans säkerhet. Sedan tror jag personligen att inverkan är minimal för annars borde ju enäggstvillingar som kollas varannan vecka bli påverkade.

Däremot är det ju tråkigt om man blir jättestressad av att man måste göra många ul. Där tror jag man bara får acceptera och gilla läget. Det kommer finnas oro ändå runt barnet så småningom.

Självklart får du skriva av dig!

Hur hårt illamåendet och ev kräkningar drabbar varierar stort.

För egen del är illamåendet inte så illa, men matlusten är käpprätt åt skogen. Vrålhungrig blir jag med 2-3 timmars mellanrum den vakna delen. Det är så tråkigt att nästan hela dagarna gå och tänka på vad jag kan få i mig härnäst. Nu verkar väl i alla fall den negativa vikttrenden ha vänt. Den gjorde mig lite nojig. Att inse att man går ner i vikt för att man äter för lite känns inte så kul. Frukosten är som innan, men vid 10 är jag vrålhungrig. Sedan kanske hälften i lunch och sedan vid 2 får jag stoppa i mig ny frukt. Likaså när jag kommer hem vid 5 för att inte börja hulka innan kvällsmaten. Sedan blir det något litet innan läggdags. Ja, jag glömde ett glas blåbärssoppa på morgonen. Problemet är väl att maten smakar annorlunda och att jag har mer ont av torra konsistenser, i kombination av att jag är hård i magen och gissningsvis lite förstoppad, trots 2-3 äpplen per dag och någon näve vindruvor. Denna graviditeten är värre hungermässigt än de två tidigare. Någon matlust har jag aldrig som gravid. Det är ett vågspel att se om den lagade maten funkar. Frukosten går i alla fall något bättre igen.

Jag hoppas någon har en klok fundering om min dag idag.

Igår kände jag mig stressad, då jag har mycket på jobbet som jag måste fixa tillsammans med en kollega, detta område är nytt för mig. Jag höll på att kräkas flera gånger av att jag känner mig så stressad. Var iväg och träffade en kompis och var bara totalt anti alla kläder vi tittade på, då syftet är att dölja magen tills kub är gjort i alla fall. Jag köpte dock ett gravidlinne som planerat. Vid 21 höll jag på och somna sittandes framför melodifestivalen.

Idag har jag varit energisk och förberett det jag kan inför samarbetet med min kollega. Jag har kört tre maskiner tvätt och varit och handlat innan lunch. Sedan hände något, jag började frysa, jag fick lätt ont i magen på vänster sida och behövde göra tvåan. Allt fortsatte så, efter en liten lunch gick jag och vilade middag med dottern. Nu har jag vilat/sovit några timmar.

Jag vaknade av att jag drömde en mardröm. Fråga mig inte var jag var, men jag drömde att jag fick nyttja en hink i ett rum som toalett. Magen totalt exploderade och jag kom fram till att det nog kom blod också och att det var kört. Känslan i kroppen är total trötthet och nu har även tårarna kommit. Jag har fått febertendenser på 37,5-37,8 (ligger under 36,5 normalt). Alla lukter är fortfarande gräsliga, men jag kunde gå upp utan att behöva tvinga i mig blåbärssoppa för att snabbt häva illamåendet. Jag har nu fått i mig en clementin och hoppas obehagskänslorna ska lägga sig. Helst vill jag bara gå och lägga mig och vakna till en bra dag imorgon.

Tror ni det är en indikation på missfall eller MA eller är det bara en slump av dröm och kroppsliga symtom? Har ni fått känningar fysiskt innan kroppen börjar agera ut? Jag har aldrig haft ett missfall, så jag har ingen aning om hur det känns, mer än det jag läst om akut ont och blod. Ont har jag nog inte längre i alla fall. Jag gissar på 7+5 idag, men troligen några dagar längre om man ska se en tendens från andra graviditeters ul.

Just nu känns väntan lång på kub den 17 april. Jag hoppas att det bara är min hjärna som spelar mig ett spratt. Barnen var hängiga torsdag-fredag-lördag, så det kan ju vara ett virus som drabbat mig fysiskt. Puh. Ge mig styrka så jag orkar ta tag i resten av tvätten samt kan göra en planering för resten av våren på jobbet.

Det verkar som mitt mående består. Det blev ingen ordentlig kvällsmat här ikväll. Barnen åt det jag har till jobbet imorgon och tre gånger med samma mat fixar jag inte. Så det blev två kokta ägg, någon macka, en clementin och en tallrik yoghurt. Jag hoppas det hindrar mig från att må pyton i natt och imorgon då blåbärssoppan är slut och jag glömde köpa ny.

Dock kvarstår frusenheten i kroppen, så vi får se om jag kan jobba imorgon.

Jag hoppas allt visar sig vara bra imorgon! Du har inte haft sex nyligen så det är en blödning p g a torra slemhinnor? Sedan finns det väl en del som blöder länge och fostret mår bra. Vi får hoppas på det!

Jag tar oftast Alvedon som brustablett, då jag fått för mig att det verkar snabbare i kombination med att jag har svårt att svälja tabletter även i normalfallet.

Niferexen är ju kapslar, så du kan hälla ut innehållet som är små, små kulor. Jag har tagit dem med en sked yoghurt under tidigare graviditeter. Visst är det inte det mest optimala med mjölkprodukter, men hellre att jag fått i mig skiten. Går säkert med en sked äppelmos också, om man gillar det.

Jag räknar med att få börja efter första blodprovet då mina depåer brukar vara låga. När hb´t sjunker brukar jag bli rejält påverkad. Kanske är det därför jag är så trött nu, men blutsaft i kombination med känslig mage för både smak och lukt höll på att gå åt pipskogen.

Det tar ju normatl 6-8 veckor att förändra sina blodvärden, då nya blodkroppar måste bildas, därför kollar de hb ganska sällan numera.

I början av graviditeten var jag plötsligt sugen på blåbär i några dagar. Nu är det mest att jag inte är sugen på något. Dock äter jag många röda äpplen, precis som tidigare graviditeter.

Vi har inte gjort några vul, men kommer att göra kub den 17/4. Anledningen är att jag vill veta att vi väntar ett levande och  "friskt" barn innan vi berättar för syskonen. 4-åringen hade haft svårt att förstå ett missfall, så det vill man ju slippa. Visst kan det uppstå komplikationer på rul, men i så fall får man ta det då. Den lilla på 21 månader gillar ju bebisar på bild, men kommer ju inte förstå förrän den föds typ. Sambons 10-åring har sambon redan berättat för samma helg jag plussade förstod jag efteråt.

Med första barnet gjorde jag bara rul, men nu känns det viktigare att barnet mår bra, då det skulle påverka familjen mycket mer. Just nu hoppas jag att det bara är mitt hb som spökar, då jag är trött dygnet runt även om jag vilar/sover uppåt 12 timmar, så lite har jag börjat oroa mig för trisomier. Jag har en kompis som fick det bekräftat vid rul efter dåligt resultat på kub plus att jag har en kompis som födde ett barn med många fel för säkert 20 år sedan. Så den här hemska tröttheten är en orosfaktor. Förhoppningsvis påverkar kanske min ålder på 39 och att det är tredje graviditeten på 5 år. Jag har börjat ta järntabletter varannan dag i väntan på inskrivning nästa vecka. Med andra fick jag börja direkt efter provsvaret var klart på järndepåerna, så jag räknar med detsamma den här gången. Tyvärr känner jag snabbt av om hb sjunker med 10 enheter bara, så skulle tippa på att jag ligger runt 130-135 eller under, så det ska bli skönt att få veta.

Nej, jag tror inte att trötthet har någon direkt koppling till trisomi utan till järnet, det är mer min egen oro att jag inte skulle ha turen att få ett tredje friskt barn. Det känns ju som att alla får missfall här, så man blir ju extra orolig när det känns som att man mår mycket sämre den här gången än de två tidigare graviditeterna, men det kan ju hänga ihop med att det är intensivt med 2 barn plus ett intensivt jobb också. Det var nog mer att jag läste en tråd häromdagen om ul och trisomier som satte fart på min oro. Nattetid kan ju tankarna börja snurra.

Hur min senaste kompis mådde under graviditeten vet jag inte, utan den jag tänker på är min kompis som fick barnet för drygt 20 år sedan, den var en väldigt udda graviditet, men jag tror inte de skulle missa både klumpfot, ryggmärgsbråck, vattenskalle och vad det nu ev mer var det barnet hade. Tekniken har ju gått rejält framåt.