Oktoberbebisar 2015

Jobbar du fortfarande? Ibland får man ju mer sammandragningar efter en intensiv dag när man slår sig till ro. Det var så det kändes för mig då det kom mer på kvällarna vid datorn först (två kvällar innan det eskalerade) förutom lite grann vid promenad till och från jobbet.

Läser man här på forumet verkar ju en del haft smärtsamma förvärkar vid vila t o m uppåt flera veckor innan de föder, men man vill ju gärna veta själv för att känna sig trygg och än är ju lite tidigt för dig.

Fortsätter det komma är det ju smart att ringa förlossningen och rådfråga hur man ska göra, det är ju de som är experter. Oftast brukar de ju ge råd om 2 Alvedon och vila eller duscha/bada för att se vilket håll det går åt. Sedan kan ju olika förlossningar säga olika saker.  Ett alternativ är ju att ringa bm imorgon och rådfråga, så får hon göra en bedömning om det är läge att en läkare kollar dig.

Ja, tröttheten har slått till här med. Jag sover ju ändå uppåt 8-9 timmar eller mer om jag har vett att komma i säng lite tidigare eller barnen är på förskolan, men nu på kvällarna är jag inte trött. Sedan blir det ju alltid en kisstur framåt morgonkvisten. Oftast har jag sovit middag 1-2 timmar och ändå är man trött nästan jämt, men det kan ju bero på bristen på frisk luft och solljus. Det är svårt att motivera sig att gå ut för att bara sätta sig, allt annat ger ju i princip sammandragningar inklusive trapporna. Balkongen känns ju inte heller så kul.

Vilken liten goding! Grattis! Då gick det inte så mycket fortare än sist då och igångsättning fick du klara dig utan också.

Jag hoppas ni tar er tid att vara hemma lite mer nu när hon kom så tidigt trots allt, jobbet lär finns kvar.

Har du känt av innan att förlossningen var på g?

Oj, det var värst vad våra bebisar börjar få bråttom ut. Jag hoppas hon har vett att vänta lite, om det inte börjar bli bråttom, så hon hinner växa till sig lite mer. Lycka till!

Här går jag och väntar på 37+0, så bebisen i alla fall är färdig, om något skulle hända, men det är ju 1,5 vecka kvar så tiden går långsamt.

Hur har ni det som är sjukskrivna med era män?

Jag har ju varit hemma en vecka nu för mina sammandragningar och visst har jag lyckats vända lite på dygnet, så klockan blir ofta över 12 innan jag kommer i säng och 10 innan jag kommer upp, då det är skönt att ligga kvar i sängen när jag är slö och kroppen mår bra, utan att ha ont eller sammandragningar. Så igår åt jag lunch när sambon kom hem vid tre, utan barn. Dem hade han ingen brådska att hämta, för de skulle ju inte vara sist ändå ...

Sedan bad jag honom dammsuga ikväll, innan han åker iväg på hemvärnsövning torsdag till söndag och jag har barnen själv, förutom förskola torsdag-fredag. Då fick jag höra att jag gör ju ingenting, så då kunde jag ju ta disken istället. Dessutom undrade han om jag inte borde vilat klart snart. Jag blev så ledsen inombords för det känns inte som han förstår någonting. Det är ju inte så att bara för att jag vilat tillräckligt mycket får jag inga sammandragningar, de kommer ju när jag reser mig, rör mig, ibland liggandes i sängen eller när jag vänder på mig. Men av någon sjuk anledning blir han alltid latare när jag inte är pigg och orkar göra saker. Visst han får ta hämtningar och lämningar samt mornarna med barnen med påklädning, medicin och tandborstning. I söndags fick han åka och handla själv. Återvinningspåsarna har bara hamnat i bilen, så förpackningarna jag hade sköljt ur häromdagen hade han bara slängt tillbaks i vasken igen. Barnen dammsög hallen och köket i söndags (2 och 4,5 år) jag tog en runda efter i hallen, men det kändes, i övrigt är det väl knappt dammsugit sedan jag dammsög sist, d v s för 2,5 veckor sedan, så det skulle verkligen behövas, men det verkar han inte se. Tvätten delade vi på i söndags så han fick ta trapporna varannan gång. Igår var jag utanför huset och gick till Ica några kvarter bort, men det är väl inte det optimala precis, men lite luft behöver jag ju få. Maten lagar han i vanliga fall. Jag stekte pannkakor till barnen i måndags och det kändes både via sammandragningar, i ryggen och tryck neråt.

Hur mycket gör ni andra? Är jag bara lat och borde göra mer när jag har läkarintyg på vila i hemmet?

För min del är det ju så svårt att veta hur mycket vardagsarbete jag ska utföra, utan att det med sammandragningar riskerar påverka tappen och dra igång förlossningen för tidigt. Med andra barnet hade jag mindre mängd sammandragningar till vardags i rörelse, förutom en kväll tror jag, då vi åkte in och tappen hade påverkats och börjat öppnats inifrån och den förlossningen gick ju fort sedan. Jag är i 35+3 nu. 

Jag träffar ju bm idag, så jag får fråga henne om råd också, men man blir ju så besviken. Det vekar som han tror jag är lat och mest sitter vid datorn eller ligger i sängen för skojs skull. Hade jag mått bra hade jag hellre jobbat, skött hämtningar och lämningar och gått med barnen till och från förskolan och fungerat som normalt, även om jag väl även då varit tröttare av graviditeten.

Vi får satsa på att hinna in till förlossningen! Eller börjar du också förbereda dig på att det kan bli hemma eller i bilen?

Det är ett vågat företag du gett dig in på, men jag hoppas du/ni har andra som bär, så du kan fokusera på att packa upp eller så. Se till att vila det du behöver.

Sambon fick en knäpp idé om att skaffa hus när vi blev gravida, men tack och lov lyckades jag avstyra de förhastade besluten. Det hade heller inte passat vår ekonomi så bra just under en föräldraledighet, då han inte har något sparat och sedan tycker jag det tar uppåt ett år att få ordning och skapa hemmet som man vill ha det så det känns mysigt och hemtrevligt, så det hade varit en jobbig inledning på fl att leva i kaos, men alla är vi olika.

Jag hoppas ni hinner flytta klart och komma lite i ordning INNAN bebisen kommer.

Tack för allas respons! Bm höll med mig att han nog är lite bekväm av sig, då vi ju inte vill riskera att bebisen kommer nu med neo och allt.

När vi pratade om det ikväll tyckte sambon att jag hade konstiga prioriteringar att gå ned till Ica och handla lite, trots sammandragningar istället för att dammsuga, då det borde vara samma ansträngning. Jag tyckte jag hade rätt att få lite frisk luft och få komma ut lite någon gång per vecka, samt testa läget vad som funkar överhuvudtaget. Jag är ändå ensam med barnen torsdag till söndag, så det är ju bra att veta vad som är  möjligt.

Att han får dammsuga lite oftare nu skadar ju inte precis. Dessutom dammsög jag hallen i söndags efter barnens försök och det mådde väl kroppen inte särskilt bra av, så jag har testat.

I övrigt var blodtrycket bra, bebisen låg tack och lov fortfarande neråt och hjärtljuden var okej, så det kändes skönt. Nu är det bara en lång väntan kvar. Bm tyckte att de två veckorna till nästa besök går så fort, men det är ju lite skillnad när man går hemma. Jag fick även en ny läkartid bokad om sjukskrivningen behöver förlängas. Bebisen gillade dock inte proben så hon fick en ordentlig kick, innan den valde att flytta på sig och hjärtljuden lugnade sig lite.

Ja, jag tyckte inte det var så stora krav att dammsuga när han ändå är borta hela helgen och jag får sköta mat, tvätt och barnen. Han fick undan disken och snyggt på spisen samt dammsög kök och hall innan han åkte. I vardagsrummet och äldsta dotterns rum hade han väl bara tagit där det var upplockat ... så helt rent är det ju inte. Återstår att se om det går få barnen att plocka upp och dammsuga lite. Tyvärr börjar ju t o m 2-åringen protestera mot att plocka upp efter sig.

Idag hade hon tydligen sagt till sambon att hon inte gillade fröken. Förhoppningsvis testar hon bara reaktionen av att säga att hon gillar och inte gillar saker, för den fröken är den enda hon har kvar från sin avdelning sedan innan förskolan revs, de går i en nybyggd förskola nu.

I natt har min mage varit som en välpumpad boll, så det var svårt att komma till ro och somna. Dessutom hade jag inte gått på toa, så det fick jag gå upp och göra. Jag tycker det är lite onödigt att kroppen styrt om att behöva göra tvåan framåt 12-1 på natten, istället för på morgonen som innan. Sedan har jag börjat få slemspår i trosan, så jag hoppas inte det är ett tecken på att förlossningen vill närma sig. Jag passerar ju inte 36+0 förrän på söndag. Igår fick jag lite ont i magen efter bm kände var huvudet låg och idag gurglar den väldigt, så jag hoppas det inte behöver bli fler toabesök. Att magen töms är ju ibland ett tecken på stundande förlossning ...

Så det är lite nervöst att vara hemma själv med barnen när det börjar dra ihop sig, som tur är har jag en granne hemma i huset i helgen om det skulle bli kris. Sambon är i samma stad som förlossningen, så han är ju inte så långt borta.

Grattis! Vad skönt att allt har gått så bra med en sån liten filur. Det är fantastiskt att de är så starka så tidigt ändå.

Det är lite svårt att förstå att flera har börjat få så tidigt, det var ju bara förra veckan jag själv passerade den veckan och försökte börja ställa in mig på att det kan bli så tidigt om inte kroppen håller sig lugn trots en massa sammandragningar.