Ja herregud Villsågärna du verkar ha fullt upp med busiga Lovisa! Hon verkar verkligen vara full av bus! Adam har mycket upptäckarlusta och så härligt att se att han inte bara betraktar längre utan ger sig in i saker och vågar ta sig fram till främmande personer. Han verkar så stor plötsligt och mycket mer med, kanske har han tagit sig igenom senare utvecklingsfasen?
Ja herregud Villsågärna du verkar ha fullt upp med busiga Lovisa! Hon verkar verkligen vara full av bus! Adam har mycket upptäckarlusta och så härligt att se att han inte bara betraktar längre utan ger sig in i saker och vågar ta sig fram till främmande personer. Han verkar så stor plötsligt och mycket mer med, kanske har han tagit sig igenom senare utvecklingsfasen? 
Alltså jag blir så trött.. Idag vill jag byta ut min sambo som är irriterad och överhuvudtaget inte kan tänka längre än näsan räcker.. Ska försöka sammanfatta men hela veckan har han varit på dåligt humör. Jag försöker prata med honom, lirka lite lätt och tror det beror på avslut av företaget som jag förstår måste kännas även om det är eget beslut. Sambon vill inte prata, är lättstött, irriterad och på dåligt humör helt enkelt. Han är nästan alltid glad och käck så detta är verkligen inte likt honom. Han går omkring här som en osalig ande och kan inte bestämma eller ta sig för något. Rimmar lilla med att man har barn och hund och ta hand om! Jag skulle till frisören kl 10 och sen skulle jag köpa räkor då vi skulle äta det ihop med några vänner här på dagen. Jag stressar hem och finner att inget är klart och Adam jätte mammig när jag kommer hem. Dessutom har jag magknip och sjukt ont i magen. Det första jag får göra är att byta blöja, ser att han har intorkat bajs och frågar när sambon bytte senast, vilket verkar vara i morse vid 8 nu är kl 14. Fixar allt till räkorna, sambon hjälper till givetvis men är surpuppa hela tiden. Adam brukar äta mat och någon frukt till lunch men bara fått mat, dessutom mindre än vad han brukar och är grinig, försöker ge honom en macka samtidigt. Vi går bort till ladan där vi ska äta räkor med våra vänner, Adam sitter bredvid mig givetvis då sambon inte kan underhålla honom medan han äter, faktum är att äter vi tillsammans är det alltid jag som matar - matar sambon så gör han det innan eller efter han själv ätit. Ger Adam lite frukt samtidigt som jag skalar räkor, fixar med tillbehör till alla, innehåller gästerna mm.. Sambon äter sina räkor. Plötsligt får jag världens magknip och måste springa hem! Diarré och jätteont! Sitter på toaletten i 30 min, helt matt efteråt och måste lägga mig ner. Sambon kommer efter en stund och kollar läget och jag säger att jag nog får hålla mig hemma. Säger till sambon att ge Adam den frukt jag skivat upp och att han måste sova em vila snart. Nu kom de hem igen och igen frukt har han fått, sambon hittade den inte (!) och inte har Adam sovit något. Det resulterade i att Adam blev super grinig när han såg mig och bara skulle till mig fast jag egentligen behöver vila. Då får jag styra upp lite mellanmål till Adam och säga till sambon att gå en sväng med honom så han får sova, egentligen för sent men orkar inte ha honom grinig hela eftermiddagen då jag faktiskt är magsjuk. Så arg på sambon nu. Varför kan han inte tänka själv!? Måste jag alltid styra upp allt? Och om han mår dåligt varför inte prata om det som trycker honom? Grrrr!
Oj, förstår att du är arg. Låter helt galet i mina öron. Han verkar verkligen inte må bra. Låter helt avtrubbad och som att han inte "är med". Stackars dig som blir magsjuk också mitt i detta Han låter nästan lite deprimerad eller så är det kanske en livskris han går igenom? Oavsett ska du nog ta det på allvar. Behöver han kanske prata med någon?
När du piggat på dig från magsjukan så hoppas jag att ni kan prata och att han kan formulera vad han behlver för hjälp för att orka. Om inte - res bort några dar med Adam. Ge honom tid att återhämta sig och visa att det inte fungerar att ni umgås just nu om du ska ha två "barn". Mår han dåligt så blir det ju inte bättre av att han stöter bort dig. Ni måste ju kunna prata med varandra i så fall. Att inte byta blöja på sex timmar och glömma ge mellis och inte söva. Det är ärligt talat under all kritik så förstår verkligen att du reagerar.
Kanske du ska göra ett schema med tider för mat och sömn och sätta på kylskåpet eller nåt? Det är kanske för mycket för honom att komma ihåg just nu. Det gjorde jag i början på sommaren då vi skulle vara lediga två månader ihop för jag vill inte behöva tjata och påminna. Samtidigt hade han ju då inte lika bra koll eftersom han inte varit hemma på heltid. Underlättade mycket för oss.
Stora kramar och krya på dig!!
Tack vänner för era kloka ord! Inte alltid lätt att leva i en relation även om det är med mannen i mitt liv som vanligtvis är en positiv, stöttande och på alla vis underbar person. Hade en jobbig natt, ont i en arm som värkte och gjort så ett tag, Adam flyttade in i eget rum igår och vaknade givetvis mitt i natten och behövde tröst. Sen började det spöregna, åska och blixtra så det tog ett tag att somna om. Sen vaknade Adam kl 06! Så inte så pigg imorse och behövde vara i fred och sa till sambon att ge sig ut och springa så vi kunde prata sen. Det visade sig sen när vi pratade att han visst gett Adam mellanmål, bara inte frukten utan han hade fått macka istället. Han hade heller inte förstått att Adam skulle sova och tyckte schemat jag gjort var jättebra. Han erkände att han inte riktigt har grepp om Adams dag och vilka konsekvenser det kan få och att det oftast går ut över mig. Sen sa han också att detta varit ett omtumlande år för oss, hans styvfar gick bort, hans mamma sålde deras stora hus och sambon enda barnet och fick hjälpa till mycket under tiden jag var höggravid, vi fick barn och nu ska han lägga ner sin verksamhet sedan 7 år tillbaka.. Visst påverkar detta och svårt att sätta ord på känslor. Jag har ju också börjat prata om ett andra barn och han är kluven för han tycker att detta med att få barn har tagit mycket på mig och att jag oftare klagar nu och inte verkar mår bra.. Och att de tagit mycket på mig både fysiskt och psykiskt.. Och att det blir slitsamt mellan oss och hur skulle vi då klara av två barn?! Han tycker också att vi har svårt med kommunikationen i vardagen och att jag ofta är irriterad och att han inte orkar ta upp saker utan blir då tyst och sluten. Allt detta sammantaget har han grubblat på i veckan och inte vetat hur han ska formulera.. Ja vad säger man? Jag sa att det delvis är en inställning till livet man måste ändra på går inte leva som förut utan saker måste planera mera med barn. Att jag fattar att det blir asjobbigt med två barn men kan andra så kan väl vi? Att man inte alltid orkar svara korrekt efter sömnlösa nätter och att jag behöver få gnälla av mig till honom även om jag älskar Adam över allt annat och t o m pratar om fler barn!
Jag tror att det handlar om att mycket har förändrats och han inte riktigt vet hur han ska tackla situationen. Tror och hoppas det blir bättre när han varit hemma ett tag också. Jaja det känns i alla fall bättre och vi ska forsätta prata. Nu kommer min pappa hit och vi ska beställa hyrbil till vår semester i Spanien, vi åker 21 september!
Hoppas ni alla har en bra dag!
Kram
Vilken natt.. Märkte igår att Adam höll på att bli förkyld. Somnade i sitt egna rum, allt gick bra men vaknade kl 01:30 första gången och kunde då ta upp och vagga honom så han somnade om. Vaknade igen kl 04, tog upp och vaggade honom i famnen men la ner honom för tidigt och då var det kört och han ville inte somna om! Efter en timme testade jag bröstet men eftersom han inte får somna vid bröstet längre så blev han arg varje gång jag tog bort det. Det enda som hjälper är att jag ska bära och vagga honom i famnen, i vår säng vill han inte ligga och sambon får inte bära honom.. Eftersom jag har ont i vänster överarm så blir det jobbigt efter ett tag så försökte hitta alla möjliga lösningar. Kl 05:45 tog jag in vagnen och efter ett visst motstånd somnade han där kl 06.. Och vaknade igen 06:45!! Då la jag honom vid bröstet i sängen och då kunde han sova till 07:30 sen var det om än snorig, fullt ös i sängen! Nu väntar jag på att Adam ska sova förmiddag så jag kan få sova jag med. Blir ingen förmiddagsträning idag!
Hur har ni andra haft det?
Kram
Men usch, att allt elände ska hända samtidigt! Hoppas verkligen du har kunnat sova lite.
När det gäller din sambo så verkar vara väldigt introvert, ett tips är att läsa boken som heter just så av en Linus någonting.
Har lite samma problem hemma, och har ibland svårt att inse att det är som är självklart för mig är inte det för honom.
I helgen var jag borta och när jag kom hem sa han "ja, det är ju full fart hela dagen nu" och jag insåg att det var oerhört nyttigt för min man att vara ensam en helg!
Stor kram vännen
Usch Johjen, mycket nu!! Förstår att det är jobbigt.
Ang natten så känner jag igen det. Lovisa har ju varit förkyld några dagar. Har fått ge henne flaska på natten och även alvedon för att få henne att sova. Man får hitta sitt sätt då de är sjuka eftersom inte många barn (om några?) klarar av att sova hela natten då. Vi har ju valt att inte vagga utan vant henne vid att kunna komma över och somna i vår säng då det är jobbigt t ex pga tänder eller att hon är sjuk. Söver annars om i sängen. Lägger ner och lägger hand på, buffar osv. Så här har jag haft tur och hon har somnat om efter flaska ( har ju ätit sämre på dan nu då hon är sjuk) och alvedon och sen sovit ok nära mig. Ligger bredvid mig och lägger en hand på mig. Gullungen! Har även tänder på g plus förkylningen så då blir det ju lite mycket på samma gång. En sak att tänka på är ju att när de blir lite större så behöver de ju inte gallskrika för att ha ont längre utan att böka runt och inte kunna komma till ro kan vara ett tecken på smärta. T ex i öron, hals osv vid förkylning så testa med en alvedon i natt om han har svårt att somna eller vakna. Vet ju att din sambo är emot det men nu är det ju din sömn som störs så tycker att du gör som du vill här i egenskap av mamma
Ang sambon så är det ju jättebra att ni kan prata men nog bra tips från Irma ang boken. Hoppas ni kan ha en bra dialog framöver.
Kram
Han är nog inte ensam om det om det kan vara en tröt
Jag var med och ordnade en hel helg för de nybörjarna inom vår hundras och alla aktiviteter man kan hitta på, så det var mycket logistik, mycket spring fram o tillbaka i skogen men också väldigt trevlig samvaro med härliga människor! Men jag kunde inte hålla mig från att le när maken sa det där...tänkte "Nähä? Men så har jag det varje dag, därutöver får du mat på bordet osv"...Det kommer att bli oerhört nyttigt för honom att vara pappaledig i två månader
Kram!
Usch, har ont i halsen och känner mig frusen och urslig Blä!!!