Min man vill inte att vår nyfödda ska sova i vårt sovrum!!

Det här var det sjukaste jag har läst! Du vet inte ens hur det är att ha en nyfödd, och du tror att du kan sätta gränser för litet barn som knappt förstår nått haha skrattretande! En nyfödd behöver känna sig trygg, bebisen blir inte trygg av att stänga in hen ensam i ett rum, hur självisk får man vara? Ush jag tycker synd om ditt barn som kommer ha en sån hjärtlös mamma!

Barnet ska absolut sova med minst en annan trygg person. Om det är mamma eller pappa eller mormor spelar ingen roll men att sova ensam är i känslan hos det lilla barnet förenat med livsfara! Det är helt beroende av er omsorg och ska absolut inte lämnas ensamt. Om pappan inte vill sova med bebis så fine- då får han sova i ett annat rum. Men bebis ska INTE sova själv! fatta så fruktansvärt utelämnad bebis skulle känna sig- kan ju inte sätta ord på sina känslor eller själv gå till er för tryggheten. Ni måste tillfredsställa barnets behov av att få känna sig tryggt och älskat- det är ett barns rätt och alla föräldrars plikt!

Jag tycker man ska göra det så enkelt som möjligt för sig själv. För oss innebar det att barnet sov nå nära som möjligt, ofta i samma säng. Bebisar vaknar typ jätteofta i början, och om man måste springa upp varje gång så stör man sin egen sömn i onödan. Jag både matade och böt blöja i sängen. Första barnet flaskmatades och då hade vi förberett flaskor i kylen. Mannen fick värma dom och kunde sedan somna om, medan jag matade. Med andra barnet (som ammades, GRYMT praktiskt nattetid!) så låg vi ner när han åt, vilket innebar att jag lärde mig sova och amma samtidigt. Vi hade spjälsängen så nära att jag inte ens behövde kliva ur sängen för att lyfta över dom.

I början är det mest bekvämt att bebisen sover hos en då den vaknar några ggr under natten o ska ammas. Skaffa ett babynest så sover den säkert mellan er.

Opraktiskt att inte ha bebisen i samma rum. Ska du amma? Du kommer fâ springa en hel del och sitta och vaka pâ bebisens rum, lär inte bli roliga nätter. Om du inte ska amma sâ blir det väl både du och din man som kommer förlora en massa sömn pâ det viset. Jag tror inte att din man har tänkt sig in i hur det är att ha en liten nyfödd, han har nog inte tänkt pâ det praktiska.

Hur hade ni förbrett flaskorna?

Vår son skulle sova i vagga bredvid vår säng var det tänkt. Slutade med att han helsov i vår säng i säkert 1 år och nu kommer han in till oss när vi precis lagt oss så sover vi ihop. Han är 3,5 år.

Nej, det är inte bäst för barnet att sova själv. Ibland(väldigt ibland) kan det vara det, men inte per se. Påminn honom om att vi är däggdjur vi med.

Att få barn, en snabbguide.

Barnet föds, ni åker hem, allt känns stort och häftigt. Bebis sover bra och efter 1,5-2 veckor känner ni att ni har koll, at det här funkar bra.
Då börjar den lilla rackaren utvecklas. Plötsligt är h*n vaken långa stunder i taget, framför allt nattetid. Hungrig är h*n också, och vill helst äta all vaken tid. Och snutta all sovande tid. Magen börjar fungera på riktigt och bebis får ont Ni börjar tro att h*n har kolik, men plötsligt vänder det. Bebis är idel solsken och börjar sova nattetid, ibland med så lite som 3-4 matpauser under natten. Ni börjar få koll! DÅ slår ett utvecklingssteg till, och plötsligt fungerar inte en enda av de rutiner som ni jobbat så hårt på att få in.
Det är skrik och gråt och tandagnisslan. Ett litet tag. Sen blir det bättre igen!
Bebis är idel solsken och börjar sova nattetid, ibland med så lite som 3-4 matpauser under natten. Ni börjar få koll! DÅ slår ett utvecklingssteg till, och plötsligt fungerar inte en enda av de rutiner som ni jobbat så hårt på att få in.
Det är skrik och gråt och tandagnisslan. Ett litet tag. Sen blir det bättre igen!
Bebis är idel solsken och börjar sova nattetid, ibland med så lite som 2-3 matpauser under natten. Ni börjar få koll! DÅ slår ett utvecklingssteg till, och plötsligt fungerar inte en enda av de rutiner som ni jobbat så hårt på att få in.

OSV