• Pappa75

    Vart går gränsen?

    Hej, jag är pappa till en kille på snart 5 år. Jag är nyfiken på var andra föräldrar drar gränsen när det kommer till att låta barn ta konsekvenser av sitt agerande och att ta ansvar för vad dom gör.Man kan ju såklart ställa högre krav på äldre barn och tonåringar men vid vilken ålder ska man börja ställa krav på ansvar och att ta konsekvenser av sitt agerande? T. ex. om barnet spiller ut dricka vid matbordet, vem ska torka upp det? Om barnet tar till sig för mycket mat när man äter, ska han/hon "tvingas" äta upp det? Om de vägrar att ta på sig tillräckligt med kläder när de går ut, vem hämtar extra kläder? Om vi direkt utesluter alla konsekvenser som vi vuxna på förhand tror/ser kan leda till att barnen skadar sig, är det alltid rätt att låta barnen ta konsekvensen av sitt agerande? Om det finns undantag, vilka är de undantagen? Ska dom alltid städa efter sig när de lekt? Jag är också nyfiken på hur ni hade agerat i denna situation(som hänt på riktigt): I somras(då han var ca. 4,5 år) skulle vi åka hem efter lite semester, vi hade packat bilen färdigt och skulle gå och sätta oss i bilen. Vi gick över en lite gräsplätt och eftersom det regnat på natten var det lite blött i gräset. Lillkillen blev tillsagd (eftersom vi vet att han har svårt att bara gå lugnt och stilla) att gå försiktigt till bilen. Det ignorerade han, hoppade och studsade ett par meter och trillade och satte sig på knä i gräset. Han fick 2 blöta fläckar, en på varje knä, som var något större än en femkrona i diameter. Han gnällde lite och när vi kommit fram till bilen var han arg för han var blöt och ville byta byxor. Vad hade ni gjort då?

  • Svar på tråden Vart går gränsen?
  • Anonym (Mamma 1)

    Jag låter min 13 -månaders redan nu hjälpa till.
    Hon har slagit sönder ett par tallrikar och då får hon hjälpa till att plocka ihop och att dammsuga. 
    Alltid torka av brickan själv vid stolen efter man ätit, självklart torka munnen själv först, även om man får ta det sista, så klart.
    Smutsiga kläder och blöjan får man kasta i korgen själv.

    En femåring som spiller ut mjölk tycker jag absolut ska torka upp själv först, finliret får man väl ta själv sen då. 

    Barn har ju inte konsekvenstänk, de fattar ju inte varför de inte ska hoppa i gräset.
    Det måste höras i föräldrarnas språk. "Här kan man halka och bli blöt" istället för "gå försiktigt". Detta har mina föräldrar använt, funkar mycket bra. Jag hade förresten inte bytt några byxor.

  • Yonndax

    Jag hade inte bytt byxor om det inte var mer blött än ca två 5 kronor. Kanske är lite obehagligt men inte skadligt. Hade sonen vält ut mjölk hade han fått hjälpa till att torka upp. Lika dant om det hänt nån annan olycka. Sonen städar undan alla leksaker själv när det är dags att dammsuga. De hamnar inte alltid där det är tänk men det blir bättre och bättre. Tvätten är lite svårt då vi just nu inte har ett bra system för det då det är lite trångt. Lika så disken. Sonen når inte upp att ställa saker på diskbänken eller i diskmaskinen men han får hjälpa till att duka bordet och att plocka undan efter att vi har ätit. Sonen har precis fyllt 4 år.

  • nozpa

    Min snart 3½ åriga tjej hade fått sitta med byxorna i bilen. Hon torkar upp om hon spiller, givetvis kan vi hjälpas åt också. Men hon får hämta hushållspapper och börja.

    Går vi ut och hon inte vill ha mössa/vantar och man vet att hon kommer frysa och inte har möjlighet att gå in direkt då så tar jag alltid med det ändå.

    Springer hon in med stövlarna så får hon hjälpa till att torka/plocka upp ev löv, grus osv, innan hon kan göra något annat.

    Kläderna ska ligga i tvättkorgen, inte på golvet bredvid, är favoritgosedjuret inte i sängen när hon ska sova får hon leta upp det själv, eller sova utan. (Undantag vid övertrötthet, sjukdom osv).
    Händerna tvättas med tvål och vatten innan man får hjälpa till att laga mat/baka. Annars får man inte hjälpa till.
    Har man inte plockat undan så tar man inte fram nya saker.

    Ungefär så har vi det. Låter kanske hårt, men har inga större problem att hålla sakerna. Och vi är såklart med och hjälper till också. Inte alltid, men man märker när det är läge att göra det tillsammans.

    Min 20 månaders hade jag bytt byxorna på.

  • Ellie

    Håller väl i stor sett med ovanstående, men vill lägga till att jag aldrig tycker det är ok att tvinga någon att äta upp maten, även om man tagit till sig för mycket på tallriken. Jag äter inte heller alltid upp som vuxen, men det har tagit lång tid att "våga låta bli" eftersom man blev lärd att man skulle äta upp allt.
    Jag ser inte anledningen till att tvingas äta upp all mat. Viktigare att man vet när man är mätt.
    Tar ett barn alltid till sig för mycket så kan man hjälpa till att visa vad som är lagom, och säga att det är bättre att ta mer om en stund när det första tagit slut. Man får prata om saken helt enkelt.

  • cosinus

    Om de spiller, ja då får iaf 6-åringen hjälpa till att torka upp och de två äldre 8 och 10 får torka upp själva. Jag kan hjälpa med att flytta undan stolar och sånt och kolla så de får med allt. 4-åringen slipper men det är dags snart även för henne att iaf hjälpa till att hämta papper. Jag vill att de ska kunna om de spiller på skolan/hos andra. Man torkar upp efter sig helt enkelt även om det inte var meningen.

    Mat brukar inte vara ett problem, de brukar inte ta så mycket.

    Ska vi ut och vara ute hela dagen, ja då ser jag till innan att de har nog med kläder. Har vi möjlighet att gå och och ta på mer ja då får de frysa och sen går vi in och tar på mer. Ska vi iväg en bit så får de frysa tills de gnäller och som av en händelse har jag med en extra fleece-tröja. Jag bråkar inte om kläder om det inte är heldagsutflykter på vintern där ett fruset barn riskerar att lida i flera timmar. Alla mina ungar har provat åka till dagis i -25 utan ytterkläder, sen brukar de inte tjafsa om det på några veckor.

    Om de halkar och blir blöta får de sitta blöta i bilen såvida de inte är totalt dyngsura. Samma och de spiller på sig, inte letar jag upp nya kläder såvida de inte blött ner sig totalt. "Det torkar" har nog mina kunnat säga från 2 år eller så :)

    Jag försöker att låta ungarna utsättas för så mycket konsekvenser som möjligt för även om de inte erkänner det så lär de sig något. Sen kan jag vara snällare om det uppenbart är en olyckshändelse än om de lekt och är varnade innan att det där förmodligen inte kommer gå bra.

  • nozpa

    Angående maten så tvingas ingen att äta upp. Och man får efterrätt även om man inte orkar äta potatisen.

    Brukar dock få dom att smaka på allt. Och så får dom sitta kvar tills vi andra är klara, eller i alla fall tills lilla vs storasyster är klara. Vi vuxna kan ju sitta länge ibland. Det tvingas dom inte till.
    Men det är inte okej att äta 1 köttbulle och springa in i sängen/soffan och kolla surfplattan eller så. Då får man vänta tills barnen vid bordet är klara innan man får gå. Men man måste inte äta.

  • Tow2Mater

    Jag brukar torka upp; fast han kan och gör det själv på dagis.

    Tvingas inte äta upp allt, men jag brukar säga vad och ibland hur mycket jag vill att han äter av maten, inom rimlig gräns - vill inte höra "jag är hungrig" tre minuter efter middagen.

    Jag brukar ta med extra kläder om jag anser han inte har tillräckligt på sig; han är varmare än mig, så det är ofta svårt att avgöra. Vägrar han ta på sig i mitt tycke 'tillräckligt med kläder' går vi inte ut; jag vänder inte om för att hämta mer, om det inte är t ex glömda handskar.

    Städar ibland, ibland inte, ibland hjälps vi åt. Inga principer där.

    Han blir oftast blöt om det finns en blöt plätt ute. Själv vill han sällan byta, brukar få se till att han byter blöta kläder om jag har torra med, men knappast bara för ett par småblöta knän.

    Han borde börja hjälpa till mera hemma, men det har inte kommit längre än till funderingsstadiet hos mig ännu om vad som skulle vara lämpliga uppgifter....

  • mammalovis

    Om 4-åringen spiller får hon hjälpa till att torka upp. Jag torkar där det kan bli värre skada och försöker lära henne att torka från ytterkanterna. Självklart beror det också på hur bråttom man har.

    Vad gäller maten får man begränsa mängden från början. Att äta upp allt är ingen bra metod, däremot vet man ju hur mycket sitt barn borde orka äta. Att bara ta till sig för att sedan slänga är inte okej.

    Idag fick jag strida med dottern på förskolan då hon ville gå ut i tunn långärmad t-shirt när det var 6 plusgrader ute. Då det inte var självklart att hon skulle inse att jacka behövdes testade vi inte motsatt variant utan hon fick göra som de gjort på förskolan tidigare under dagen. Visst hon protesterade, men jag gav mig inte. Gäller det vantar av och på hade jag plockat med ett par ändå.

    Vi försöker få henne att plocka med några dagars mellanrum, men är dåliga på att tjata om det. Ser rummet ut som ett bombnedslag klarar hon inte av att få allt upplockat utan måste få hjälp om det ska bli dammsuget.

    Med så små blöta fläckar hade vi inte bytt om det inte var ett kalas vi skulle på, men då hade vi nog snarare bytt när vi kom fram.

Svar på tråden Vart går gränsen?