ni med autismerfarenhet...hur tusan är det tänkt man ska orka
En annan sak som tillkommit är väl att hon har sånt oerhört temperament och sällan är nöjd.
Utbrotten avlöser varandra och hon blir vansinnigt arg. Skriker rätt ut så de ringer i öronen så fort något går emot.
Hon vill också ha absolut och ständig uppmärksamhet. Kan på inget sätt leka själv någon stund.
Sitter jag ned på golvet går det bättre. Då kan hon pyssla på med sitt en stund. Men så fort jag reser mig upp går larmet. Och gud nåde om jag skulle komma på att försvinna ur hennes synfält!
Detta beteende har hon oftast inte när vi är borta dock. Tex på öppna förskolan är hon riktigt 'självgående'
Annars är det bara mmmmm mmm mmmm i en gnölig ton hängandes i mina byxben