Vi runt 30 som plussat för första gången!
BFMaj
1 Maj Ia85, 29 år
22 Maj Stiffin, 30 år
Juni
7 Juni Diamant, 30 år
Juli
9 juli (ÄL)/11 juli (BM) Ellonbellon, 28 år
Augusti
Tack diamant! <3 känns bra att ha plussat igen, kommer att kännas ännu bättre om jag tar mig förbi dag 4+4 utan att börja blöda.. Är bara i 4+0 än så länge.. :)
Hej på er!
Vad skönt att det går framåt för de flesta!
Diamant - hoppas det ordnar sig och inte är något allvarligt!
Själv har jag i flera veckor haft småont i ena skinkan, men denna vecka har det eskalerat något otroligt och igår kunde jag inte göra någonting! Inte sitta, inte stå, inte gå på toa.... Läst på nätet att det kan vara falsk ischias eller foglossning. Vet att jag har foglossning också, och har överrörliga leder sedan tidigare så det är väl säkert det. Men klarar inte av 7 månader med att inte kunna göra annat än att ligga i nästa-foster-ställning.
Inte kan jag ringa BM heller för det är ju helg.
Men annars mår jag bra, ser fram emot julen då jag går in i vecka 13, jag tycker det har gått väldigt fort de senaste veckorna. Skönt! :) Nu längtar vi bara till 4 feburari då det är dags för UL och förhoppningsvis få veta vad det är för sort där inne :)
Funderar och är orolig! Har tidigare haft molande värk i magen ( kännt ngt) men det har upphört nästa helt. Knappt känt ngt på tre dagar! Däremot så ömmar brösten fortfarande..
Tänk om det slutat växt där inne i magen? Är jätteorolig!
Har gått in i vecka 13 nu, så nu känns det ganska skönt. De flesta vet, men på jobbet väntar jag lite tills chefen är tillbaka, tycker han ska veta det före "alla andra".
Men hela släkten vet i alla fall, och det är det viktigaste! Några vänner vet också, men vi har inte direkt planerat att outa det på facebook så en del får väl veta det efter vart.
Men otroligt skönt att ha passerat vecka 12!!
Alltså ibland förstår jag mig inte riktigt på mina egna reaktioner...när jag blev gravid i våras visade det sig strax efter att två bekanta också var det, endast nån vecka efter mig. Nu i dagarna har de fött sina barn och skickat bilder etc. Fast jag är glad för deras skull, och fast jag är gravid igen i v 19 så kan jag inte låta bli att påminnas om missfallet i våras och att vi också skulle ha blivit föräldrar nu, och så blir jag ledsen. Hade jag inte varit gravid igen så hade det ju varit förståeligt, men i det här läget med nästan en halv ny graviditet avklarad verkar det lite irrationellt... Vet inte om jag kan skylla på hormonerna...?