Kvinna - har främmande karlar erbjudit dig praktisk hjälp?

Jag åkte tunnelbana i Sydney ensam mitt i natten. Jag var 18 år. Längst bort i vagnen satt en grov, ärrig man som såg allmänt "farlig" ut och tittade på mig hela tiden. Det var bara han och jag i vagnen. När jag reser mig och ska gå av reser han sig med. Jag var säker på att något hemskt skulle hända. När vi gått av och står på den mörka perrongen kommer han fram till mig och sa att jag inte borde gå ensam mitt i natten. Han frågade om jag bodde långt bort och insisterade på att följa mig hem, så jag skulle slippa gå ensam. Jag var skitnervös hela vägen. När vi kom fram till mitt hostel önskade han mig god natt och en fortsatt trevlig vistelse i Australien. Han skulle därefter gå tillbaka till tunnelbanan, för det visade sig att han egentligen skulle gå av på en annan perrong. Jag tackade för hjälpen men önskar att jag inte hade förutsatt att han skulle göra något dumt. Skenet kan bedra.

Ja, oftast med att bära ut varor från affären. Sällan av svenska män dock, utan det har varit utländska män eller män av utländskt ursprung.

Utomlands ja, inte inte i Sverige vad jag kan komma på men det har säkert hänt.

Aldrig någonsin.

Räknas sånt? I så fall, i stort sett varje gång jag går ut utan barn och sambo.

Jodå, ganska ofta när jag springer på helt vanliga affären. Orsak? Jag är så inihelvete kort att jag inte når ner i frysdiskarna. På riktigt. Allt jag ska ha är alltid längst in längst ner, och de där frysboxarna är ju 140 cm höga 

Men det är ju trevligt att få lite hjälp.

Sann historia:
Jag var höggravid och jobbade i kiosk med lucka. En kund ville ha just den sortens glass, som låg i kartongen längst ned. Det var tillräckligt svårt i vanliga fall att nå, och med magen i vägen var det omöjligt. Jag ställde mig på tå, föste magen över kanten på frysboxen och sträckte mig ned. I nästa sekund låg jag med huvudet före i boxen, mammaklänningen runt höfterna, och bara mina ben och de rejäla mammatrosorna stack upp. Tur det fanns en till anställd där, som kunde hjälpa mig upp ...

Ursäkta men: hahaha! Vilken syn!
Tur att du fick hjälp upp.

Förlåt mig, men jag garvade högt åt det där. Hoppas du gör detsamma, så här i efterhand 

Ja, det tog några år, men sedan såg också jag det roliga i alltihop!