BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Ca 30 timmar efter de första värkarna där på natten till den 3 april föddes vårt lilla charmtroll. Så han kom på min födelsedag trots allt. Det var en väldigt utdragen förlossning med först en lång latensfas (typ från 2 på morgonen till 19 på kvällen) Vid åtta var vi på förlossningen och jag var öppen 4 cm och slapp därmed åka hem igen. Fram tills jag var öppen 7 cm klarade jag mig utan något smärtstillande alls även om det var jobbigt men just vid 7 cm tog det stopp och då började vi med tens och värmekudde vilket jag överlevde på en halvtimme innan jag testade lustgasen. Vilken skillnad det blev trots att jag fortfarande kände allt. Detta var runt 2 på morgonen. Krystningarna var jobbiga och jag var väldigt nära att ge upp allt när de kom. Men just då var det skiftbyte och den bestämda barnmorskan och undersköterskan såg till att jag inte fick ge upp. De tvingade mig att byta ställning för att vi skulle få ut honom men dt var många gånger jag bara ville ge upp för det kändes som att huvudet aldrig ville komma fram även om jag fick känna på det. Men till sist kom bara hela bebisen ut med en krystvärk och så hade jag mitt lilla underverk på magen.

Blev bristningar på insidan för han hade satt handen vid huvudet som Stålmannen så dels hade det gjort det svårare för mig och dels hade han skurit upp insidan. Vi blev även tvungna att stanna en stund på komplikationsavdelningen (eller vad den heter) för jag hade feber och kunde inte kissa. Men nu är allt bra och vi befinner oss på familje-BB och försöker förstå att nu är allt över och det stora föräldraäventyret har börjat.

Tänk att amning ska vara förknippat med skuld. Vi har fått till mitt drömsystem nu (nästan), vilket innebär att jag ammar (med amningsnapp - bröstvårtorna Har inte hämtar sig helt än) och pumpar om vartannat, vilket innebär att maken (eller vem som helst) kan ta hälften av matningarna och jag kan köpa mig frihet och sömn. På tis ska jag tex på mitt fösta egna äventyr - åka till frissan.

På natten tar maken det första 4-h-passet och han sover i gästrummet med w i sin babysäng bredvid och jag sover ensam i tyst sovrum. Efter 4 h går jag upp och kollar dem (de har sovit varje gång hittills), pumpar brösten och går och lägger mig igen. Efter sina första 4 h har maken ok på att byta om han vill, men än så länge har har han kommit med W först på morgonkvisten, så jag har sovit runt 7-8 h/natt nu sen Vi kom hem från BB.

Jag inser att vi har fått en enkel bäbis, ta i trä. Maken tror nästan att det är fel på honom.

Jag menar inte att vara mallig och trampa någon på tårna, (han kan ju bli ett vaket skrikmonster imorgon) jag vill bara berätta att jag älskar bröstpumpen som underlättar livet så, om det kan inspirera någon mer.

Tack för tipsen!

Jag har MammaMage-appen, men jag har bara tränat en gång. Det är så jävla tråkigt med såna där "löjliga" små övningar, och ännu tråkigare när man inser att man inte ens kan sitta mot en vägg längre (jägarvila)...

Däremot har jag finfin träningsvärk efter att ha gungat med Josefin på pilatesbollen, jag tänker på att aktivera bäckenbotten och bålen, och nu känns det både i rumpa och mage :)

Det där receptet på fruktsallad, herregud vad gott det verkar vara! Måste nog handla lite ingredienser imorgon :)

Jag har också laddat ner appen men inte kommit mig för att prova ngt, håller med om att övningarna ser så tråkiga ut i början ;)

Haha! Jag satt precis o googlade om chiapudding, tänkte se om det finns på vår ica-affär (vilket jag gissar). Jag o gubben började vårt nyttiga liv igår, eller, snarare att vi inte ska äta kakor o godis varje dag... Har insett att de sista 6-7 kilona inte kommer ramla av sig själv.

Idag har vi varit på första bvc-besöket och det har bara lett till att jag nu sitter och gråter och känner mig som jordens sämsta mamma. Är så fruktansvärt arg och besviken på mig själv och fattar inte varför min kropp aldrig någonsin kan göra det den ska:(

Tycker ju att amningen fungerat så bra. Hon äter 20-30minuter och är nöjd 2-4timmar. Sover bra på natten och är allmänt nöjd mellan målen, inte slö utan bara nöjd. Dessutom har jag ju den här gången verkligen fått uppleva att det är MYSIGT att amma, inte haft den där äckelkänslan som jag hade när jag ammade första barnet.

Hur som helst hade hon bara gått upp 30g sen vi åkte hem från BB för 12 dagar sedan och väger nu 2930g. Hur är det möjligt att hon inte gått upp mer när jag HÖR tydligt att hon äter och hon är så nöjd?

Som grädde på moset har jag (precis som jag misstänkte) åkt på en infektion i hela höger bröst. Såret varar och hela brösten ilar och gör fruktansvärt ont. Bara sedan igårkväll har det blivit mycket sämre, så pass att jag inte klarat att amma från den sidan alls och nu har jag så ont att minsta lilla jag rör mig så att vårtan rör amningsinlägget så vill jag bara skrika. Så nu får/bör jag inte amma alls därifrån och har fått med mig en hel påse grejer hem för att tvätta rent:( och eftersom höger bröst redan har mindre mjölk än vänster så måste jag försöka pumpa pumpa pumpa för att inte det ska ta slut helt.

Så med andra ord ska jag ha ett bröst mindre att amma ifrån men samtidigt känna press att jag ska få henne att gå upp i vikt! VARFÖR kan det inte bara få fungera? Fy fan så värdelös jag känner mig idag!

Idag har vi varit på första bvc-besöket och det har bara lett till att jag nu sitter och gråter och känner mig som jordens sämsta mamma. Är så fruktansvärt arg och besviken på mig själv och fattar inte varför min kropp aldrig någonsin kan göra det den ska:(

Tycker ju att amningen fungerat så bra. Hon äter 20-30minuter och är nöjd 2-4timmar. Sover bra på natten och är allmänt nöjd mellan målen, inte slö utan bara nöjd. Dessutom har jag ju den här gången verkligen fått uppleva att det är MYSIGT att amma, inte haft den där äckelkänslan som jag hade när jag ammade första barnet.

Hur som helst hade hon bara gått upp 30g sen vi åkte hem från BB för 12 dagar sedan och väger nu 2930g. Hur är det möjligt att hon inte gått upp mer när jag HÖR tydligt att hon äter och hon är så nöjd?

Som grädde på moset har jag (precis som jag misstänkte) åkt på en infektion i hela höger bröst. Såret varar och hela brösten ilar och gör fruktansvärt ont. Bara sedan igårkväll har det blivit mycket sämre, så pass att jag inte klarat att amma från den sidan alls och nu har jag så ont att minsta lilla jag rör mig så att vårtan rör amningsinlägget så vill jag bara skrika. Så nu får/bör jag inte amma alls därifrån och har fått med mig en hel påse grejer hem för att tvätta rent:( och eftersom höger bröst redan har mindre mjölk än vänster så måste jag försöka pumpa pumpa pumpa för att inte det ska ta slut helt.

Så med andra ord ska jag ha ett bröst mindre att amma ifrån men samtidigt känna press att jag ska få henne att gå upp i vikt! VARFÖR kan det inte bara få fungera? Fy fan så värdelös jag känner mig idag!

Jobbigt att han fått utslag, o inte veta riktigt vad han inte tål...

Nu vet jag ju inte vad du har för telefon, men med iphone följer alla appar med när man köper en ny iphone (eller så får man ladda ner apparna igen men kostnadsfritt).

Jag är bara på nivå ett än. Det är fyra övningar som ska göras ett visst antal gånger innan nivå två öppnas. Det är jägarvila, knipövning, ligga på golvet och lyfta huvudet, och balansera på ett ben (alltid fokus på bäckenbotten och stabilitet i bålen).

Än så länge är det tydligt i alla fall, med ett litet videoklipp till varje övning.

Jag tror du menar chiapudding :) Chiafrön är helt smaklösa, så den kommer att smaka som det du blandar i. Till exempel kokosmjölk, komjölk, mandelmjölk och bär eller vad man nu vill ha. Det är okej tycker jag, kanske supergott om man får till rätt smaksättning. Jag ska nog prova den varm någon gång, så det blir lite som gröt eller dessertpudding. Men jag vet inte om jag känner mig mätt så länge :)