BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?
septemberbarn08 skrev 2015-02-18 12:01:13 följande:
Ja det är ju något jag vetat om hela mitt liv (storasyster är född 11år innan mig) men förstod nog inte på allvar vilken tragedi det måste ha varit förrän jag själv blev gravid. Har en enorm respekt för min mamma för att hon tog sig igenom det!
Hur rädd jag än varit emellanåt försöker jag ändå tänka att risken för att något ska hända är mindre än chansen att det ska gå bra. Har hela den här graviditeten oroat mig för att något ska vara fel men ingenting har ju hittills tytt på det så jag kan ju inte grubbla över det mer. Bättre att försöka njuta och skulle något visa sig vara fel får man handskas med det då!
Min mamma är väldigt pragmatisk och rationell, hon säger att tanken på att det skulle vara något fel inte föll henne in en enda gång under någon av hennes två graviditeter. Jag är ganska cool, men inte riktigt så kylig som mamma. Vi fick ju jättedåliga odds på kub-testet tex, så jag har ändå fått ett smakprov på oron. Men sen har plutten skött sig fint, sparkat livligt, vänt sig själv och växt enligt kurvan, så jag försöker tänka att chansen för att allt går bra är överlägsen.