BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Är det någon mer än jag som känner lite nu att veckorna springer iväg? Jag kom på mig själv att snart är det v 22 och just nu glömmer jag ganska ofta att jag är gravid. Jag springer och släpar och drar på jobbet, inte ens alla kollegor vet att jag är gravid än. Jag jobbar bara utomhus och har en stor varm täckjacka som magen inte syns i, så jag döljer det inte med flit utan använder våra jobbarkläder

Jag var hos min bm idag och allt såg bra ut. Blodtryck 125/60, blodsocker 4,2 och hb 110 (åt det lägre hållet så jag skall fortsätta att äta niferex och öka lite till varje dag). Inga proteiner eller bakterier i urinen heller som tur är.

Hon tog inget sf-mått men visade var livmodern var och den var en bra bit högre än om där bara varit en kan jag säga, säkert en 5 cm över navelhöjd så vid nästa besök lär väl mitt sf mått inte vara litet direkt

Tv 1 hade 138 i puls och Tv 2 hade 143. Jag älskar att höra deras hjärtslag och ligger och fånler hela tiden . De låg på samma vis som vid UL förra veckan, dvs Tv 1 åt höger med huvudet nedåt och Tv 2 åt vänster med huvudet uppåt.

Filmade nu på morgonen då sparkarna var som mest aktiva så fick med flera buffar på film :D känns så mysigt!

Var på bm-kontroll idag.
Kändes inte så bra, men nya bm känns mycket bättre än den jag bad få utbytt. Dock har jag ju inte träffat denna bm innan och då kändes det lite olustigt att få en barnmorskestudent som skulle hålla i besöket. Hade en del saker att ta upp som jag nu struntade i, kring mitt mående för det kändes inte bra och jag har tyvärr inga goda erfarenheter i bagaget av vården. Förutom bemötandet kring mina blödningar i den här graviditeten och då av gynakuten och alla berörda läkare.
Studenten var även väldigt grön och behövde mycket stöttning av bm i vad hon skulle göra och fråga. Jättetrevlig men det kändes helt enkelt inte alls bra, för jag vill bygga lite förtroende för den jag ska gå hos framöver.
Mitt Hb är fortfarande skit trots dubbel dos järntabletter och ligger på 103, vilket beror på mina blödningar -trodde dom.
Har även samlat på mig en hel del vätska i kroppen och har ont i mina ben trots stödstrumpor och åderbråcken jag fick förra grav gör rejält ont -liksom foglossningarna. Syntes på vågen att jag har vätska för jag har gått upp 8 kg sedan hälsosamtalet i v7.
Hjärtljuden var bra och hon snurrade och vred på sig inne i magen så tog en stund att hitta dom. Men 145 låg dom på.
Mitt sf-mått är dock högre än översta kurvan, de räknar ju hela fullgångna veckor så mitt mått är 25 cm för v.22.
De ville ha samtycke för att komma åt mina övriga journaler exvis vårdcentral etc. men jag sa nej. Där blev det diskussion men svarade bara att  pga tidigare erfarenheter kring min bindvävssjukdom så har jag lågt förtroende för sjukvården. Hon tjatade en stund men jag sa nej. Räcker med gynjournalen och sa att jag faktiskt tog illa vid mig när förra bm redan på hälsosamtalet diskuterade mina tidigare förlossningar/missfall/gynbesök utan att kollat med mig vad jag tyckte var ok.

Fick dock tid till läkare pga sjukskrivningen för blödningarna 24/11 och ny bmtid 8/12.

Trots att mötet egentligen gick bra så känns det inte bra och nu känner jag mig mest ledsen. Trött, ont och ledsen. (men just det problemet som poppar upp med känslan att inte vara trodd osv kom tillbaka. Men så fick jag slåss i många år mot sjukvården innan man faktiskt upptäckte min ovanliga bindvävssjukdom, jag var 28 då jag fick diagnosen och sjukdomen är man ju född med.) Sånt vill jag inte älta med en massa extra folk som det blev idag. Dessutom så av mina fyra barn så har ju inte bm + förlossning riktigt varit top noch, utan de har missat ganska viktiga saker, vilket faktiskt höll på att kosta första barnet livet redan på förlossningen)

De pratade också om föräldrautbildning, som numera är öppna föreläsningar och inte föräldragrupper som det var då jag gick med första barnet. Sa att njae tror inte jag behöver gå det och frågade sambon hur han såg på det hela eftersom det är hans första barn. Nej sa han, undrar jag något så kan jag få svaret hemma sa han. Då tjatade dom om det. Grejen är ju att de pratar inte om kejsarsnitt och det måste jag ha, så vad har vi för nytta att gå och lyssna på en föreläsning om vaginal förlossning och smärtlindring. Jag har fött 4 barn under narkos pga min sjukdom samt har ett gäng operationer utöver det, så där finns inga frågetecken om smärtlindring.

Känner mig bitchig och otacksam idag och besöken hos bm som jag från början ändå såg fram emot känns som ett nederlag och kontrollerande tvång och inte den glädje jag hoppats på.

Håller med om att det är tråkigt att man inte kan få samma förberedelse vid snitt som vid vaginal förlossning. Dock kommer jag att få ett snittsamtal (antar att alla med planerat snitt får det?) längre fram men det är ingen del av någon utbildning.

Samma sak tycker jag lite att det är med flaskmatning. Finns otaligt mycket om amning (vilket är jättebra såklart då det kan krångla så in i bänken) men nästan inget om flaskmatning! Jag har en massa frågor men känns som att allt är inställt på att man iaf kommer att försöka att amma vilket jag inte kommer att göra :-/

Ersättning finns på bb så det är ordnat. Men nappflaskor vete sjutton?? Vi gick ner och köpte en i Apoteket som låg i entrén när vi blev så jäkla trötta på den eviga sked- och koppmatningen som ändå inte gav någonting.

Jag ammade dottern tills hon var 1,5 år men i början så fick jag en bröstböld så de var tvungna att skära upp bröstet och dränera det. Dvs troligtvis har jag enbart ett fungerande bröst att amma från och med tvillingar dessutom känns inte det realistiskt alls. Kommer även att vara skönt att någon annan kan ge mat då jag kände mig låst de första månaderna med dottern då hon vägrade flaskan efter någon månad.

Jag tänkte pumpa ut råmjölken och ge den till småtöserna och sedan be om tabletter som gör att mjölken inte rinner till. Måste komma ihåg att fråga min bm om hon tror att jag får tabletterna, vet att några blivit nekade nämligen (amningsgalna barnmorksor, omg säger jag bara...)

Jag trivdes inte heller med amningen efter ett tag. Jag var totalt låst och flaska vägrade hon oavsett vad som fanns i den - ersättning/bröstmjölk.

Då ska jag komma ihåg att ta med en nappflaska för säkerhetsskull. Koppmatning känns onödigt när man ändå inte ska amma sen.

Jag har kollat fass.se om dom där tabletterna som stoppar mjölken, men jag vet inte om jag vågar ta dom. Biverkningarna är allt ifrån psykos till spelberoende (även hos såna som aldrig spelat innan) :-/

Oj, ja det lät ju som skumma biverkningar. Vad heter de och finns det bara en sort tror du?

Här är magen i v 21 :) :) Trots diverse problem med njuren och annat så är jag så glad att lillen växer och sparkar för fullt varje dag <3 har till och med sett utanpå magen!

Hejhej! Tänkte hoppa in här om det går bra!

Jag är 32 år och väntar mitt första barn Bf 6/3!!! ?? Är nu i v23+ 3 bor i tyresö.

Jag undrar nu om ni har sammandragningar ofta/ varje dag? Och om ni har börjat skönja ett mönster när era bebisar är vakna/ aktiva/ sover?