BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Vad bra den här tråden är för tips och råd! Jag som förstagångsföderska har så många undringar.

Ang naveln igen; igår ramlade stumpen av och under den döljer sig en halvmåneformad röd bulle och resten ser ut som en grå röra med inslag av gult, som navelsträngen såg ut ny. Typ. Det ser inte infekterat ut (vad vet jag?) inte rött runt naveln. Är det så här det ska se ut? Eller har era rosa, hudfärgade, färdiga navlar därunder?

Jag har iaf gjort så från början att min sambo har fått ge lillan ersättning ibland. Första veckan på kopp och sedan på flaska när vi fick igång amningen. Detta gör att jag dels kan ge mig iväg hemifrån på egna äventyr, iofs oftast inte ensam utan med vår äldre son som behöver lite tid själv med mamma ibland, och att han kan ta lillan en bit av natten om jag behöver sova. 

Alla får väl lyssna på sitt eget samvete men jag tycker absolut att det känns värt det, så dålig kan väl inte ersättning vara att det inte skulle vara värt det för att jag får sova ut ibland och kan ge mig iväg en vända på stan utan oro, det mår jag mycket bättre av. 

Sen går det än så länge inte att vara borta allt för länge eller sova en hel natt utan amning, för då blir tuttarna som badbollar och det gör ont. Men det tror jag blir bättre successivt och då kan man en vacker dag rentav gå ut någon gång på kvällen eller sova en hel natt. 

Tänk att amning ska vara förknippat med skuld. Vi har fått till mitt drömsystem nu (nästan), vilket innebär att jag ammar (med amningsnapp - bröstvårtorna Har inte hämtar sig helt än) och pumpar om vartannat, vilket innebär att maken (eller vem som helst) kan ta hälften av matningarna och jag kan köpa mig frihet och sömn. På tis ska jag tex på mitt fösta egna äventyr - åka till frissan.

På natten tar maken det första 4-h-passet och han sover i gästrummet med w i sin babysäng bredvid och jag sover ensam i tyst sovrum. Efter 4 h går jag upp och kollar dem (de har sovit varje gång hittills), pumpar brösten och går och lägger mig igen. Efter sina första 4 h har maken ok på att byta om han vill, men än så länge har har han kommit med W först på morgonkvisten, så jag har sovit runt 7-8 h/natt nu sen Vi kom hem från BB.

Jag inser att vi har fått en enkel bäbis, ta i trä. Maken tror nästan att det är fel på honom.

Jag menar inte att vara mallig och trampa någon på tårna, (han kan ju bli ett vaket skrikmonster imorgon) jag vill bara berätta att jag älskar bröstpumpen som underlättar livet så, om det kan inspirera någon mer.

Jag tycker det är jättebra att ersättning finns då många inte kan eller vill amma, men jag är så himla tacksam att amningen fungerar så bra för mig. Inatt ex, han åt 21:30, 03:30 och 7:30 så jag kan verkligen inte klaga. Däremellan sov han, och han somnar direkt efter när jag lägger ner han i nestet. Så, för mig hade ersättning varit mer besvärligt än vad det är att amma (koka, diska, värma etc). Hade däremot amningen krånglat, eller jag inte hade fått sova på nätterna så hade jag nog övervägt flaskmata för jag tror att ersättning i sig är nästintill lika bra som bröstmjölk.

Ja, jag inser att vi nog inte ska förmoda att vi kan hugga en 11 dagar gammal bäbis rutiner i sten riktigt än...

Vi hade planerat att åka hem idag men väljer att stanna en natt till. Tror vi har fått till amningen även om det gör ont. H började med att amma ordentligt igår kväll och sen ville han inte sluta. Känns inte som om jag fick sova alls. Har lite problem med liggamning men orkar heller inte gå upp hela tiden så vi försökte under natten även om jag låg helt spänd och rädd för att mosa honom. Är glad över att det finns ett stöd här även om jag nog inte frågar dem tillräckligt mycket. Jag tycker dock det är jobbigt att han vill amma i princip varje timme. Svårt för mig att sova som verkligen behöver några timmars sömn till. Men mannen har försökt ta H när han sover så jag får lite mer kvalitativ sömn. Längtar till mjölken ska rinna till och hoppas det blir lite mindre intensivt då.

Är det fler som inte riktigt känner av knipreflexen när det gäller att kissa? Eller inte kände den precis i dagarna efter fl? Kom det tillbaka sen? Har inte vågat bajsa sen fl så nu har jag tagit microlax för att få ut det som finns. Det var inte så smärtsamt som jag var rädd för men det dröjer nog ett tag innan jag vill krysta ut det.

Men ibland vore det så mycket lättare att amma, det blev panik på vägen hem för vi var borta ca 6 timmar längre än vi räknat med pga alla hinder som uppstått så det kokade vattnet var slut så fick ge för kall ersättning med okokt vatten :( hon överlevde ju iaf men tetror är något vi ska ha som reserv i bilen hädanefter.

Det är bara så jobbigt att känna att jag behöver kissa och sen måste jag skynda mig för att inte allt för mycket ska rinna. Kan förvisso bero på att det tar en stund att ta sig till toaletten för han ammar alltid precis när jag känner att det är på gång. Längtar efter ett okej underliv igen där det inte stramar om stygnen när man rör sig och där det inte svider när man kissar.

Hallå allesammans!

Längesedan jag skrev i tråden nu men jag läser varje dag :) Vi fick en liten flicka den 25 mars kl. 19.36 tre dagar innan BF.  Hon föddes 13 h efter vattenavgång. Häftigt att uppleva att vattnet gick, och vilka määäängder med vatten det var! Förra gången tog dom vattnet på mig. Förlossningen gick snabbt efter att latensfasen var över. Hon föddes 1 h och 15 min efter jag började känna styrka i värkarna och tre krystvärkar senare var hon ute! Det var en bra förlossning och jag känner lite sorg över att det förmodligen var den sista. Vi har ju redan en pojk på snart fyra år och känner oss ganska nöjda.

Amningen fungerar efter lite bök bra. I början kom möjlken alldeles för snabbt så jag fick lägga mig ner. Nu går det bra att sitta upp så länge jag håller ett finger liksom över vårtan så det inte rinner så fort.

Dottern ska förmodligen heta Julie, det är sambon som velar lite innan vi bestämmer helt, inte för att vi har något annat alternativ ;)  Nätterna här hemma är lite sådär. Hon är mycket vaken och lite missnöjd ibland. I¨går skrek hon en timme annars skriker hon bara korta stunder. Jag är rätt så ovan bebisar som ens skriker då sonen var så _otroligt_ tyst och jag är livrädd för k - ordet och hoppas hennes mage ska få vara lugn. Igår var jag helt vimmelkantig av sömnbrist då hon var vaken mellan 01,30 - 05,00. Hon somnade en gång emellan där men då vaknade hon när jag la över henne i nestet.

Vi har inte varit på besök hos BVC ännu då vår sköterska varit sjuk. Så vi har inte börjat med d-droppar. När gjorde ni det?

Jag sprack bara lite lite på förlossningen så jag behövde inte sy. Men jag kan tycka att det kliar liksom i själva underlivet nu. Tänkte ett tag om det var svamp men kan det kanste vara någotannat? Kliade till så dant att jag har haft sveda halva dagen... hehe.

Avslaget kommer och går. Det kan vara borta i nästan två fagar för att sen komma tillbaka med besked.  

Kram på er allesammans!

Förstår hur du känner, tycker också det känns lite sorgligt att det är över fast eg har ju det bästa börjat ; ). Jag känner mig också ovan vid skrikig bebis då min son bara skrek om han ville äta och annars var han nöjd. Märks tydligt att detta är en annan sort! Ang klådan så kan det nog bero på instängdheten med alla bindor/trosskydd, jag tänker att det också kan vara slemhinnorna som blir lite torra och känsliga av det låga östrogenhalten så här efter graviditet.