Kpax skrev 2014-10-18 09:19:52 följande:
Igår hade jag en dålig dag.
Jag lyckades antagligen sträcka mig på natten, för fram till lunch hade jag skitont från ljumsken och upp på halva magen på höger sida. Det kändes inte som något farligt för bebisen, men irriterande när man har ett fysiskt jobb.
Efter lunch kom en kollega och berättade att hon fick missfall i v 18, och att hon tror det berodde på att hon lyfte mycket på jobbet då, så jag kanske borde tänka på det.
Men alltså, jag är ju kött- och charkansvarig på en affär, jag måste lyfta. De tyngre sakerna har jag fått hjälp med sedan över en månad tillbaka, LITE måste jag väl kunna lyfta?? Jag har foglossning, men får lika ont om jag går långt som om jag jobbar, och jag har inte haft sammandragningar eller blödningar. Allt känns bra, då borde det väl vara ok?
Sen kom jag på att jag glömde ett kvitto hemma, och jag blev ledsen för att jag är så tankspridd och värdelös.
När jag kom hem tyckte jag att sambon var grinig och lät det gå ut över mig, och jag gick och grinade i sängen.
Fick för mig att bebisen hade dött också (jag lyfte ju den där backen med kassler...), men hon sparkar nu, så det är lugnt., och jag släppte den tanken redan igår.
Trist med en dålig dag! Man är inte stark när de kommer. Jag har haft två sena missfall (v21 och v23) och fick efter det gå igenom alla tänkbara utredningar. Jag hade under en tiden både ett ganska stressigt och tungt jobb och tror jag frågade säkert hundra gånger om det kunde hänga ihop... Läkaren var väldigt bestämd med att så är inte fallet. Det finns (fanns då iaf) inga studier som visade att det fanns ett samband. Man vill ju så gärna ha ett svar på varför saker och ting sker, en logisk förklaring... Det är säkert så din kollega hanterar sitt missfall...Sen skall man ju givetvis alltid lyssna på sin kropp oavsett om man är gravid eller inte :)
Mysigt att hon kickar på dig, jag längtar efter lite aktivitet jag med :)