Oj vad många som vill hänga på, härligt! Jag diskuterar gärna hellre graviditet här på familjeliv än på FB.
Detta är så spännande, jag vet inte BF datumet ännu, det är bara en egen räkning som kanske inte ens stämmer men det märker jag när jag ska på första besöket/inskrivningen men det borde vara runt mars iaf och självklart är alla omkring där välkomna här på tråden även om det inte är första barnet också, alla är välkomna! :)
Någon mer än jag som mår illa av näst intill allt ni äter?
Ibland går det bra och jag känner inte av något men annars är det hemskt och denna värme dessutom gör så man inte vill äta heller men jag försöker för jag har inte bara mig själv att tänka på längre utan en pytteskruttliten bebis i magen också som behöver näring.
Jag har humörsvängningar som det heter duga, ena stunden skrattar jag hej vilt och andra spottar jag och fräser, tycker synd om min snart nyblivande sambo som måste stå ut med det.
Jag är nyligen 25 år och min kille är 27 år och detta var inte planerat alls utan det var en sån där typiskt miss att "glömma" kondomen, det blev så pass intensivt så varken jag eller min kille tänkte på det förrän efteråt.
Kissar konstant gör jag också haha men det är väl bara att försöka vänja sig med det och veta vart närmsta toalett är jämt vart man än går!
Grattis till alla här som plussat! :)
mizzidus: kan du lägga länken till BF-listan i trådstarten?
Har ni berättat för era nära och kära ännu eller tycker ni att det är för tidigt? Reaktioner på personer som får veta det? :) Lite nyfiken!
Än så länge så vet hela min familj plus två kompisar till mig plus chefen på jobbet vet om det också. Erik (sambon) tror jag inte har sagt något till sin familj och vänner ännu men det blir senare.
Jag har bara fått positiva kommentarer och grattis o.s.v . så jag känner att jag har ett stort stöd ifrån många omkring mig :)
Vi har sagt till våra närmaste. Till våra föräldrar, han till sin bror och Jag till min farfar.
Vi har fått positiva reaktioner och vi valde att säga till dem närmaste om det skulle hända något.
Tack :)
Hur mår ni alla?
Mår okej men lider i värmen de sista dagarna, och lite molvärk annars ska jag inte klaga :)
Hur bor alla? Vi bor i lägenhet (2:a) än så länge och blir lite fundersam på hur man ska lösa det med skötbord i badrummet som är ganska litet (kan inte ställa något på ett badkar för vi har bara dusch). Klurar...! Bebis kan ju sova i babynest i sängen första tiden tänker jag...
Hi hi, är ju en stund kvar men det känns som att helt plötsligt kommer det att vara vår och en liten ser förhoppningsvis världen... Försöker visualisera och tänka positivt att allt kommer att gå vägen även om det inte gått så lång tid ännu...
Välkomna alla nya som vill hänga med! Då var jag inte så ensam att beräknas i mars då :) Och grattis alla för era plus och jag hoppas att det fortsätter på den stigen för oss alla naturligtvis så vi sen kan visa våra mysiga magar längre fram :)
Hej! Tänkte följa med här om jag får? Hänger även i april-tråden då bf antingen är 31/3 eller 1/4 
Vi har en dotter sedan innan född i mars 2012 och bor i Göteborg.
Är i vecka 6 och är tröttare än normalt, molande värk, lite illamående men det jobbigaste är yrseln! Har lågt blodtryck i vanliga fall och nu blir jag yr av absolut allt. Men jag är ändå nöjd med att må som jag gör då vi har två mf på raken precis innan denna graviditet. Tredje gången gillt hoppas vi på!
Hej gänget!
Jag räknar säkert helt fel men jag tror att jag är i vecka 7 ( 6+5 ) och jag har ständig mensvärk eller växtvärk eller vad tusan det är! Spänt i nederdelen av magen, känner mig uppsvälld och jag är antingen hård eller lös i magen (för mycket info kanske), finns inget mellanting lagom liksom.
Vissa dagar mår jag toppen och andra är det bara skit! Ständigt trött men det är ju så mycket som händer i kroppen dessa första veckor så det är nog inte så konstigt. Jag mår illa då och då och har huvudvärk, får nog i mig för lite vätska och mat överhuvudtaget men jag försöker ändå! När jag reser mig ibland från sängen eller vad som så blir jag yr och måste stanna upp några sekunder, händer det någon mer än mig? Är det något symptom eller hänger det ihop med att jag äter för dåligt?
Lite nervös är jag allt eftersom det är mitt första barn och jag läser så mycket som jag inte borde göra, skräckhistorier. Det är nog bra att jag går på infomötet med BM den 11/8 så hon kan lugna ner mina nerver lite men jag kan inte sluta tänka på att tänk om min kropp spelar mig ett spratt och att det inte är något där inne? Testet visade ju plus men känner mig ändå så osäker.
En annan fråga som jag har är att är det någon av er som jobbar natt och vaken natt dessutom? Vad äter ni och så? Hur mår ni? Jag är GBP-opererad också så jag måste äta åtminstone någonting var tredje timme annars så mår jag inte bra alls.
Kram på er och kämpa vidare!