Junibebisar 2014
Åh jag som kände mig så positiv och hoppfull igår hade den värsta natten hittills inatt. Hon vaknade 2-3 ggr per timme, HELA natten så jag har knappt sovit nånting överhuvudtaget. Fy fan har gråtit precis hela dan, men nu tog jag mig i kragen och gick iväg till mitt jobb för där vet jag att jag kan få hjälp. Får panik över att behöva vara själv med henne när jag mår så här dåligt och bara gråter, får så dåligt samvete över att må så dåligt när jag har den här fina lilla varelsen. Det här är den absolut största livskrisen jag nånsin haft, och det gör mig ännu mer ledsen för jag vill inte minnas hennes bebistid så
Det är ju superbra att du tog dig iväg till ditt jobb där du kan få hjälp och stöd! Se det som en styrka! Du gör något åt det istället för att sitta hemma och vara destruktiv :)
Skit i bebistiden! Jag tycker också den är skit, ser fram emot när hon blir lite större. Acceptera istället att du inte är någon renodlad "bebismamma". Det är vi fler som inte är så du är inte ensam. Hoppas du får nya krafter efter besöket på jobb. Styrkekram till dig <3