Junibebisar 2014
Alltså, åh.. En nära vän till mig fick sitt första barn idag och jag är helt gråtfärdig av lycka PLUS avundsjuk. Inte för att jag vill ha barn igen, men för att jag sörjer att min förlossning var såååå längesen. Jag vill typ uppleva den igen, haha (den var långt ifrån kul).. Vet inte hur jag ska förklara.. Men den känslan av att hålla sin bebis för första gången på bröstet, alltså den dagen var den mest fantastiska jag någonsin kommer vara med om och den tog slut så snabbt och kommer aldrig igen :( förstår ni hur jag menar? Jag njuter av att sonen är ett halvår nu för det blir bara roligare och roligare ju mer tiden går så jag skulle inte vilja att han vore nyfödd igen. Men samtidigt känns det som om det vore så längesen och jag tycker det är så sorgligt att det tog slut så snabbt och inte kommer tillbaka igen. Kommer ju förhoppningsvis få föda andra och tredje nån gång. Men aldrig få uppleva det fantastiska med första. Nää. Gud vad mycket flum det blev nu haha bäst för mig att sluta skriva! Beter mig helt hormonellt ju men vi kan skylla på att jag fortfarande nästan helammar och är en ebda stor amningshormon xD mvh nostalgikern