• Anonym (Hur göra?)

    När får det vara helt ok för barn att bestämma umgänge??

    Jag har två döttrar på 9 och 12 år. Nu till min undran. Tidigare så fanns det en lag om att vid 12 år så var man tillräckligt stor för att själv kunna bestämma över umgänget med den ena föräldern men den finns ju inte nu längre. När är det ok att jag låta barnen själva få bestämma hur dom vill göra? Den yngsta vill bara åka om den äldre också gör det men nu så har det sen ett tag tillbaka inte varit samma entusiasm att åka och nu har den stora börjat att prata om att hon vill göra en annan sak nästa helg dom ska iväg. Hur ska man ställa sig till det här egentligen?

  • Svar på tråden När får det vara helt ok för barn att bestämma umgänge??
  • Gisela1988

    Tycker barn själv ska välja hur dom vill ha de och om dom vill åka för man ska aldrig tvinga sitt barn. Vad jag tycker.

  • Anonym (*)

    Har du pratat med pappan om detta?
    Du ska egentligen försöka uppmuntra barnen att åka dit och är dom där bara varannan helg så är det väl ännu viktigare.

    Men det är oxå klart att en 12 åring kanske vill träffa kompisar m.m. och bor pappan långt bort så är det såklart omöjligt. Men första tipset måste väl vara att prata med pappan och barnen.

    Sen är det ju synd att 12åringen ska påverka 9 åringens umgänge....men det är väl svårt att komma ifrån

  • Brumma

    Den där lagen har faktiskt aldrig funnits... Däremot så har det varit - och är - så att en dom om umgänge inte verkställs mot barnets vilja om barnet är över tolv år om det inte ses som barnets bästa. Dvs att polisen kommer inte o hämtar mot hennes vilja. I lagen står det att barnen skall tas hänsyn toll efter mognad men att det är föräldrarna som skall avgöra barnets bästa eftersom ett barn dels aldrig skall behövs välja - dels inte kan se konsekvenserna av sina val. Självklart väljer de det sol är roligast just då, men har kanske ingen förståelse för att det innebär sämre kontakt med den andre föräldern och eventuella syskon hos denna förälder. Jag kan känna att det inte är ok för en tolvåring att välja bort umgänge helt bara för att det är tråkigare än att vara med kompisarna.... Däremot har vi gjort så ibland att om ngt viktigt (bästa kompisens kalas eller det stora avslutningsdiscot inför sommarlovet tex) så byter vi helg. Dvs vi visar att hon själv får vara med och fatta vissa beslut men att umgänget är så viktigt att man inte bara avstår. Det hände enstaka gånger. Visst missar hon ibland att ha kul med kompisarna men jag anser som sagt att det är viktigare att träffa familjen. Vh är inte speciellt ofta liksom... Vill din dotter stanna hemma för ngt sådant speciellt så prata med både henne och pappan om att det då kanske kan bli två helger i rad istället. Annars tucker jag nog att man som boendeförälder får trycka på vikten av att träffa sin andra förälder..

  • Anonym (Hur göra?)

    Det är svårt att uppmuntra till något som jag själv inte tycker är bra, pappan är alkohol- och spelmissbrukare och behandlar tjej som skräp dvs slår och förnedrar. Barnen har t.o.m hört när det försigått bråk bakom en stängd dörr när dom varit hos pappan men han förnekar allt trots att vi fått misshandel bekräftat då vi träffat på tjejen. Jag och pappan kan knappt prata med varandra så att ens försöka sig på det är dömt att misslyckas. Han tar alltid ut sin ilska på mig och påstår att det är jag som övertalar barnen att inte åka vilket är fullständigt skitsnack. Dom är inga småungar och är inte blinda inför hans agerande.

  • Brumma
    Anonym (Hur göra?) skrev 2014-06-09 07:39:45 följande:
    Det är svårt att uppmuntra till något som jag själv inte tycker är bra, pappan är alkohol- och spelmissbrukare och behandlar tjej som skräp dvs slår och förnedrar. Barnen har t.o.m hört när det försigått bråk bakom en stängd dörr när dom varit hos pappan men han förnekar allt trots att vi fått misshandel bekräftat då vi träffat på tjejen. Jag och pappan kan knappt prata med varandra så att ens försöka sig på det är dömt att misslyckas. Han tar alltid ut sin ilska på mig och påstår att det är jag som övertalar barnen att inte åka vilket är fullständigt skitsnack. Dom är inga småungar och är inte blinda inför hans agerande.

    Det gör ju det hela lite mer problematiskt ja.... Då hade jag haft svårt jag med.. En sak är om den andra föräldern är någorlunda vettig. Även om man inte kommer överens... Svårare så här..
  • Anonym (Hur göra?)

    Precis. Hade han varit vettig så hade det varit en helt annan sak och då hade jag verkligen uppmuntrat att dom skulle åka varenda gång men eftersom jag/vi vet hur han är så tänker jag inte göra det. Det som jag har börjat att fundera mer och mer på är vad vi ska säga till honom för att han ska fatta att han inte kan begära att dom ska åka om dom inte vill. Jag anser att han har ju inte direkt underlättat/ uppmuntrat till ett trevligt umgänge när han beter sig som ett äckligt kräk heller och sen ljuger om att han slutat missbruka och slå när det sen kommer fram att det fortfarande pågår och att tjejen snarare påstår att det är värre än förut. Kan tillägga att jag har ensam vårdnad.

  • Kjell2

    Omyndiga barn bestämmer aldrig, det är i första hand föräldrarna och kommer inte de överrens domstol.

    Om det gå så lång som till domstol tar domstolstolen rätt stor hänsyn till barnens åsikter när det börjar bli ungefär tonåringar. Men det är ingen fast ålder utan beror bl a på mognadsgrad och vad det gäller.

    Finns det ett fastställt umgängesschema så bör du nog försöka hålla det. Finns det inte så försök ordna ett, fixa ett möte med familjerätten.

  • Anonym (....)

    Min 12 åring tycker det inte är så roligt hos sin pappa. Pappan är inte världens bästa men han har fått samtala med både familjerätten och soc. Nu hoppas vi att det blir ändring. Jag försöker uppmuntra att min 12 åring ska åka till sin pappa men vissa helger vill hon inte alls. Då har soc sagt att vill hon inte så ska man inte tvinga men försöka uppmuntra det.

  • Anonym (Hur göra?)
    Kjell2 skrev 2014-06-09 09:10:08 följande:
    Omyndiga barn bestämmer aldrig, det är i första hand föräldrarna och kommer inte de överrens domstol. Om det gå så lång som till domstol tar domstolstolen rätt stor hänsyn till barnens åsikter när det börjar bli ungefär tonåringar. Men det är ingen fast ålder utan beror bl a på mognadsgrad och vad det gäller. Finns det ett fastställt umgängesschema så bör du nog försöka hålla det. Finns det inte så försök ordna ett, fixa ett möte med familjerätten.

    Nej, det finns inget fast umgänge utan det bestäms ungefär två tillfällen i stöten numera så ibland är det varannan och ibland var tredje helg. Men hur ska vi kunna komma överens om något på familjerätten när det inte gått att komma fram till något vettigt på många år med input ifrån utomstående? Pappan bestämmer saker på egen hand t.ex så har han inte tid att ha barnen på ett längre sommarumgänge i år och det har vi haft de senaste fem åren. Jag kan ju tycka att om inte han bryr sig om att hålla det varför ska då barnen tvingas att hålla sig till alla helgumgängen?
  • Kjell2
    Anonym (Hur göra?) skrev 2014-06-09 10:28:07 följande:

    Nej, det finns inget fast umgänge utan det bestäms ungefär två tillfällen i stöten numera så ibland är det varannan och ibland var tredje helg. Men hur ska vi kunna komma överens om något på familjerätten när det inte gått att komma fram till något vettigt på många år med input ifrån utomstående? Pappan bestämmer saker på egen hand t.ex så har han inte tid att ha barnen på ett längre sommarumgänge i år och det har vi haft de senaste fem åren. Jag kan ju tycka att om inte han bryr sig om att hålla det varför ska då barnen tvingas att hålla sig till alla helgumgängen?

    Du kan alltid dra det till domstol om du vill ha ett fastställt umgänge

    Vad skulle hända om du du höll barnen hemma? Skulle pappan agera?
Svar på tråden När får det vara helt ok för barn att bestämma umgänge??