• garin

    Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet

    Fidelisen skrev 2014-12-07 21:56:37 följande:

    Hon verkar vara magsjuk. Det bara rinner ur henne.


    Hoppas hon kryar på sig fort lillhjärtat <3
  • garin
    Evelina04 skrev 2014-12-05 11:00:56 följande:

    Du är så himla stark! Jag hade aldrig klarat det utan hjälp. Första tiden var vi hos mina föräldrar ett par kvällar i veckan så vi fick vila. Precis som Noah så sov ju Sebbe typ....ingenting...första tiden! Men jag håller med dig, alla underbara människor i den här tråden har varit till så stort stöd att det finns inga ord för det!! Så TACK själv, underbara du!!!
    14-04-14 kom våran älskade Sebastian till oss!
    Är nog mer "dumstark" egentligen! Är ju på en del andra sakers bekostnad som man är envisare än en lomhörd och enbent åsna, typ! Fungerar ändå förvånansvärt väl att jag gör typ allt. Lite värre var det ju de första månaderna då Noah både åt och sov (mest åt) på mig dygnet runt. Då kunde jag finna glädje i att stå och panta burkar (äntligen egentid liksom!) kan fortfarande se en ny sorts glädje i liknande såna, förut rätt tråkiga måsten. :D

    Vi fick ju lite påtvingad hjälp av svärmor trots allt, och just då kändes det som att det var min enda chans till lite vila, när hon hjälpte mig nattvaka mellan amningstillfällena i några nätter. Men det blev ju samtidigt också en enorm stress, som byggdes upp mer och mer. När vi istället kom till lösningen att sambon fick flytta ut till soffan i vardagsrummet och jag kunde börja liggamma (något som iofs inte funkade rent praktiskt precis i början ändå, både fysiskt och biologiskt..) så blev allt genast tusen ggr bättre iaf! Om än långt ifrån bra!

    Nu känns det iaf extremt bra att flytta närmare min familj, en enorm lättnad även om vi inte kommer springa hos varandra jämt ändå, så vet man att det blir inget jätteprojekt att ses på en snabbfika liksom! Plus det där extra rummet kommer ju betyda en hel del. Kommer till stor del se tillbaka med fasa på den här tiden sen, tyvärr. :/
  • garin
    kerstinsmide skrev 2014-12-05 19:03:56 följande:
    Jag känner igen mig mycket i vad du skriver. Fick en släng av mammachocksdepp nu för någon månad sedan. Bara grät heeeela tiden. Att bara kunna läsa om alla er och få stöttning om man vill är underbart. Inse att man inte är ensam om sina tankar även om tankarna slår olika hårt på olika personer ni alla har varit guld värda. Vare sig ni vet om det eller ej! ??
    Ja men man gick ju liksom som i dimma första tiden. Sen har man successivt vaknat och börjat tänka "större" igen. Jag har alltid varit en grubblare som tenderar att vara aningen mer negativt lagd och räknade nästan med att få världens förlossningsdepression. Men först blev det bara en chock, sen koma. Och nu, ja nu är det väl "som vanligt" fast minus sömn då... Fast senaste nätterna har iaf varit hyfsat ok från Noahs sida ändå - märk väl TROTS avsaknad av storstädning i sovrummet. ????
  • garin
    Evelina04 skrev 2014-12-06 10:18:23 följande:

    Alltså, jag blir fan VANSINNIG snart!!!! Sebbe är världens underbaraste MEN i typ tre månader nu har han haft en "testa rösten" period. Han Gallskriker hela jävla tiden. Han är inte arg eller ledsen eller något sådant utan han bara skriker för att höra sig själv. Jag håller på att bli galen. Från morgon till kväll!!!!!!!!! Jag känner att jag inte är någon bra mamma just nu för mitt tålamod är i botten!!! Jag vet seriöst inte vad jag ska göra.


    14-04-14 kom våran älskade Sebastian till oss!
    Hur går det med gallskrikandet??

    Noah är också rätt inne på det här med att hoa och tjoa, gärna tjuta så det skär i öronen. Men han är iaf tyst ibland, så det känns ju skönt iaf! Hade inte stått ut med alla de högsta ljuden konstant,även om det är gulligt i lagom dos.

    Du fick ett par bra tips, öronproppar på dig själv och försöka spela lite lugn musik för Sebbe osv. Kan tyvärr inte bidra med något mer men vill bara sända dig en kram!
  • garin
    Evelina04 skrev 2014-12-09 09:08:34 följande:

    Hehe har inte de problemet då Sebbe vaknar varannan timme ;) däremot tar det två timmar för mig att somna, ligger på ohåg och väntar på att han ska vakna! :/
    14-04-14 kom våran älskade Sebastian till oss!
    Precis samma här Evelina, så jag har inte heller behövt ha anledning att inbilla mig att inte Noah andas/lever då han ger sig tillkänna rätt ofta ändå. :P
  • garin
    Enlängtan skrev 2014-12-09 23:21:20 följande:

    Blööh, det här kommer bli en lååååååååång natt :( Redan inne på tredje uppvaket och då har hon bara sovit en timma.

    Jag som var (är) sååå trött, giv mig styrka!


    Sänder styrkekramar till dig! Det här klarar du! Såg på insta att fortsättningen tyvärr inte blev så vidare bra heller men hoppas det lugnar sig snart. Sen siktar vi mot nästa natt, som ju faktiskt bara kan bli bättre! För värre går ju nästan inte. Så det är ju iaf positivt!

    Här har det stökats fram och tillbaka, så blir det plötsligt en och annan "bra" natt ibland. Hoppas det vänder snart, för oss alla som har det kämpigt! <3
  • garin
    Eveluskan skrev 2014-12-09 23:52:08 följande:
    Här får du lite styrka av ännu en kämpande nattvakare. Så otroligt drygt, men just nu ligger vi och myser ganska lugnt framför musikhjälpen och det är helt okej.

    Jag upplever själv att jag hanterar allt vaket på nätterna när jag inte stressar över att han måste sova, vi kan ju slagga på dagen sen smile1.gif

    Heja dig! Kämpa på.
    Åh, lättare sagt än gjort med ju! Vi är många som trots vaknätter inte kan sova dagtid, om vi så försökte. :( sen vill man ju inte vända på dygnet, varken för sig själv eller lillen.

    Och när man har noll nätters "utsovning" på ca 8 månader är det lite svårt att ta det hela med ro riktigt.
  • garin

    På tal om gråtmildhet förresten. Satt igår och tänkte på dagiset jag ansökt om plats till Noah. Namnet? Skattkammarens förskola. Är inte det det mest passande namnet?! Fullt av ovärderliga små skatter verkligen ju! Buuhuuu!

  • garin
    Eveluskan skrev 2014-12-10 08:13:45 följande:
    Absolut, jag håller med. Vi har inte heller sovit ut på snart 8:a månader och det börjar kännas mört i huvudet.

    Det är dock väldigt sällan som jag lägger mig och sover på dagen, sker kanske en gång i månaden. Det jag menade var att jag försöker tänka bort stressen och frustrationen, då blir vi alla i familjen mer avslappnade och jag tycker att det är lättare att hantera.

    Kram på er alla kämpar!
    Blandade nog ihop dig med någon annan, fick för mig du hade mkt avlastning av karln din på nätterna så du fick sova ibland. :)

    Det har du rätt i! Och vila är ju annat än bara sova, iaf för min del. Inte ha hela dagarna inplanerade med massa saker, dra ner på städning och matlagning osv så man kan ta det lugnt när ungen väl sover är mkt värt bara det! :)

    Många som har det stökigt nu, vill poöngtera att trots detta stök så är det ingenting mot hur jag hade det de första 5-6 månaderna för jag har det bättre än någonsin nu trots allt! Och man får ju mkt mer tillbaka från lillen nu än precis i början. Har precis legat i sängen och blundat ett tag, nu vaknade han för en stund sen och är JÄTTEGLAD!!<3 bara en sån sak!
  • garin

    Känner mig rejält dålig men vi kör köpegröt och välling och tänker fortsätta med det då det funkar så bra! Orkar inte sätta mig in i exakt hur dåligt/farligt det KAN vara och vad som kanske är bättre och sen stå och fixa massa sådant då jag inte har nån bra "köksvana" ens i grunden tyvärr. Men det handlar väl mest om intresse och ens livsstil. Är en långpendlande kontorsarbetsnarkoman som käkat utelunch i 10 år så det tar lite tid att vänja av med tror jag ;)

    Även burkmat köper jag och känner att lika bra är nog det eftersom Noah knappt äter just vanlig mat-mat liksom. Fruktpureerna går bra. Och jag har provat att mixra spagetti och köttfärssås åt honom som jag gjort själv men det gillade han heller inte. Så då slänger jag hellre mat som tog mig några sekunder att värma bara, istället för mat jag stått och skalat, hackat, kokt, mosat osv! Tro mig, hade funnit mkt mer glädje i det om det hade uppskattats! Så jag är avundsjuk på er med matglada ungar! ;)

    Tror bara inte han är riktigt redo än.

    Och precis som ovan, han gillar i synnerhet inte de med lite större bitar i, som exempelvis 8 mån+, utan möjligen kan det gå ner några skedar av väldigt slät 6-månaders-puré! Han grimaserar och spottar ut, har inte satt i halsen utan verkar bara som han klöks för att det är så äckligt i konsistensen enligt honom.

    Börjar också fundera lite över det här med vätska då han mest spottar ut vattnet alt leker med flaskan (kör vanlig napp då pipmugg verkligen inte funkar alls)

    Och han ammar inte så himla mkt längre heller. Men men, jag fortsätter att erbjuda honom vatten både vid måltid samt amning mellan måltiderna så han får ju tillfälle att klunka i sig lite iaf...

Svar på tråden Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet