villsågärna38 skrev 2014-05-08 12:50:30 följande:
Förstår hur du tänker. Nä äggdonation har ju inte funnits länge alls ännu i Sverige men längre i andra länder och det råd man iaf ger par som gör ÄD i Sverige är att berätta tidigt. Den forskning som finns och de erfarenheter man har visar att det är bäst för barnet och relationerna i familjen. Eftersom både ÄD och spermiedonation blir vanligare och vanligare får vi hoppas att det inte är en så stor grej när våra barn kommer i tonåren. Det är ju då sånt här som ursprung brukar sättas på sin spets. Har det funnits med redan från när hen var liten att det är en anonym donator så blir det säkert inte lika stor grej som om det skulle komma upp senare. Det är ju ändå du som är mamman. Den andra personen är ju en genetisk donator men ingen mamma
![smile5.gif](https://www.familjeliv.se/Chatt/ikoner/smile5.gif)
I vårt fall kan ju vår dotter ta reda på vem som donerat men vi vet ju inte om hon kommer att vilja det eller om det är en fördel. Vi har ju också en skillnad mellan syskon som kanske blir en utmaning att hantera längre fram när de blir större. Det gör att vi känner det extra viktigt att vara öppna från början så det förhoppningsvis avdramatiseras och inte blir en stor sak. Kram
Jag är själv adopterad men väldigt lik mina föräldrar, jag har alltid vetat det men önskat att jag aldrig hade vetat faktiskt och sluppit undrar så mycket kan var därför jag känner mig tveksam. Har läst mycket kring det här med sitt ursprung så jag har bra koll. Jag är öppen som en bok och berättar för alla men är bara orolig för att barnet ska ta skada på ngt sätt och gå undra hela livet i onödan. Men det är inget som jag behöver ta ställning till nu men jag är tacksam för er tankar. Kram