Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015
Grattis Danisen!
Inlägg från: johjen
|
-
-
tusa skrev 2014-03-13 15:24:57 följande:
Vad kan jag säga, ska aldrig mer "lita" på min kropp!!!
Först efter ET var jag ju HELT 100% på att det inte lyckats, jag menar jag visste verkligen! Kände mig tom bara, SÅ kom plusset på stickan!!??
Var lika 100% på att inget hjärta skulle slå idag, men jag hade fel IGEN!!!
Det som syntes alldeles säkert var ett embryo med tickande 
!! Jag grät i gynstolen av lättnad... Det var mycket litet och otydligt, men min man såg hjärtat innan gynekologen!
...sedan hände något som förstörde glädje beskedet aningens, och väntar på att kliniken ska höra av sig så jag får klarhet, men kanske du Jenkis, eller Villsågärna har någon erfarenhet och vet något, för gynekologen kunde inte säga nåt?
Enl. mätningen som gjordes så daterade han mig till sen v.5 eller tidig v.6, vilket ju inte alls stämmer??? Jag gick in i v.8 igår, så det är ju en diff på 2v, vilket låter väääldigt mycket tycker jag? Han kunde inte svara på hur stor storleksdiff som skulle kunna anses normalt heller!? Detta stresade upp mig kopiöst och blev inte heller bättre av att den andra gynekologens kalenderuträkning gav ett BF ca 13/11, vilket ju åxå daterade grav. till 2v senare än vi faktiskt vet att den är...förstår bara inte hur det kan skilja så mycket, eller att yrkesfolk inte kan komma med vettiga förklaringar..Vilken dag gjorde du äggplock? Ska man inte räkna från då?
Stort grattis till att se hjärtat slå!
-
Idag har jag kännt mig nästan helt normal. Inte mått så illa och inte varit så trött. Inte haft några tjänsteresor denna vecka och är ledig i morgon så det kanske har gjort att jag känner mig piggare. Går in i vecka 11 imorgon och kanske är det nu illemående mm släpper? Vad säger ni som varit gravida förr?
-
Vi funderar på fostervattensprov om resultatet är under 1:200.. Är ju också lite "äldre" (38 år) så bara min ålder drar ju ner en del.. Ska lämna blodprov nästa vecka och sen har jag för mig att vi hade KUB tid samma dag, 3 april?villsågärna38 skrev 2014-03-14 08:00:58 följande:
Så ni ska också göra KUB. Vi har tid i början på april och jag tog alla proverna igår. Känns väldigt pirrigt den här gången så vi pratade mkt fosterdiagnostik igår. Jag är ju 42 så högre risk så klart. Förra gången var ju ägget 30 år och vi fick risken 1:20000. Har förstått att min ålder automatiskt gör att vi kommer att få en dålig siffra den här gången. Frågan är bara hur dålig... Gränsen för hög risk går vid 1:200. Det där snurrar i mitt huvud nu sen igår. Har ni funderat på fostervattenprov osv? Kram
-
Vecka 11 idag!!!
-
Grattis till dig med!Pluttemor skrev 2014-03-14 09:04:47 följande:grattis
Vecka 10 för mig 
-
villsågärna38 skrev 2014-03-14 09:20:23 följande:
Förstår dig!! När man är äldre blir det ju en annan grej. Får man en hög risk så kan ju barnet dels ha Downs/Trisomi 21. Och det är väl en sak men det kan ju även vara Trisomi 13 och 18 och då överlever inte barnet utanför livmodern. Då är det ju ett helt annat läge. Usch, pirrigt!! Vi får peppa varandra!! Grattis till v 11 Kram Ja vi får peppa varandra och hoppas att allt ska gå bra!
Var inne och läste på din sida, vilken resa ni gjort.. Full av beundran av din/er styrka! Kram! -
Välkommen glader!
Lider med er som har fått tråkiga besked.. Detta är verkligen en bergochdalbana och känns lite som rysk roluett och man vet aldrig vem och när det drabbar. Skickar styrkekramar och ni finns i mina tankar! <3
Grattis till er som sett hjärtat slå, så himla häftigt!
Själv har jag drabbas av någon sjuklig trötthet som jag inte riktigt känner igen. Illamåendet är bättre men sedan igår är jag så trött och igår när jag var på ett köpcentrum fick jag sätta mig ner och pausa 3 ggr och var tvungen att sova en stund när jag kom hem. Somnade ändå innan 21 på kvällen sen och sov till 7 imorse. Har nu varit ute en halvtimme med hunden och så trött av det att jag lagt mig i soffan för att slumra en stund. När jag var ute och gick kändes det som jag gick i sirap och är mkt långsammare än vanligt. Någon som känner igen sig? Trodde att trötthet skulle försvinna med illamåendet men känns värre nu. Är ju i vecka 11 så inte direkt i början.
Hoppas ni alla får en fin dag! -
Pluttemor skrev 2014-03-15 10:22:37 följande:Johjen. Jag känner mig oxå trött och tung. När jag går har jag som en träningsvärk i vaderna eller lite som känslan efter att foten krampat. Är trött redan innan kl 9 men kan oxå bero på att jag vaknar tidigt. Blir oxå andfådd av minsta lilla. Kan bli andfådd av att äta men i övrigt har symtomen minskat en aning vilket jag tror e vanligt ju längre in i graviditeten man kommer.
"Skönt" att höra att man inte är ensam om denna trötthet. Har som du skriver inte så mycket andra symptom just nu. Man får helt enkelt vila mycket!
-
Pluttemor skrev 2014-03-15 16:09:24 följande:Kommer vi någonsin att sluta oroa oss? Jag tror inte det! Vi var först nervösa inför VUL och ville bara se ett hjärta slå. Vissa hade turen att göra det, andra inte...
Sen en vecka eller ett par dagar efter VUL tycker i princip dom flesta att symtomen har minskat. Och tvivlar på om liven lever. Och oroar sig över det
Nästa milstolpe för en del är KUB eller RUL och då kommer vi vara nervösa alla dagar fram tills dess. varför kan man inte bara slappna av!?!?
Jag försöker tänka positivt fast än att jag tycker att mina symtom minskat nu i vecka 10 men jag försöker tänka på att jag faktiskt väntar barn och inte missfall.
Jag tycker att det är otroligt frustrerande att vi inte riktigt får/kan slappna av nu när vi äntligen lyckats bli med barn. Kanske kan vi göra det när de små liven börjar sprattla en aning så att man verkligen känner att det händer något, eller när våra magar börjar växa till sig
Kan lugna mig själv och kanske er andra genom att säga att symtomen faktiskt kan komma och gå vilket inte alla gånger är lätt ta till sig. Har själv svårt för dom dagar då jag inte känner mycket men det är vanligare än vad man tror. Men jag vet oxå att mf minskar väldigt mycket för dom flesta om man fått se hjärtat slå...
Mina tankar går även till er som lever i ovissheten om embryot lever eller inte och som inte riktigt vet hur det kommer att bli.
Glader är då ett ypperligt bra exempel på att det trots allt kan gå!
Massa kramar till er mina vänner!!
Bra skrivit! Lugnande att läsa när jag vaknade upp mitt i natten av en hemsk dröm att jag höll på att få missfall..